A - växter för lång blomning

- perenner -

A

- vackra blad, adonis och tacksamma perenner -

Fådda, sådda eller köpta blommor... ..det spelar ingen roll. Alla odlas med kärlek & känsla för dem och det de vill ha. Varför annars ha dem från början?

A - växter för lång blomning innehåller växter som blommar riktigt tidigt respektive riktigt sent. Adonis är en av alla växter på A, och adonisen visar ofta sina knoppar i december hos mig. Senare öppnar sig knopparna så fort en värmande solstråle visar sig på vårvintern.

Andra släkten på A

Agastache är ett härligt släkte sensommarblommare  som också doftar ljuvligt när jag går förbi och nuddar dem. Dessutom är de omtyckta av insekter och fjärilar. Jag planterar de också gärna så att det är lätt att röra vid dem.

Daggkåpan har ett latinskt namn som börjar på A - Alchemilla. Tacksamma om än spridningsglada så är deras härliga limegula blommor och skulpturala bladverk vackert under vår och försommar.

Höstblommande växter på A - växter för lång blomning

Astrar ett släkte som delats i flera nya men som trots det även innehåller många vackra arter men kanske framförallt namnsorter. Och även om man får hålla efter en del av dem på grund av spridningen så är det förhållandevis lätt med hjälp av spaden. Och många är dessutom värda jobbet. Numera har astersläktet delats i flera och några av de odlingsvärda finns i andra släkten som du kan läsa om härunder.

THE PICTURES ARE ALL PROTECTED BY © AND ARE NOT TO BE USED WITHOUT MY PERMISSION

Acanthus - akantussläktet

Ett släkte i familjen Acanthaceae där vi oftast också hittar någon av de två arterna här under. Men ibland även en selektion av akantus där blommans färg är lite annorlunda. Annars är akantus inte det bästa exemplet under A - växter för lång blomning eftersom de odlas för sina vackra blad.

De här perennerna vill ha en djup, näringsrik och kalkhaltig jord som också är väldränerad.

hungaricus - akantus

De basala bladen är djupt flikade och dessutom inskurna. Bladen är mörkt gröna och blanka. Blommorna sitter längs en lång stjälk och består av en läpp tillsammans med en övre tandflik. Blommans bottenfärg är vit men har även tydliga nerver i rosa och grönt. Vacker som solitär i en perennplantering. En art som växer vilt på Balkan

Blir ungefär 80 centimeter inklusive blomställningen och blommar från juli till september.

mollis - mjukakantus

En art som har stora, mörkt gröna men även blanka blad dessutom utan hår. Bladen sitter parvis och bladkanterna har även djupt sågtandade flikar. Blommorna sitter längs höga ax och färgen beskrivs som violett. Mjuk akantus blommor under försommaren. Bladformen har också använts inom arkitektur för dekoration.

Trivs i en näringsrik och fuktighetshållande jord där den kan bli upp till 80 centimeter hög.

Achlys - hjortbladsfamiljen

Ett släkte med två eller tre arter som ingår i familjen Berberidaceae. Numera verkar man mena att A. californica är ett felaktigt namn och att arten ska heta A. triphylla. Det första namnet anges inte ens som synonym. Oavsett så kommer den jag odlar från Nordamerika, närmare bestämt från sydvästra Kanada och västra USA.

Det här är ett släkte med lundväxter som alltså växer vilt i skogarna i Nordamerika. Därför trivs de i mullrika och fuktighetshållande miljöer med mycket ljus under våren.

californica

Tre vid basen överlappande blad där vart och ett är utdraget i mer eller mindre stora flikar längs kanten. Bladen är mellangröna och tydligt nervade men också något matta. Blomställningen är separat men växer ur samma tillväxtpunkt vid basen. Blommorna sitter samlade längs toppen av ställningen och syns tydligt över bladverket. De individuella blommorna är dessutom små, borstlika och vita.

Arten breder ut sig via rhizomer och bildar glesa mattor med ett skott här och ett där. Trivs i en mull- och fuktighetshållande jord och med vandranda skugga. Då blir den ungefär 40 centimeter  hög och blommar under försommaren.

Aconitum - stormhattar

Stormhattar är vackra sensommar och höstblommande växter och du hittar de HÄR

Actaea

Silverax och trolldruvor finns HÄR

Adonis

Ett släkte med cirka 20 arter med ett- och fleråriga örter som också växer vilt från Europa och Asien. I Sverige växer den fleråriga A. vernalis.

Arterna blir mellan 10 och 40 centimeter höga. Bladverket är fjäder- eller dilliknande och kan dessutom vara tonat i till exempel brons i utspringet vilket är vackert bara det. Dessutom har de vackra blommor i gula, orange eller röda toner och kronblad som kan vara allt från fem till trettio. Tidig blomning är också ytterligare ett plus.

