Mina Växter
Prydnadsgräs och bambu
- trädgårdens vackraste solitärer? -
Prydnadsgräs och bambu - jag kan inte tänka mig min trädgård utan dem. Men jag har sköna minnen från min förra trädgård där jag hade flera gräs runt en liten grusad yta. Och att sitta där omringad av dem men också lyssna till hur en vindpust rasslade om bland bladen gav en fantastisk ro. De bidrar helt enkelt med så många både skönhetsvärden men även andra.
Det finns dessutom många sorter att välja bland. Av de jag odlar är det inget som sprider sig hämningslöst utan de växer i makligt tempo till större ruggar. Prydnadsgräs och bambu finns i olika höjder och bredd och med olika krav på jord och ljus så det finns verkligen något för alla lägen.
Varför prydnadsgräs?
Det är underbart att sitta i trädgården och höra de stora gräsen sakta prassla i vinden. Eller att sitta och se solen sila genom blomvipporna på sensommaren. Prydnadsgräs och bambu blir sirliga och vackra inslag i många planteringar. De kan lugna ner eller lyfta fram beroende på vad som behövs. Marktäckare eller solitär - självklart finns båda delar.
Odla prydnadsgräs och bambu
Prydnadsgräs kan vara lite besvärliga att etablera. Det är framförallt fukt och väta vintertid som gör att de dör. Välj en plats med bra dränering och satsa på att plantera de under vår eller försommar så brukar det gå mycket bättre.
Bambu finns ett antal fina arter man kan odla åtminstone i södra Sverige. HÄR finns en lista över släkten och arter med lite utförligare information.
Prydnadsgräs - skötsel
Man behöver klippa ner de gamla växtdelarna men jag gör det ALLTID på våren när de precis börjar skjuta nya skott. Höstklippning gör att stumparna som blir kvar fungerar som sugrör och gräset ruttnar garanterat under vintern.
Prydnadsgräs några lättodlade släkten
- Calamagrostis, rör - odlar sorten 'Overdaam' för de vackra vitrandiga bladen. Sprider sig sakta i sidled
- Carex, starr - här finns flera arter och namnsorter som fungerar bra i rabatten
- Molinia, tåtel - lägre och väl sammanhållna klumpar med vippor som svävar högt över gräset på tunna stänglar
- Miscanthus, miskantus - högre och mycket vackra gräs där en del sorter hinner blomma på sensommaren
- Stipa, fjädergräs - smala vippor med småax som har flera decimeter långa fjädergreniga borst
THE PICTURES ARE ALL PROTECTED BY © AND ARE NOT TO BE USED WITHOUT MY PERMISSION
Bambu
Dessa spännande växter med exotiska känsla och inbyggda lugn. Men hittills har bara en enda sort flyttat in...
Fargesia 'Red Dragon - Jiuzhaigou klon 1
En klon som är mycket smalbladig och som också har djupt rödbruna stammar.
Prydnadsgräs
Jag älskar uttrycket som prydnadsgräs ger i planteringar antingen som lite högre solitärer eller som lite lägre marktäckare så här följer de jag odlar ur några favoritsläkten.
Acorus gramineus 'Ogon' - gräskalmus
En kultivar som har blad som är kantade i gult.
Aegopogon cenchroides
En art av släktet Aegopogon men den är lik arten ovan.
Calamagrostis x acutiflora 'Overdam' - tuvrör
Tuvrör en så kallad naturhybrid mellan arterna - Calamagrostis arundinacea × epigeios
Växer upprätt och bildar en rugge som sakta breder ut sig i sidled. Bladen är gröna men är också kantade i vitt. Det här ger ruggen ett ljust intryck som faktiskt håller hela sommaren. I utspringet på våren är bladen också tonade i rosa men det försvinner så småningom. Får rödbruna, smala vippor med 'blommor'.
Trivs på de flesta jordar i allt från sol till halvskugga.
Blir ungefär 100 centimeter i bladruggen men 150 centimeter med blomax. Blommar under sensommaren.
Carex - starr
Ett stort släkte med gräs där många både arter och namnsorter förekommer i handeln. Och de är många gånger riktigt fina i olika typer av planteringar.
comans 'Frosted Curls'
En silvrigt grön variant av starren som har det svenska namnet bronsstarr. Arten växer vilt i Nya Zeeland så växtplatsen behöver väljas med omsorg så att den inte är för blöt vintertid.
