Fritillaria, klockliljor på svenska, är kanske inte så kända men om jag visar en kungsängslilja eller en kejsarkrona känner nog de flesta igen dem. Kejsarkronan ska tydligen ratas som mat av sorkar, harar och rådjur på grund av sin doft - lär dofta räv. Därför rekommenderas de ofta för samplantering med tulpaner och annat som marodörerna gillar. Om det fungerar kan jag inte riktigt säga. Tyvärr tycker liljebaggarna om dem...

Odla Fritillaria, klocklilja

Det är ett stort släkte med många fascinerande arter. Men också många som behöver lite extra omsorg. Jag odlar fritillarior som trivs och fungerar i normala trädgårdsförhållanden. Det innebär att de ska trivas i en god jord i perennrabatten.  Efter den tanken har det dock börjat smyga in några sorter som trivs i den torvblandade jorden i lunden. Sen också några som behöver en riktigt varm, torr sommar och som behöver skyddas mot blöta västkustvintrar. Till den här sista gruppen finns flera mycket vackra. Jag har skapat lökbäddar som jag kan täcka både på sommaren och vintern. Du kan läsa mer om släktet, odlingsgrupper och se massor av härliga bilder hos 'The Fritillaria Group'. som du hittar HÄR. Jag har skrivit några inlägg om bland annat kejsarkronorna som du kan läsa HÄR. Alla arter  verkar lätta att dra upp från frö. Fröna sås bäst i september för grodd nästa vår. Vid vanlig sådd i januari är risken stor att fröna ruttnar istället. Det innebär att frön man får i början av året från olika frölistor är bättre att vänta med att så.