Adonis trivs bäst på soliga och väldränerade växtplatser och är ett fint exempel på A - växter för lång blomning.

amurensis - guldadonis

Knopparna slår ut när stjälken är runt tio centimeter men stjälken fortsätter sträcka på sig och de solgula kalkarna utvecklas alltså med dem. Blommorna är fem centimeter stora och har dessutom en enastående guldgul lyster särskilt om man tänker att den blommar så fort snön töat och solen börjar värma. Kronbladens utsida är också vackert bronstonad. Men det är även bladverket i utspringet. Övergår senare i grönt men vissnar också ner under försommaren.

Blir upp till 30 centimeter hög och blommar i mars till april även om jag kan se knopparna redan i december milda år. Arten växer vilt i Amur och sydöstra Asien

amurensis 'Pleniflora' - guldadonis

En tätt fylld form där centrat dessutom länge är grönt. Hos mig blommar den också ofta ett par veckor senare än arten ovan.

Alchemilla - daggkåpesläktet

Ett släkte som ingår i familjen Rosaceae och som består av omkring 250 arter, varav 24 även förekommer i Sverige. Några arter odlas också som prydnadsväxter.

Släktet innehåller fleråriga örter som har en grov jordstam. Stjälkarna är upprätta eller nedliggande men också kala eller hårade. Bladen är grunt handflikiga dessutom med trubbiga lober men ibland också enstaka gånger flikade nästan till basen. Bladets bas är djupt urnupen över bladskaft som också är långa och kala eller med behåring.

Beskrivning

Blommorna är tvåkönade och kommer i glesa eller mer eller mindre täta knippen i grenspetsarna. Foderbladen är fyra och dessutom gulgröna medan blommorna saknar kronblad. Släktet är kanske inte bästa exemplet under A- växter för lång blomning. Men är oavsett ett släkte med mycket formstarka och fina perenner även när de inte blommar.

Etymologi. Namnet Alchemilla kommer av arabiskans alkemelyeh (kemi) vilket syftar på att vattendropparna på daggkåpans blad användes av medeltidens alkemister. Namnet användes först av Hieronymus Bock 1539.

alpina - fjällkåpa

En art som växer vilt i norra Europa

Bladskivan är fingrad och längs kanterna är bladet dessutom kantat med silvervita hår. Ovansidan är kal medan undersidan däremot har ett tätt lager med vita hår som även de ger ett silverliknande intryck. Typisk daggkåpeblomning i citrongult där blommorna sitter i små och dessutom täta samlingar.

Trivs i god trädgårdsjord med neuatralt eller lätt surt pH i ett ljust läge. Där blir den 20 centimeter inklusive blomställningar och den blommar i juni till juli.

 

erythropoda - rödskaftig daggkåpa

En art som hör hemma i sydöstra Europa; Balkan

Små men ändå typiska daggkåpeblad över röda skaft. Blomningen är också typisk för daggkåpor men med mindre samlingar i citrongult även hos den hör arten. Fungerar bra som underplantering och frösår sig inte så vilt som den stora daggkåpan.

Blir 10/20 centimeter hög och blommar i juni till juli

mollis - jättedaggkåpa

En art som växer vilt i Europa och då i Karpaterna.

Stora och typiska daggkåpeblad i daggigt grågrönt. Och över det svävar dessutom luftiga samlingar av små gulgröna blommor som också ofta beskrivs som citrongula.

Blir ungefär 50 centimeter och blommar i maj till juni. Blommar om sparsamt om man skär ner den efter första blomningen.

En varning dock...

Den här arten är fin som marktäckande grupplantering eller som infattningsväxt längs kanterna framför högre perenner. Men man bör klippa bort de överblommade stjälkarna eftersom den sår sig väl villigt annars men också för att den annars falnar ner och blir ful resten av säsongen.

Amsonia

Ett släkte som ingår i familjen Apocynaceae. Arterna i släktet bildar omfångsrika och dessutom ganska stora ruggar som liknar buskar. Därför passar de bäst i större rabatter och planteringar. De utvecklas också ganska sent och det kan därför vara bra att odla vårlökar under dem som pryder jorden på våren.

Alla är fina med prydnadsgräs, olika irisar men också de allra flesta vanliga perenner.

hubrichtii - arkansasamsonia

En art som växer vilt i norra centrala men också sydöstra USA.

Blommorna är ljust stålblå och dessutom doftar de. Växer som en liten buske där de nåltunna bladen som sitter strödda längs stjälkarna ger ett luftigt och skirt intryck. Arten får dessutom fantastiska höstfärger.

Blir ungefär 50 centimeter hög

tabernaemontana 'Stella Azul'

En tät flock med stjärnformade och dessutom himmelsblå blommor sitter i toppen av höga stjälkar. Bladen är mellangröna och enkla.

Behöver ett soligt läge där den blir upp till 100 centimeter hög och där den också blommar i juni till juli. Trivs i en normal jord i en rabatt.

tabernaemontana 'Storm Cloud'

De nya stjälkarna hos den här sorten är väldigt mörka, nästan svarta på våren. Blommorna som sitter samlade i toppen av stjälkarna är stjärnformade och vackert himmelsblå till och med stålblå.