Ljust gröna, silvertonade, smala och långa blad som faller i långa och tunna slingor över marken. Ett jättevackert gräs!
Upp till 40 centimeter hög och kan även blomma i maj
flacca 'Blue Zinger' - slankstarr
Blir lite högre och växer lite mer upprätt och mer klumpbildande än arten. Bladen är vackert blågröna, slanka och välvda men de är också fina över vintern i mildare förhållanden. Det är en god idé att klippa tillbaka de gamla bladen tidigt på våren. Bidrar med fin färg och textur i rabatten.
Anpassar sig till en rad olika jordar men är även torktålig som etablerad.
Blir ungefär 30 centimeter hög
morrowii 'Silver Sceptre'
Relativt smala blad som har ett grönt centrum men också en kant i vitt vilket ger den ett ljust, ljust grönt intryck på lite håll. Vacker men vandrar också iväg med utlöpare som dock är relativt lätta att avlägsna. Eller så väljer man en plats där den kan få breda ut sina låga tuvor.
Blir upp till 30 centimeter som högst
morrowii 'Vanilla Ice Cream'
En namnsort med mörkt gröna och relativt blanka blad som också har en bladkant som är cremevit. En vacker kontrast och helheten gör gräset till ett lågt men fint inslag mot mer gröna bladväxter.
Blir ungefär 30 centimeter hög
muskingumensis - palmstarr
Växer vilt i östra Nordamerika
Bildar en rugge som sakta sprider sig i sidled med krypande jordstammar.
Tunna gröna och välvda blad som sitter samlade runt strået så att de liknar ett palmblad. Så säger beskrivningen men jag upplever att bladen sitter strödda längs stängeln. Får dessutom rödbruna, kompakta ax som är en fin kontrast till bladen. Palmstarr funkar fint att fröså. Ett mycket vackert gräs som också fungerar bra som bukettgrönt.
Trivs bäst i en fuktig och god jord i ett halvskuggigt läge men de tål en hel del sol med tillräcklig tillgång till fukt.
Upp till 70 centimeter hög och blommar i juli - september
muskingumensis 'Silberstreif
En namnsort som ska ha ett silvertonat streck i bladet men jag kan inte se det. Eventuellt har jag fått fel från plantskolan.
ochimensis 'Evergold' - oshimistarr
Arten växer vilt i Japan och 'Evergold' är en japansk selektion som också är relativt vanlig i handeln
Bildar en låg och mycket fin rugge med läderartade, gröna blad som också har en lysande cremegul mitt. Bladen är dessutom ganska långa och de rinner liksom ut över jorden runt ruggen. Blommorna är däremot ganska ointressanta med det är små flockar av brunaktiga blommor. Oshimistarr är städsegrön och behåller bladen väl men om de blivit fula kan man trimma ner de tidigt på våren.
Föredrar ett skuggigt läge i jord som är åt det torrare eller snarare mer väldränerade hållet.
Blir upp till 30 centimeter hög
siderosticta 'Variegata' - kinesisk kämpestarr
Växer vilt i östra Asien
Breda och platta blad som dessutom är kantade i vitt. I utspringet kan de nya bladen även tona i rosa. Men det övergripande intrycket är fräscht grönt med vita inslag.
Trivs bäst i fuktighetshållande och god jord i halvskugga.
Blir 30 centimeter
Chasmanthium latifolium - droppax
Centrala, södra och östra USA
Ett vackert gräs som har de vackraste blomax i gulgröntman kan tänka sig. Numera är det också ett populärt inslag i buketter och vanligt i blomsterhandeln.
Trivs i en fuktig men även väldränerad jord i full sol.
Blir 80 centimeter när blomaxen är fullt utvecklade och blommar under sensommaren och hösten
Elymus
Ett släkte med cirka 150 arter som också är släkt med våra vanliga spannmålsslag.
hystrix - flaskborstgräs
Växer vilt i centrala och östra Nordamerika
Flaskborstgräset har en upprätt bladrugge med smala och grova blad som dessutom är upp till trettio centimeter långa. Blomsamlingen är grön och kan bli ända upp till tjugo centimeter lång och liknar dessutom en gles flaskborste därav namnet.
Trivs bäst i soliga lägen och på torra jordar. Frösår sig relativt duktigt men är också lätt att rensa bort.
