Mina Växter
F-G
- nävor och lunddockor -
Fådda, sådda eller köpta blommor... ..det spelar ingen roll. Alla odlas med kärlek & känsla för dem och det de vill ha. Varför annars ha dem från början?
F-G - perenner på F-G är inte så värst vanliga de heller hos mig trots att det inkluderar bland annat nejlikrötter, Geum. Men ett vackert och populärt släkte under F-G är nävorna, Geranium. Det finns nävor för rabattens framkant men också till lägen där högre perenner behövs. Blomfärgen varierar från vitt över rosarött men också till violett och blått. En del har dessutom ett vackert bladverk.
Växter på F-G i lunden
I lunden odlar jag tre vackra släkten som börjar på G. Det är Gillenia, trebladsspira som är en stadig perenn. Den blommar på sensommaren med sirliga blommor i vitt. Vackra höstfärger. Gentiana - kanske det släkte som har de mest intensivt koboltblå blommor som finns. Och sist lunddocka, Glaucidium, en fantastiskt skön vår- och försommarblommare med underbart ljusgrönt bladverk. Blommorna är oftast klassiskt syrenlila men en vit, mycket vacker variant finns.
Marktäckare på F-G
Om man vill och vågar finns en vacker men spridningsglad växt på G - Galium odorata, myskmadra. Jag har den men när jag såg hur den efter 2 år i rabatten exploderade så flyttade jag den till utkanten av planteringarna.
THE PICTURES ARE ALL PROTECTED BY © AND ARE NOT TO BE USED WITHOUT MY PERMISSION
F under perenner F-G
Ficaria - svalört
Svalörten är en söt vårblommande ört som kommer ur rhizomer. Jag odlar namnsorter som inte är så spridningsbenägna som arten är. Du hittar dem HÄR...
Filipendula - älggrässläktet
Älggrässläktet är ett släkte i familjen Rosaceae som innehåller 10 arter. Alla arter växer vilt i den norra tempererade zonen. I Sverige kan vi därför hitta två av dem, nämligen Brudbröd, Filipendula vulgaris och Älggräs, Filipendula ulmaria. Men några av de andra arterna tillsammans med deras namnsorter är också fina i våra rabatter.
Alla blommar under sommaren men kan också fortsätta med strödda blommor fram till sensommaren. Och de allra flesta trivs dessutom bäst i en fuktighetshållande jord. De större kan till och med växa i ett riktigt fuktparti nära till exempel dammen.
multijuga 'Red Umbrellas'
Bladen som är huvudattraktionen hos den här sorten är vackert gröna men har också en mängd röda nerver som sprider sig ut över bladet. Blommorna är ljust rosa och sitter i toppen av en förgrenad blomstängel.
Blir 80 centimeter hög medan blomningen börjar under sommaren och pågår fram till sensommaren.
vulgaris 'Multiplex'
Underbart vackra bronsfärgade knoppar sitter som pärlor längs en i toppen grenad blomstängel. När knopparna öppnar sig visar den fyllda, cemevita blommor och tillsammans med outslagna knoppar blir effekten dessutom extra fin. Bladen är mellangröna och djupt men också vackert flikade. Bladverket doftar dessutom starkt.
Lär gilla kalkrik mark och soligt läge. Jorden där jag odlar är inte kalkrik och det går bra ändå. Frösår sig sparsamt.
40 cm, juni - juli
Fritillaria - klockliljor
Diskreta och vackra lökväxter som dessutom ofta har ett rutigt innanmäte. Man talar om fina detaljer och det har verkligen många i det här släktet och du hittar dem HÄR...
G under perenner F-G
Galium under G
Se nedan...
odoratum - myskmadra
Växer vilt i Europa inklusive Sverige samt Sibirien men också i nordvästra Afrika
Vacker och dessutom mycket tålig marktäckare med mellangröna och kransställda blad. Man kan plocka och torka buketter på våren för att sen få fram och ha kvar väldoften till vintern. Det sägs att den behöver en näringsrik jord men jag är tveksam eftersom jag grävt upp och slängt den åt sidan men den fortsätter växa ändå. Den sprider sig!! Men är också sanslöst fin. Kanske ska läget avgöra...
20 centimeter, blommar i maj - juni
Galtonia - kaphyacinter
Kaphyacinter är lökväxter och du hittar dem HÄR...
Gentiana under G
Släktet har mer än 300 arter. I Sverige finns bara tre,baggsöta (G. purpurea), klockgentiana (G. pneumonanthe) och fjällgentiana (G. nivalis). Ett antal arter odlas också som prydnadsväxter i trädgårdar.
De jag odlar är fleråriga örter med upprätta stjälkar. Bladen är oftast vaxartade och vackert gröna, helbräddade och brett äggrunda till smalt lansettlika. Blommorna kommer ensamma eller få tillsammans i ett toppställt knippe. Kronan är oftast stor, femtalig och med mindre flikar mellan de större, klocklika eller fatlika. De flesta blommar i blått eller purpurrött. Frukten är en mångfröig kapsel.
Etymologi - Släktet Gentiana anses vara uppkallat efter den siste illyriske kungen, Genthios (180-168 f. Kr.). Namnet används som ett växtnamn redan av Dioskorides.
De flesta trivs i en grusblandad jord med lågt pH och gärna i ett soligt läge om inget annat anges
asclepiadeae - knippgentiana
Växer vilt i centrala och södra Europa till norra Iran men också i nordvästra Afrika
Lansettlika mellangröna men också något blanka blad som sitter parvis längs stjälkarna. Blommorna som är vackert mörkblå sitter i bladfästena längs elegant bågformade stänglar. Det här är en vacker och sirlig art som passar i ljus skugga med till exempel astilbe och hostor. Den fungerar också bra i buketter.
