Grovt kan man säga att liljor vill ha det torrt och väldränerat kring löken vintertid och det är det som ofta ger oss, åtminstone i snöfattiga södra Sverige, problem. Det löser man bäst genom att plantera lökarna över ett dränerande lager stenkross och genom att omge löken med grus eller stenkross. Jag har lyckats bäst med vårplantering.

Liljejord
Det finns lika många uppfattningar som det finns källor. Jag har läst på många ställen och sen vägt samman de olika råden. Men en hård, kompakt och blöt lerjord fungerar aldrig.

Ett råd som jag läste för länge sedan är att jorden ska vara så lucker och porös att jag ska kunna köra ner armen till armbågen utan problem. Och det skall vara en god avrinning på stället, så att vatten inte blir stående. En upphöjd bädd, en svag sluttning eller en riktigt urgrävd och dränerad planteringsgrop fungerar bra. Man kan bottna liljeplantering med grov singel, krossmaterial, ner till 50 cm djup och sedan fylla på liljejorden ovanpå det dränerande lagret.

Jag har valt liljor som trivs i lunden där jag odlar lund- och surjordsväxter. Det innebär att jorden består av torv, jord, välbrunnen gödsel och ibland någon del sand. Ett recept jag läst - 1 del sand, kornstorlek upp till 2 mm, 3 delar plantjord och 1 del kogödsel  från säck så passar denna blandning de flesta liljor på friland. Jord och gödsel ska vara av GOD kvalitet!

Vill du läsa mer om framförallt arter har Pacific Bulb Society en bra sammanställning HÄR.