Upp till 70 centimeter med utvecklade ax och blommar i juni - augusti
magellanicus - blåelm
Växer vilt i södra Sydamerika och på Falklandsöarna. Hette förr magellans strandråg
Bladen är mer eller mindre vintergröna och de är dessutom intensivt stålblå och utdraget långsmala. En mycket vacker ton som gör det här gräset till en given solitär och vacker mot många andra bladformer och bladfärger.
Trivs i ett soligt läge och på torrare jordar.
Blir cirka 40 centimeter i bladruggen men ända till 70 centimeter med blomax. Blommar i juni - september
sibiricus - sibirisk elm
Växer vilt i centrala och östra Asien, Japan och Alaska
Har ett grågrönt bladverk och mycket vackra blomax. Axen sitter i toppen av stänglar som är lätt välvda och som reser sig en bra bit över bladruggen. Axet är sirligt och tonar i brunt och grönt med långa spröt.
Trivs i ett soligt läge och på torra jordar. Och sprider sig dessutom bra med frö.
Blir upp till 90 centimeter med fullt utvecklade blomax. Blommar i juni till augusti
Eragrostis spectabilis - purpurkärleksgräs
Växer vilt i östra Nordamerika
Trivs bäst under långa och varma säsonger och är alltså en utmaning i Sverige. Men som också är alldeles underbart vackert om man lyckas. Bildar i så fall en mjuk tuva som sakta breder ut sig.
Bladskivorna är ljust blågröna och upp till tjugofem centimeter långa och cirka fem millimeter breda. Bladen är släta men också välvda och de får dessutom en vacker röd ton på hösten. Blomvipporna svävar högt över ruggen och är luftigt uppbyggda av många små ax i en purpurton. Mina exemplar överlever bra men står antagligen ändå för torrt eftersom blomningen knappt reser sig över bladruggen och de når aldrig de där 60 centimetrarna som anges.
Hakonechloa - hakonegrässläktet
Underbara prydnadsgräs som vill ha ett lite fuktigare läge för att utvecklas bäst. Kan försvinna helt om det är alltför torrt under tillväxtperioden. Men vintertid behöver de trots det en god dränering.
Bildar vackra ruggar med blad som är ungefär en centimeter breda och som dessutom är lätt välvda men framför allt överhängande. Liknar därför lite grann en peruk med hängande halvlångt hår. Sprider sig när de trivs med ytliga utlöpare som lätt kan skiljas av.
De flesta sorter av hakonegräs blir någonstans mellan 30 och 45 centimeter höga. Lite beroende på sort men också tillgång till fukt och näring.
macra - hakonegräs
Det finns många vackra prydnadsgräs men hakonegräs i en eller flera varianter är oundgängliga i trädgården. Arten är vackert mellangrön med blad som är välvda och överhängande. Plantorna bildar fina ruggar och med tiden kan små mattor breda ut sig.
macra 'Albovariegata'
Den första namnsorten jag köpte och som jag dessutom trodde skulle vara svår att etablera. Men den tog sig bra i en sluttning och där utvecklades den till ett grönt litet vattenfall längs en stig.
Bladen är vackert mellangröna men har också längsgående men tunna vita strimmor som är vackert i sig. Men det bildar även en fin kontrast till andra bladväxter runt omkring.
macra 'All Gold'
En sort med enfärgat gula eller limegula blad som dessutom bildar ljuvliga kontraster mot andra växter med gröna och formstarka blad. Behöver ett ljust läge men inte ett soligt eftersom bladen då bränns av solen.
macra 'Aureola'
Bladen är vackert men också oregelbundet strimmiga i gult och limegrönt, grönt. Det gula blir mer dominerande i ett ljusare läge eller med mer sol. Dock blir bladen brända och fula i ett alltför solexponerat läge - lagom är bäst! Den här sorten är vanlig i handeln och den blev dessutom snabbt en favorit hos mig på grund av de fina kontrasterna i bladen. Dessutom ger den fina kontraster mot andra blad.
macra 'Beni Kaze'
Den här har limegröna blad men där topparna också ofta är mer eller mindre vinröda. Och till hösten får den fantastiska höstfärger i rött men också violett.