I övrigt som sorten ovan

Anemonastrum - narcissanemonsläktet

Ett släkte som brutits ur det stora släktet Anemone även om arterna på många ställen fortfarande säljs under namnet Anemone. Dessutom ingår också det nya släktet i familjen Ranunculaceae.

baicalense - bajkalsippa
Flikigt mellangrönt bladverk som också upplevs som lite matt grönt. Har relativt korta bladstjälkar som växer ur stoloner som sakta breder ut sig och därigenom bildar en matta. Blommorna är stora, vita och enkla typiska anemonblommor som även de sitter på korta stjälkar i bladets centrum.
Vill ha ett soligt till halvt skuggigt läge i ett väldränerat läge i lunden. Den blir 10 till 15 centimeter hög och blommar i maj. En art som växer vilt i bortre Asien.
obtusiloba 'Big Blue' - violsippa, synonym till Anemone obtusiloba'Big Blue'

En selektion där blommorna är större än hos arten och därav namnet 'Big Blue'. Kronbladen är något större men oftast också lite fler än hos den rena arten. Kalkbladen är dessutom vackert blålila och omger i sin tur ett gult centrum. En väldigt söt sippa helt enkelt. Den börjar blomma under försommaren och återkommer också med nya blomstänglar under sommaren.

Trivs i en fuktighetshållande jord i ett soligt till halvskuggigt läge där den blir ungefär 15 centimeter hög. I naturen växer arten vilt i Himalaya - sydvästra  Kina men också i Burma.

Anemone

Ett släkte som i till exempel den virtuella floran beskrivs som vit- och gulsippor, men som är mycket större än så. Här har jag samlat de som mer eller mindre bildar en rugge. De arter i släktet som är sk rhizomata, vitsippor tex, och knölbildande har jag samlat HÄR.

Generellt trivs de flesta jag odlar i lundens ljusa skugga och i en mullrik men också  fuktighetshållande jord. De flesta  blommar under sommaren det vill säga högsommaren eller till och med på hösten. De som blommar sent är bättre att skaffa och plantera på våren. Anemoner kan alltså ge ett sent bidrag till A - växter för lång blomning.

apennina 'Alba' - vit knölsippa

En av de knölbildande sipporna och du kan läsa mer om de HÄR

blanda - balkansippa

De här söta och dessutom vårblommande sipporna är knölbildande och du hittar de under knölbildande anemoner

hupehensis - höstanemon

Bladrosetten består av yviga tre till femflikiga och gröna till mörkt brunröda blad som också har en svagt hårig yta. Blomstänglarna som är styva och förgrenade är även de lätt håriga. Blommorna är oftast rosa, enkla och med fem kronblad runt en gulgrön diskformad mitt.

Blommar från slutet av juli till och med september men ibland också längre om hösten är mild. En art som stammar från Kina och som dessutom ingår i det allmänna begreppet 'höstanemoner'.

x hybrida - höstanemon

Under det här namnet har man samlat namnsorter och hybrider som omfattar flera närbesläktade arter inom släktet Anemone. De arter som då ingår är de två nedan och sen dessutom hybrider mellan dem:

  • Anemone hupehensis (den kinesiska arten) se ovan
  • Anemone japonica, som också ibland kallas Anemone hupehensis var. japonica (den japanska arten)
  • Anemone × hybrida (olika hybrider mellan A. hupehensis var. japonica eller A. hupehensis och den himalayiska A. vitifolia)

Alldeles oavsett så liknar alla olika hybrider varandra utseendemässigt.

Odla

Både arter och hybrider blommar allra bäst i ett soligt läge men lätt skugga fungerar också. På grund av höjden och de stora blommorna är det även bra om platsen är vindskyddad. Jorden bör vara mullrik men också fuktighetshållande vilket gör de odlingsvärda i en ljus lundmiljö.

De breder ut sig och bildar med tiden därför kompakta mattor så det kan vara idé att välja rätt växtplats från början men också att begränsa i ytterkant vid behov.

nemorosa - vitsippa

Selektionerna av vitsippor är enormt många och flera är dessutom mycket fina i lunden på våren. Du hittar de jag odlar under knölbildande anemoner det vill säga HÄR

prattii - revsippa

Numera Anemonastrum prattii se ovan

quinquefolia - amerikansk vitsippa

En liten sippa med mycket finflikat och dessutom sirligt bladverk i mellangrönt. Blommorna är också mindre och helt vita i alla delar. I sin helhet en ljuvlig liten vårprimör.

ranunculoides - gulsippa

Gulsipporna finns under knölbildande sippor och du hittar de HÄR

rivularis - bäckanemon

Bladen är handflikade och vackert gröna men också blanka. Blommorna är ganska stora och sitter i spetsen av glesa samlingar. Kronbladen är vita med en blåviolett utsida och omger dessutom ett centrum med svarta ståndare där helheten blir väldigt fin.