Geranium - nävor under G
Fleråriga örter som ofta är håriga och som också kan ha körtelhår. Arterna kan vara mer liggande/krypande eller upprätta. Bladen är strödda och i de flesta fall med tydliga nerver och dessutom handflikade. Foderbladen är oftast utåtriktade och sällan upprätta. Kronbladen är fem lika stora och de är hela eller djupt urnupna.
Etymologi - Geranium kommer av grekiskans geranos (trana) och syftar på fruktställningen som är näbblik (Odhner 1963).
Släktet har omkring 300 arter varav 14 förekommer regelbundet i Sverige, till exempel blodnäva (G. sanguineum), midsommarblomster (G. sylvaticum) och stinknäva (G. robertianum). Flera arter kan förekomma som tillfälliga ogräs, som kvarnnäva (G. carolinianum), klibbnäva (G. rotundifolium), ryssnäva (G. sibiricum) och spretnäva (G. divaricatum). Många nävor odlas som trädgårdsväxter, till exempel kungsnäva (G. x magnificum) och flocknäva (G. macrorrhizum), och dessa kan ibland påträffas förvildade. Rosengeranium är trots sitt namn inte en Geranium utan hör till släktet pelargoner (Pelargonium).
Ett släkte som trivs i de flesta lägen som inte är för våta.
clarkei 'Kashmir White'
En sort med djupt flikade till och med fingrade blad i mellangrönt. Blommorna är vita men är rosa i centrum och rosa streck som går en bit upp i kronbladet och ger blomman ett lätt rosa intryck.
Blir 40 centimeter hög medan blomningen sker i juni till juli. Men en om man skär tillbaka den efter första blomningen så kommer den blomma längre.
Geum - nejlikrotssläktet
Släktet ingår i familjen Rosaceae vilket man kan ana i blommans utseende. Fleråriga och håriga örter med upprätta blomstänglar och en rosettformad bladsamling vid markytan. Men om den trivs kan åtminstone moderna hybrider bilda en en prydlig bladrugge.
Bladen är trefingrade till treflikiga eller ibland också parflikiga. De basala bladen är parflikiga till parbladiga med ett stort uddblad eller ändflik. Blommorna sitter ensamma eller i fåblommiga knippen i spetsarna av blomstänglarna. Blommorna har fem foderblad och fem kronblad.
Etymologi - Geum användes redan av Plinius som ett växtnamn.
Släktet har ett fyrtiotal arter varav fem förekommer i Sverige. De två vanligaste är humleblomster (G. rivale) som har hängande blommor med rödbrunt foder och blekrosa kronblad, och nejlikrot (G. urbanum) som har upprätta gula blommor. Flera arter och hybrider odlas som prydnadsväxter, till exempel kungsnejlikrot (G. x balcanum), röd nejlikrot (G. coccineum), bergnejlikrot (G. montanum) och hybridnejlikrot (G. x cultorum).
Humleblomstret, G. rivale, växer på fuktiga, till och med blöta jordar. Medan andra arter trivs i mera väldränerade jordar. Vill ha ett soligt läge.
Gillenia - gillenia, trebladsspira
Ett litet släkte med cirka 5 arter i familjen Rosaceae men där vi oftast endast hittar trifoliata i handeln. Det är en vacker växt för lunden som bidrar bland annat med sin sirlighet och lite höjd.
Trivs bäst i en fuktighetshållande men väldränerad jord som även är något sur. Fungerar bäst i lätt skugga. Man kan föröka den genom frö eller delning men höstblommande växter delar jag normalt sett på våren.
trifoliata - gillenia, trebladsspira
Växer vilt i sydöstra Nordamerika
Vita blommor som liknar små fjärilar där de sitter strödda längs grenarna. Kontrasten mot de rödaktiga stiplerna och frukterna är fin. Den får också vackra höstfärger i allt från gult via orange över till rött.
Blir 80 centimeter hög medan blomningen sker i juli och augusti.
Glaucidium - lunddocka
En av de vackraste växterna vi kan odla i lunden och ett släkte som ingår i familjen Ranunculaceae.
Bladen är lönnlika och vackert äppelgröna med mycket tydliga nerver. Blommorna är stora och ljust violetta där kronbladen påminner om den där tunna nerviga känslan som vallmoblommor har.
Behöver en näringsrik och något sur jord som är fuktighetshållande men framförallt vill de ha ett svalt läge. Om de står för varmt så försvinner de snabbt.
palmatum - lunddocka
Mina lunddockor kommer ur frösådder och faktum är att det också gett en variation i hur djup den lila färgen är. Men allihop är fina precis som de är. Tycker inte om att delas. Men om man ska försöka bör man försöka pilla loss ett skott i ytterkant utan att lyfta hela ruggen. Det här är för övrigt något som gäller flera av de perennasläktena i familjen Ranunculacea. De dör gärna om man delar de.
Blir 60 centimeter hög medan blomningen sker i maj till juni.
palmatum 'Album'
Den rent vita formen som dessutom är mycket vacker med sina gnistrande vita kronblad tillsammans med en tät kudde av ståndare i blommans centrum. Att blomman dessutom sitter på en kort blomstjälk över bladparet som är äppelgrönt ger också en vacker kontrast. Det här är en eftertraktad pärla för ett svalt läge i ett torvparti eller i lunden.