Mitt exemplar står i ganska djup skugga och får inte så starka färger.
macra 'Nicolas'
Under växtsäsongen är 'Nicolas' mycket lik själva arten men det är när hösten närmar sig som sorten skiljer ut sig. Då får den underbara höstfärger i orange men också rött innan den vissnar ner mot vintern.
macra 'Stripe it Rich'
Ränder, ränder och mer ränder... ..grundtonen i bladen är vackert mellangrön men utöver det så har bladen också gula ränder och fält men bland det även vita streck. Trots det mycket vackrare än det kanske låter. Bäst färger får den här sorten i en ljus lundmiljö men den utvecklas också fint om den får en del sol. Mängden sol/ljus påverkar färgernas mättnad det vill säga mer sol ger djupare färger.
macra 'Sunflare'
Bildar en vacker rugge där det enskilda bladet är chartreusegult men också har purpurröda toppar i utspringet. Men över tid bleknar det röda för att sen övergå i gyllengult. Framemot hösten får den underbara höstfärger i mörkt orange och djupt bourgogne rött en färgskala som den dessutom behåller fram till vintern. Blomställningarna är små och luftiga med blommor i ljust grönt och de kommer fram på sensommaren.
Miscanthus - miskantus
Ett släkte där ett fåtal hittas i vanliga trädgårdar. Men antalet namnsorter av framför allt glansmiskantus är så många att det räcker gott.
x longiberbis - elegantgräs
Det här gräset har mest sannolikt sitt ursprung i trädgårdar och man tror att det är en korsning mellan M. sacchariflorus x M. sinensis.
Bladen är ungefär tre centimeter breda, kölade och med en silvertonad mittnerv som också ger en fin effekt. Grundfärgen är läckert mellan- till ljusgrön. Blommar sällan, aldrig?, i Sverige. Över tid breder elegantgräset ut sig i sidled så fundera i förväg var det placeras bäst. det är mycket svårt att försöka dela en etablerad rugge.
Bildar en maffig rugge på uppåt fyra meter
sinensis - glansmiskantus
Har aldrig sett arten i odling men har utan tvekan gett upphov till en mängd både mycket vackra och dessutom odlingsvärda prydnadsgräs.
De trivs bäst i ett soligt läge och i en fuktighetshållande men ändå väldränerad jord. Det sista är särskilt viktigt vintertid. Och om det är någon av de högre sorterna och dessutom med bredare blad så behöver de också vindskydd annars förstör vinden ruggarna. Jag upplever att det går allra bäst att etablera de, särskilt de känsligare sorterna, om jag vårplanterar dem.
sinensis 'Adagio'
Smala gröna blad som även har en tydlig silvervit mittnerv. Bladen är dessutom både välvda och tydligt överhängande vilket ger en vackert rundad rugge. Blomvipporna är silvertonat beigefärgade och bildar en fin kontrast på sensommaren.
Blir 90 centimeter hög men 120 centimeter med blomvippor.
sinensis 'Cabaret'
En av de högre namnsorterna som också har breda gröna blad men också cremevita längsgående stråk i kanterna. Blomvipporna är silvrigt rosa i utspringet men övergår i silver- och halmtoner.
Blir 150 centimeter hög och cirka 200 centimeter inklusive blomvippor.
sinensis 'Cosmopolitan'
En av de vackraste sorterna jag sett med betydligt mer vitt i bladen än sorten 'Variegatus'. Bladen är breda och dessutom med mera vitt än grönt men de kan också ha rosa inslag särskilt som unga på försommaren.
Blir upp till 150 centimeter hög
sinesis 'Gracillimus'
Slanka och sirligt överhängande blad i ganska ljust grönt men som också har en tydlig silvervit mittnerv längs bladet. Vid torka och kyla vrider sig dessutom bladen spiralformigt.
Blir ungefär 150 centimeter och om den blommar sker det i augusti - september
sinensis 'Kleine Fontäne'
Smala blad som sitter i en relativt rät vinkel mot strået och som dessutom bara är lite lätt överhängande i topparna. Vipporna är rödbruna i utspringet men går snabbt över i silvrigt beige. Blommar regelbundet hos mig.
Blir ungefär 150 centimeter hög i blomningen som sker i augusti - september
sinensis 'Kleine Silberspinne'
En gammal namnsort i handeln men som trots det fortfarande är väldigt fin. Bladen är mellangröna och dessutom smala men de har också en lysande silvervit mittnerv som ger en fin kontrast. Bladen är något välvda och lätt överhängande. Blomvipporna är i utspringet rödrosa men övergår i silvrigt beige.