Blir 50 centimeter hög och blommar i maj till juni.

trifolia - trillingsippa
Bladen är handflikade och parställda i en matt mellangrön ton. De enskilda bladen är också djupt inskurna. Bladstjälkarna kommer ur underjordiska rhizomer som sakta växer ut till ett litet bestånd. Blommorna är gnistrande vita och dessutom typiska 'vitsippsblommor' men utan några gula inslag.
Växer helst i ett soligt till halvskuggigt läge i en humusrik jord eller i ett torvparti. Blir 10 till 15 centimeter hög och blommar i maj. Den här arten växer vilt i södra Europa
udensis - udensippa

Bladen är äggrunda och sitter i par om tre som tillsammans dessutom bildar en krans. Det enskilda bladet är inskuret sågade och matt mellangröna. Bladen kommer ur knoppar längs underjordiska rhizomer som med tiden också bildar bestånd. Blomman är vit och sitter i toppen av en stjälk som kommer ur bladets centrum.

Trivs i ett soligt till halvskuggigt läge i ett torvparti men även ett parti med mullrik jord fungerar fint. Är ungefär 15 till 20 centimeter hög och blommar i maj. En art som växer vilt i de norra delarna av Kina men också i östligare delar av Ryssland.

Anemonella - sipprutesläktet

Ett litet släkte som ingår i familjen Ranunculaceae och innehåller en enda art som dessutom ibland förs till Thalictrum. Växer vilt i nordamerikanska skogsmiljöer och är alltså små vårprimörer för en ljus lund.

Ett släkte som är utpräglade lundväxter det vill säga de vill ha en mullrik jord som är fuktighetshållande utan att vara blöt. De behöver också lätt skugga särskilt sommartid medan våren när de blommar kan vara ljusare. Städa inte alltför noga runt de ytliga knölarna behöver skydd av nedfallna löv.

thalictroides - sippruta

Bladen är thalictrum lika det vill säga sammansatta och kan vara upp till nio per stängel. Stänglarna kommer ur knölar som ligger precis under markytan. Småbladen är rundade och lätt tandade och djupt gröna. Blommorna är lätt skålformade och mycket sirliga men de tål trots det mer än vad man tror även i dåligt väder. Blommorna är ljust rosa till och med vita och varje stjälk kan bära upp till 4 blommor som öppnas i följd.

För odling se under släktet ovan. Arten blir ungefär 15 centimeter hög och blommar i maj - juni.

thalictroides 'Cameo'

En ljust rosa sippruta som också har en känsla av grönt särskilt i blommans centrum. Blomman är tätt fylld och bildar välvd mitt.

thalictroides 'Double White'

En kultivar som precis som namnet antyder är både vit och fylld.

thalictroides 'Kikuzaki White'

En kultivar med vita och en anings bredare kronblad som dessutom överlappar varandra. I blommans centrum sitter en liten men väl synlig gul knapp. Bladverket är ljust äppelgrönt.

thalictroides 'Oscar Schoaf'

En kultivar med fyllda och relativt djupt rosa blommor där kronbladen dessutom är prydligt ordnade i blommans mitt.

thalictroides 'Spring Symphony'

Ännu en fylld rosa kultivar och faktiskt den som jag odlat längst. Färgmässigt upplever jag att den ligger mitt emellan 'Cameo' och 'Oscar Schoaf' när det gäller den rosa nyansen. Men alla sipprutor är så fina i lunden på senvåren att de är odlingsvärda.

Anemonopsis - porslinsanemonssläktet

Ett släkte som ingår i familjen Ranunculaceae och som dessutom är endemiskt för Japans huvudö - Honshu. I släktet ingår en enda men  desto vackrare art men vill man ha flera så finns också en vit variation liksom en med fylld blomma. . Anemonopsis betyder anemonliknande och macrophylla storbladig. Arten och varianterna av den blir upp till 60 centimeter hög med fullt utvecklade blomstänglar. De blommar på sensommaren, närmare bestämt i juli till augusti.

Odla

Porslinsanemon trivs i lundens mullrika och fuktighetshållande jord. De kan även självså sig lite sparsamt och de kan gott få breda ut sig. Man behöver hålla efter sniglar som älskar de nya skotten på våren.

macrophylla - porslinsanemon

En art med ett mycket vackert flikat och blankt grönt bladverk som dessutom är en prydnad i sig. Blomstänglar höjer sig över bladruggen och bildar en lätt grenad topp med nickande vita och lila men även vaxartade blommor. Detaljerna är riktigt fina och det är dessutom en av de vackraste perennerna man kan odla i ett skuggigt läge och som dessutom blommar på sensommaren.

macrophylla 'White Swan'

Rent vita och hängande blommor där kronbladen bildar en vit ring runt blommans centrum. I centrum finns ståndare och pistiller som går i grönt och brunt och som därför bildar en mycket fin kontrast.

Antennaria - kattfotssläktet

Ett släkte som ingår i familjen Asteraceae och som innehåller ett flertal arter som är allt från tio till femtio centimeter höga. Bladen är basala men de har även småblad längs blomstjälkarna. Namnet syftar på de utstickande ståndarna hos de manliga blommorna som en del arter har. De liknar även antennerna hos insekter. Arterna i släktet ger dessutom föda åt olika fjärils- och malarter.

dioica - kattfot

Bildar en låg matta med ett silvertonat bladverk och där blomstänglar med rosa blommor reser sig över bladen. Det här är en växt för mager jord i soliga lägen.

Blir ungefär 5 centimeter hög och blommar i maj till juni. Kattfot växer vilt i tempererade Eurasien inklusive i Sverige men är numera allt mer sällsynt här.

plantaginifolia - jättekattfot

Jättekattfoten är vintergrön och bildar en låg matta som täcker jorden med sina för släktet stora blad. Bladverket är stelt men också silvertonat. Blommorna är intetsägande vitgröna men ger trots det en fin kontrast till bladen. Den breder dessutom ut sig med utlöpare och bildar en vacker matta. Mattan blir ganska tät och därför försöker jag hålla koll på fröogräs som gärna sår sig i mattan.

Blir cirka 10 centimeter och blommar i juni. En kattfotsart som växer vilt i östra men också centrala Nordamerika.

Anthericum - sandliljesläktet

Ett släkte som ingår i familjen Asparagaceae och som innehåller två arter men även en så kallad naturhybrid.

liliago - stor sandlilja

En art som växer vilt i stora delar av Europa och med en utbredning österut till Turkiet. Dessutom finns arten i Sverige i  Skåne, Blekinge, Öland men även i Östergötland.

Bladen är smalt linjära och sitter samlade i en rosett vid basen. Ur bladrosetten reser sig blomstänglar med vita och dessutom väldoftande blommor som sitter glest längs den ogrenade blomställningen. Blommorna är stora och rent vita med stjärnlikt utbredda kalkblad. Stiftet är långt och jämnt bågböjt men också något kortare än kalkbladen. Fruktkapseln är spetsigt äggrund.

Blir 70 centimeter hög vid blomningen och den blommar i juni.

Artemisia - malörtssläktet

Ett stort släkte som innehåller både örtartade perenner men också buskar ur vilka man kan utvinna essentiella oljor. Släktet ingår i familjen Asteraceae vilket man kan ana av växtsätt och bladverk. Namnet går tillbaka till gudinnan Artemis, romarnas namn för Diana. Mer specifikt kan det gå tillbaka till drottning Artemisia den II av Caria som var en botanist och forskare inom dåtidens medicin. De flesta arter har aromatiska blad och dessutom en bitter smak.

Odla

Malörtssläktet trivs generellt i väldränerade, varma och soliga lägen dessutom ogillar de alltför mycket vinterfukt. De är även spridningsvilliga i många fall så det är en bra idé att hålla efter utbredningen från början.

lactiflora 'Guizhou'

En selektion av pärlmalört som är en art som växer vilt i norra Indien, Kina och sydöstra Asien och där växer den längs skogssluttningar, bäckraviner med mera.

Sorten bildar en upprätt rugge med mörkt gröna och dessutom dubbelt parbladiga segment som även är grovt tandade. Blomstänglarna är förgrenade och liknar astilbe med sina lösa plymer. Blommorna är cremevita och precis som hos övriga arter är de också oansenliga.

Blir med blomstänglar ungerfär 150 centimeter hög men bladruggen håller sig runt 50 centimeter. Blommar i juli till augusti.

ludoviciana 'Valerie Finnis' - vitmalört

En selektion med vackert silverfärgat bladverk där det enskilda bladet är lansettformat och dessutom försett med djupt flikade kanter. Bildar upprätta stänglar med små blommor i halmgult men där blommorna inte har något direkt prydnadsvärde. Bildar ruggar som dessutom breder ut sig med utlöpare som behöver hållas efter. Men det är trots allt en fin perenn som klarar svåra, torra lägen.

Blir uppåt 60 centimeter hög och blommar i juli till augusti.

schmidtiana 'Nana' - krypmalört

En vacker selektion med silvergrått men också fint fint flikat bladverk och små halmgula blommor som i sig varken gör till eller från. Det här är en växt som jag odlar på grund av bladverket.

Trivs i torra, väldränerade lägen på sandig jord i ett soligt läge. Och den är verkligen känslig för fukt vintertid. Den klarar fukt betydligt sämre än den klarar kyla. Blir 20 centimeter hög och blommar i augusti till september.

Aruncus - plymspirea

SKUD listar två arter i släktet men också några namnsorter. De är bra växter för mull- och näringsrika jordar som dessutom har god tillgång till fukt. A. dioicus beskrivs som lämplig för odling i en så kallad bog garden. Det vill säga ett område med god fukttillgång men utan att vattnet är permanent stående. Om man oldar plymspireor rekommenderar jag att klippa bort fröställningarna trots att de är vackra i sig. Jag upplever att de frösår sig rejält och även rotsystemen är rejäla därför tenderar frösådderna att bli för många och svårare att bli av med.

dioicus 'Fairy Hair'

Den här sorten har ännu mer flikade blad precis som namnet antyder men den är dessutom mindre i växten än den vanligare 'Kneifii' nedan.

dioicus 'Kneifii'

En namnsort med fint flikade blad i grönt och där bladverket också ger ett dilliknande intryck. Får också oftast lysande höstfärger. Ta vara på fröställningar i tid eftersom den frösår sig och avkomman sällan, faktiskt aldrig, liknar namnsorten.