Blir 120/150 centimeter hög och börjar oftast blomma i augusti.
sinensis 'Little Zebra'
En namnsort som har lysande gula och dessutom tvärgående fläckar längs de välvda bladen. Namnet är därför helt rätt. Men jag börjar bli tveksam till 'Little' eftersom den efter drygt fem år började växa mer på höjden. Trots det håller den sig en bit under en meter i höjd. Fin och ganska vanlig namnsort i handeln.
sinensis 'Morning Light'
En ljuvligt vacker namnsort som jag dock har haft svårt att etablera. Men så småningom lyckades det i en väldränerad jord utan stående vinterväta.
De enskilda bladen är smala och matt mellangröna men har också tydliga breda vita längsgående strimmor. Det gör att ruggen ser silvrigt vit ut på håll. Bladen sitter rakt ut från stängeln men är också lätt välvda vilket ger en både sirlig och elegant rugge. Har aldrig blommat hos mig.
Blir ungefär 100 centimeter hög hos mig
sinensis 'Navajo'
Gröna blad som även har en lysande vit mittnerv som också bildar en vacker färgkontrast under sommaren. Men mot hösten går ruggen över i vackert bronstonat. Vipporna med blommorna är i utspringet silverrosa innan de sen tonar över i rent silvervitt.
Blir 120/150 centimeter hög
sinensis 'Purple Falls'
En sort som har mellangröna och välvda men också överhängande blad som särskilt mot hösten tonar i purpurviolett.
sinensis 'Purpurascens' - kopparmiskantus
Blommar sällan hos mig men klimatförändringarna har gjort att mina trots det har börjat hinna blomma innan hösten är för sval.
Kopparmiskantus bildar en lite lägre rugge med enfärgat gröna blad som också är lätt välvda. Men det är de underbara höstfärgerna som gett den sitt namn. Bladen tonar då över i först gult men sen också rostrött.
Blir 120 centimeter hög och blommar i september - oktober
sinensis 'Rotsilbe'
Bildar en vacker och dessutom stadig rugge med kraftiga stänglar som även håller bladen bra vintertid. Bladen är breda, mellangröna men också lätt välvda och de är dessutom försedda med en distinkt silverfärgad mittnerv. Börjar blomma tidigt på sommaren och blommar alltid hos mig. Vipporna är tonade i purpurrött som unga men övergår i silvertoner relativt snabbt.
> 150 cm, juli - augusti
sinensis 'Serengeti'
'Serengeti' har välvda och brett linjära, mörkt gröna blad som också har en silvervit mittnerv. Men som nyplanterad hos mig upplever jag bladen som mellanbreda. Mot hösten får ruggen dessutom underbara höstfärger i purpurrött. I bilder ser stänglarna som blomaxen sen toppar ut att vara tonade i mörkt purpurrött. Blomaxen är även de rödbruna och börjar visa sig mot sensommaren.
Blir upp till 120 centimeter hög
sinensis 'Strictus'
'Strictus' är nog den vanligaste av sorterna som har tvärgående gula strimmor längs bladen. Bladen är vackert mellangröna och breda men också lätt välvda. Sorten växer stramt upprätt och bildar ett vackert utropstecken särskilt eftersom bladen helt saknar överhängande spetsar som många andra har. Det här är också den härdigaste av de gulbrokiga sorterna. Har aldrig hunnit blomma hos mig hittills.
> 100 cm,
sinensis 'Undine'
En sort som utvecklats bra och som dessutom växer elegant men som trots det verkar ovanlig. Den enskilda bladen är enfärgat gröna och lätt välvda. Men under hösten går de över i orange och gult. Vipporna, blommorna, är vackert rödtonade men åldras även mot blekt silver, beige och brunt.Elegant sort som bildar en fin rugge med smala, något böjda blad. Får fina höstfärger i orange och gult. Rödaktiga blomvippor som åldras till blekt silverbrunt. Blommar dessutom varje år hos mig
> 160 cm, augusti - september
sinensis 'Vanilla Sky'
En sort som blir relativt hög och som även har breda men också lätt välvda och överhängande blad. Blomaxen är ljust cremefärgade eller beige vilket man föredrar och det är också det som gett sorten sitt namn.
Blir upp till 180 centimeter hög.
sinensis 'Variegatus
En sort som växer stadigt och dessutom upprätt där de enskilda bladen har längsgående vita strimmor. De enskilda bladen är också relativt breda och något välvda.
Blir upp till 160 centimeter men blomning är ovanlig i Sverige.