Blir ungefär 50 centimeter hög inklusive blomstänglarna medan bladruggen håller sig runt 20 centimeter. Blommar i juni och juli.

Asarum - hasselörtssläktet

Hasselörter ingår i familjen Aristolochiaceae och de bildar vackra marktäckare som dessutom trivs i skuggiga lägen. För de flesta trädgårdsmänniskor är det här ett släkte man odlar för bladverkets skull men en del av de mer ovanliga arterna har dessutom en mer udda och intrikat blomning. En blomning som dock får ses som mer fascinerande än vacker.

Den vanliga hasselörten är relativt lätt att etablera men flera av de andra och dessutom väldigt vackra är mer svårodlade. Du kan se blad av några arter nedan. De är också ofta svåra att hitta men hos mer specialiserade plantskolor och på växtmarknader dyker det ibland upp andra arter. En trädgårdsbekant sa - har du hittat en plats där de trivs, sätt alla där. De känsliga arterna, det vill säga alla utom den europeiska, vill ha en mycket väldränerad jord med fukttillgång och god mullhalt.

europeum - europeisk hasselört

En art med rundade, läderartade och dessutom vackert blanka blad i grönt. Blommorna är bruna och kommer under våren men syns knappast under bladverket. Fungerar bra som marktäckare men bildar med tiden en kraftig matta.

Blir 10 centimeter hög

Asphodeline - junkerliljor

Ingår i familjen Asphodelaceae

lutea - junkerlilja

Växer vilt i medelhavsområdet liksom på Krim men också i Kaukasus

Bildar en rugge med smala blad och  doftande, lysande gula blommor som dessutom är tre centimeter vida. Blommorna sitter tätt packade längs blomstänglarna.

Blir med blomstängeln fullt utvecklad 100 centimeter hög och blommar i maj till juni.

Aster

Ett släkte som ingår i familjen Asteraceae och om man tittar i SKUD under Aster finns idag nästan inte en enda art kvar eftersom släktet brutits isär. Men oftast innehåller de svenska namnen trots det aster. Dessutom säljs många fortfarande under släktnamnet Aster.

Astrar är sällan kräsna när det gäller jordmån mer än att den bör vara väldränerad. De blommar oftast bäst i soliga lägen men många trivs även i lätt skugga. Alla astrar är värdefulla för sin sena blomning och att de därför fungerar som mat åt fjärilar och insekter. Flera av de vanliga astrarna som höstaster förs numera till Symphyotrichum. Medan skogsaster men också flera andra förs till Eurybia.

ageratoides 'Harry Smith' - synonym 'Harry Schmidt'

Arten ageratoides - balsamaster växer vilt i Himalaya till östra men också sydöstra Asien.

Ljust violetta men även små stjärnlika blommor med en mörkt bärnstensfärgad mitt. Det är en frisk och rikblommande men också robust sort. Den lär bilda en kompakt klump men jag upplever att den sprider sig i sidled. En mycket vacker aster som visserligen sprider sig men som jag inte vill vara utan.

Odla

Trivs i de flesta jordar som är väldränerade utan att vara alltför torra. Den fungerar i halvskugga men jag tycker den är fin även i ett soligt läge.

Blir upp till 50 centimeter hög och blommar från juli till oktober.

Astilbe

Astilbe är tacksamma högsommarblommande perenner som ingår i familjen Saxifragaceae. Och det är också ett släkte där det finns mängder av sorter att välja bland. Det finns allt från låga som bildar vackra marktäckare till högre som är utmärkta som solitärer.

Odla

Generellt trivs de bäst i en fuktighetshållande men också näringsrika jordar som dessutom är mullhaltiga.

Arrendsii-grp 'Brautschleier'

Blanka, mörkt gröna bladskivor som dessutom är uppbyggda av tre delade småblad. Stora och väl förgrenade plymer med små vita blommor längs grenar med gröna knoppar. Plymen är också något hängande därav 'brudslöja'.

Blir 70 centimeter hög med blomstängel medan bladruggen håller sig rund 30 centimeter. Den blommar i juli till augusti.

Arrendsii-grp 'Fanal'

Smala och eleganta blomstänglar med mörkt röda blommor. En gammal sort men som ändå står sig bra på grund av sin färg. Även stänglarna är mörkt röda liksom bladverket som också tonar i rödgrönt. En av de vackraste och den mörkast röda sorten. Liten och elegant och blommar dessutom tidigt för astilbe.

50 centimeter med blomstängel och blommar i juli

chinensis 'Satin Pearls'

Rosa blommor med en laxrosa anstrykning och som dessutom sitter i ganska kompakta blomsamlingar precis som hos de flesta chinensis hybrider. Egentligen är jag inte så förtjust i det intrycket men behövde just den färgen för sensommarblomning i en plantering.