Molinia - blåtåtel
Ett släkte med i huvudsak två arter men också ett antal namnsorter som odlas i Sverige. Dessutom anges den ena arten arundinaceae ibland som en underart till caerulea. Alldeles oavsett så är det mycket vackra prydnadsgräs som också är mycket fina att odla som solitärer.
arundinaceae 'Karl Foerster'
En selektion som precis som andra namnsorter bildar en fin rugge som blir ungefär 40 centimeter hög. Över bladruggen reser sig en mängd blomax i toppen av höga stänglar och där vipporna är mörkt brunsvarta och också bildar en vacker kontrast. Får dessutom fina höstfärger.
Blir 40/150 centimeter och blommar i augusti till september.
sparundinaceae 'Transparent'
Ett mycket vackert gräs med sina sirliga vippor i brun-grönt. Blomaxen reser sig även hos den här sorten högt över bladruggen och bildar en mycket fin kontrast. Får dessutom härliga höstfärger. Bra som solitärväxt.
Trivs i ett soligt till halvskuggigt läge där jorden är väldränerad särskilt vintertid. Blir 50/150 centimeter hög.
arundinaceae 'Windspiel'
Bildar en vacker rugge som blir ungefär 50 centimeter hög och där bladen dessutom är vackert gröna. Framemot sensommaren sätter den rikligt med skira vippor i ljust gult eller halmgult i toppen av vajande strån högt över ruggen. Får dessutom vackra höstfärger i gult och orange.
Trivs i ett soligt till halvskuggigt läge och i de flesta väldränerade jordar. Det här är en fantastisk solitärväxt under hela säsongen.
50/200 centimeter
caerulea 'Edith Dudszus'
En vacker namnsort av blåtåtel som är lite lägre än flera av de andra jag odlar. Ett prydnadsgräs som bildar en tät tuva med blågröna blad och som på sensommaren dessutom får smala vippor i mörkt brunsvart som ger en fin kontrast.
40/80 centimeter, blommar i augusti till september
Panicum - hirssläktet
Ett stort släkte i familjen Poaceae men där de flesta arter ogillar våra vintrar. Men det finns ett antal namnsorter av arten virgatum som om man kan skapa ett väldränerat läge vintertid är jättefina att odla med sina sirliga vippor.
virgatum 'Shenandoah'
Bildar om den trivs en vacker rugge som är upp till 90 centimeter hög. Bladen är stålblå till gröna men övergår i purpurrött och vinrött på sensommaren. Blomaxen är små, purpurfärgade och de sitter i stora, öppna samlingar.
Behöver ett soligt och väldränerat läge vintertid. Jag har haft mycket grus i jorden där jag odlar den.
Schizachyricum - präriegrässläktet
Ett släkte i familjen Poaceae och där det finns flera namnsorter av arten scoparium i handeln. De behöver ett soligt läge som också är väldränerat vintertid. Men jag tror de är tåligare än jag trodde från början.
Schizachyrium scoparium 'Blue Heaven'
Arten hör hemma längs västkusten i Amerika i allt från Kanada ner till norra Mexiko.
Namnsorten har även den ett vackert blågrönt bladverk som också övergår i violetta nyanser under hösten. Ett vackert prydnadsgräs som bildar en vacker rugge.
Står i ett soligt läge som är väldränerat vintertid. Lär bli 90 centimeter hög men det har den aldrig varit hos mig som högst gissningsvis 60 centimeter.
Schizachyrium scoparium 'Chameleon'
Bildar en kompakt rugge med upprätta till något välvda blad i grönt med cremevita kanter. Hela bladen övergår i rödviolett på sensommaren. Blomaxen är violetta och fluffiga.
Behöver ett soligt läge med en fuktighetshållande men vintertid väldränerad jord. Kan vara sen att visa sig på våren. Blir upp till en meter hög.
Spartina - marskgrässläktet
Ett släkte med ett fåtal arter och namnsorter i odling enligt SKUD. Och där de flesta dessutom är selektioner av arten nedan. Marskgrässläktet är talande för hur de vill växa.
Spartina pectinata 'Aureomarginata' - gullbandsgräs
Kanada, USA
Långa gröna blad som också är kantade i gult och som är vackert överhängande. Får vippor med bruna 'blommor' som dessutom fungerar bra i buketter. Får vackert gula höstfärger.
Fungerar bra i ett soligt till halvskuggigt läge och i en fuktig närings- och mullrik jord. Lär vara salttålig. Den sprider sig relativt snabbt med underjordiska rhizomer men är ändå odlingsvärd eftersom den är så vacker. Blir upp till 130 centimeter