Blir 60 centimeter vid blomningen medan bladruggen håller sig runt 30 centimeter. Sorten blommar i juli till augusti.

'Chocolate Shogun' - hybrid

En sort där bladverket är hela grejen. Klassiskt sammansatta bladskivor med blanka småblad men dessutom i en mörkt brunröd ton. Behöver ett ljust läge för att färgen verkligen ska skapa effekt men också för att färgen ska utvecklas bäst. Röda nyanser i skugga ser oftast ganska dassiga ut. Blommorna är rosa men jämfört med bladverket är de ointressanta.

'Delft Lace' - hybrid

Ljust, varmrosa blommor som även kompletteras av blad och stjälkar som har en lätt röd anstrykning. Jag upplever att bladverket är något mindre och mer kompakt men också lite krusigt. Hur som en väldigt vacker sort.

Fin i grupp eller som solitär bland låga marktäckare.

Bladruggen blir ungefär 25 centimeter hög medan med blomställningar når den 50 centimeter. Blommar vacker i juli och augusti men även de överblommade stänglarna är en prydnad.

glaberrima var. saxatilis - klippastilbe

En dvärg bland astilbe men trots det en fin sådan. Bladen är sammansatta, blanka och mörkt bronsgröna men också fint flikade. Bladverket håller sig dessutom snyggt under hela säsongen. Får korta blomstänglar med små plymer av vita blommor som även har en rosa anstrykning.

Blir ungefär 15 centimeter med blomställning medan bladruggen håller sig strax under 10 centimeter. Växer vilt i södra Japan.

'Mighty Chocolate Cherry' - hybrid

Mörkt rosa knoppar faktiskt i stort sett röda slår ut i mörkt rosa och hela härligheten sitter längs glest förgrenade och dessutom mörkt chokladröda blomstänglar. Bladverket är blankt och mörkt grönt men tonar också i vinrött. Den övergripande effekten är mycket läcker. Även i den här sorten har det dykt upp ljusare rosa blommor som jag ska försöka skilja ut.

Blomstänglarna är ungeför 60 centimeter höga. Blommar i juli och augusti.

Simplicifolia-gruppen

En grupp av astilbe som innehåller flera mycket fina men också odlingsvärda astilbe. Samtliga har sammansatta bladskivor där de enskilda bladen är blanka och oftast mörkt gröna. Bladverken är dessutom fräscha hela säsongen. Jag tycker så mycket om sorterna i den här gruppen att jag blir glad när jag hittar någon ny.

Blomstänglarna är lätt grenade och oftast mer eller mindre välvda vilket ger ett sirligt intryck. Och får de stå kvar är de också ett vackert inslag under höst och vinter. Jag brukar låta bli att klippa ner dem.

Odla

Som alla astilbe utvecklas de bäst i en näringsrik men också fuktighetshållande jord.

Bladruggarna är ungefär 30 centimeter höga och de blommar i juli till augusti.

Simplicifolia-grp 'Aphrodite'

Rosaröda blommor som sitter i hängande men också fjäderlika plymer. Blomstjälkarna är även de mörkt röda och ger en fin kontrast till blad och blommor. Bladen är mörkt gröna, blanka och spetsliknande.

Simplicifolia-grp 'Bronce Elegans'

Namnet anspelar på färgen hos de nya bladen som är vackert bronsfärgade när de kommer upp men som sen sakta övergår i mörkt grönt. Blommorna beskrivs som cremefärgat rosa men också med en laxrosa ton. Jag är tveksam till mitt exemplar där blommorna är mest vita. Men bladen stämmer bra med beskrivningen.

Simplicifolia-grp 'Hennie Graafland'

Rosa blommor som sitter i lösa och sirliga ax vilket också ger sorten ett spetsliknande intryck. Bladverket är blankt, fint flikat och dessutom mörkt grönt. Skiljer sig från 'Inschriach Pink' genom att den har ett jämnt rosa intryck och att blomstängeln är mer upprätt.

Simplicifolia-grp 'Inschriach Pink'

Rosa blommor som sitter i glesa ax som också är mer hängande än upprätta. Den tydligt upprätta spetsen som finns hos många andra astilbe syns bara i ett tidigt knoppstadie. Ger ett varmt rosa intryck som drar åt laxrosa. Bladverket är blankt och mörkt grönt men har också en röd anstrykning. Precis som de andra är det här en vacker marktäckare eller varför inte som en låg perenn infattning.

Simplicifolia-grp 'Key West'

En sort där bladen är mörkt röda i utspringet men där de senare övergår i bronsgrönt. Men jag upplever också att bladverket är mer spetsliknande än hos en del andra sorter i gruppen. Blommorna är först rosaröda men bleknar till rosenrött och sitter längs mörkt röda blomstjälkar.

Bladruggen blir 35 centimeter hög medan blomstänglarna blir 50 centimeter och den blommar i juli till september

Simplicifolia-grp 'Sprite'

En ljuvlig sort med ljust rosa blommor. De små blommorna sitter tätt packade längs relativt glesa blomgrenar som även är välvda och helheten ger därför ett sirligt och vackert intryck. Bladverket är fint flikat och blankt men också riktigt mörkt grönt. En sort som är mycket vacker i en större grupp som marktäckare.

Simplicifolia-grp 'Willie Buchanan'

En miniatyr i släktet som bildar en liten men också kompakt tuva. Bladen är handflikigt tandade som hos de andra i gruppen men de är betydligt mindre. Små och glesa blomställningar med enskilda blommor som mest liknar små rosa stjärnor. Himla söt.

Bladruggen är ungefär 10 centimeter hög men den sägs också nå 20 centimeter med blomstänglar. Det är jag dock tveksam till.

thunbergii 'Straussenfeder'

Varmt rosa små blommor som sitter i samlingar längs glest förgrenade blomstjälkar som också är samlade i  löst hängade plymer. En mycket vacker perenn. Blomstänglarna reser sig dessutom en bra bit över bladruggen och det framhäver blommorna mer. Kulturursprung

Min planta har med tiden blommat i tre olika nyanser där den mörkaste är sorten som är namnsatt som 'Straussenfeder'. Jag ska försöka skilja ut de ljusare eftersom jag tycker om växtsättet och de lösa, gracila och mycket vackra blomsamlingarna.

Odla

För att utvecklas som allra bäst behöver de här ett fuktigt men också näringsrikt läge.

Blir 100 centimeter med blomstänglar medan bladruggen håller sig under 50 centimeter. Blommar i juli till september.

Vision in Red - hybrid

En hybrid som beskrivs som röd men som har djupt magentarosa småblommor. Småblommorna sitter tätt packade längs blomgrenarna i toppen av blomstjälken. Intrycket av hela blomsamlingen är pyramidformat på ett för astilbe klassiskt vis. Färgen sägs vara djupt röd men jag tycker den som djupt rosa i en kall nyans. Den är riktigt fin tillsammans med Aster radula.

Blir 60 centimeter och blommar i juli till august.

Astilboides - parasollblad

Ett släkte med en art som ingår i familjen Saxifrageacea vilket man anar när man tittar på bladen trots att de är så mycket större hos parasollblad.

tabularis

Växer vilt i Manchuriet men också i Korea

Stora, ljust gröna och dessutom parasolliknande blad som dessutom gör den här växten ovärderlig i ett skuggigt läge. Det är en pampig skuggperenn som sakta breder ut sig med rhizomer i sidled. Mycket användbar som solitär i ett fuktigt läge i en lundmiljö men naturligtvis också vacker i en dammkant.

100 - 150 centimeter, högre med god tillgång till näring och fukt.

Astrantia - stjärnflocka

familjen Apiaceae

Stjärnflockor är tacksamma perenner i rabatten som med sina på ett sätt oansenliga blommor ändå ger en fin bakgrund till andra. Släktet är därför bra att använda som vävande växter som också lyfter andra. Men om man tittar närmre är blommorna dessutom helt fascinerande med sina detaljer.

Det är bra om man skär tillbaka blomstänglarna efter blomningen eftersom det då brukar komma en andra blomningen senare på sommaren. Plantan håller sig på så sätt fräschare men fröspridningen hålls också tillbaka på det sättet.

Odla stjärnflocka

De trivs i fuktighetshållande, närings- och mullrika jordar i ett soligt till skuggigt läge. De frodigaste exemplaren har jag i mycket god jord men de är överlevare och jag har ett par i ett läge med lätt och torr jord. De växer till och blommar men blir inte lika fina som de andra.

'Cerise Button'

Mörkt ceriserosa brakter omger ett rosa centrum där det bara finns en antydan till grönt i botten. Fruktämnena är även det tydligt rosa. Har dessutom blommor i en rejäl storlek.

'Roma'

Stora rosa blommor över ett friskt bladverk. En sort som numera är mindre vanlig i handeln tror jag.

Blir cirka60 centimeter hög med blomstänglar och blommar i juni till september.

'Rosea'

Rosa brakter med en grågrön anstrykning men också med tydligt rosa fruktämnen. Lär ofta förväxlas med A. carniolica 'Rubra'. Men nuförtiden finns så många nya namnsorter att jag inte vet hur vanlig någon av de här äldre sorterna faktiskt är i handeln.

'Ruby Giant'

Mörkt röda brakter som är nästan svartröda i spetsarna omger blommans centrum. Fruktämnet är grönt vid basen liksom blommans centrum men toppen av varje fruktämne är dock tydligt rött. Och blommans helhetsintryck blir därför att den är tydligt röd.

'Star of Love'

Stjälkarna är mörkt purpurröda och i toppen av stjälkarna sitter blomsamlingar där även brakterna är mörkt röda och där fruktämnet är grönt men också har en röd topp.

70 cm och blommar i juni och september

Har du frågor eller vill du besöka mig och trädgården? Skicka ett meddelande via kontaktformuläret HÄR

Om trädgården och dess bakgrund kan du läsa mer om HÄR och de olika planteringarna har jag samlat ihop så du kan läsa mer om HÄR