Mina Växter
Pioner - paeonia
- från enkla arter till bondpioner över till doftande och fyllda -
Pioner, Paeonia, är ett släkte med underbara, försommarblommande arter och sorter. Variationen bland olika sorter vi kan odla är mycket stor och beroende på hur vi väljer finns; tidiga, sena, enkla, dubbla, halvfyllda, fyllda, vita, rosa, röda, gula... ..och så fortsätter det.
Olika typer
Buskpioner är vedartade och även om blomningen är kort så är de vackra året runt. Vildarter med enkla blommor är först ut att blomma och har lämnat sina gener till alla senare hybrider. Luktpioner, har nog alla stött på och de kan dofta mer eller mindre mycket. Hybridpioner är korsningar mellan olika arter och sorter utan inslag av doftpion, P lactiflora. Itoh hybrider är korsningar mellan örtartade pioner och buskpioner.
Hos de örtartade, arter och hybrider, är de nya skotten röda och utvecklas sen till ett vackert grönt bladverk. Flera får vackra fröställningar med röda skenfrön och riktiga matade frön i allt från brunt över svart till glänsande svartblått. Att samla in och så egna frön och sen följa utvecklingen är spännande. Det kan bli vad som helst och vem vet kanske den vackraste du har. Att drabbas av samlarmani är lätt. En plantskola med stort sortiment och god kvalitet är Warmerdam.
Pioner har funnits länge i odling
De flesta äldre trädgårdar har minst en pion i en rabatt. Och det kan vara den vanliga, fyllda och dessutom röda bondpionen. Bland luktpionerna var sorter som 'Sarah Bernhardt', 'Edulis Superba' med flera vanliga och faktum är att det hos utländska plantskolor går att hitta flera av de där riktigt gamla luktpionerna.
Odla pioner
Det finns odlingsråd för luktpioner, hybrider och buskpioner under respektive typ. Men generellt kan man säga att de rena arterna oftast trivs bättre i en mer väldränerad jord. Ett tips är att titta på var arten växer vilt och anpassa växtplatsen. Till exempel odlas arten P. obovata i Göteborgs botaniska i deras skuggade lundpartier.
Betoning: paeonia
THE PICTURES ARE ALL PROTECTED BY © AND ARE NOT TO BE USED WITHOUT MY PERMISSION
anomala - sibirisk pion
Nordöstra Europa och österut till västra Sibirien, Kina och centrala Asien
Enkla, kraftigt rosa och något nickande blommor som öppnar sig i maj. Arter blommar generellt sett först av alla pioner men det stämmer inte i min trädgård.
ca 50 cm hög
Buskpion, x lemoiney med flera
Buskpionerna är vedartade och jag har samlat ihop de jag odlar HÄR...
x chameleon
En art som i naturen visar upp stora variationer där den kan vara alltfrån nästan helt rosa över till vit men alltid med rosa fläckar i botten. Mina exemplar stammar ur frön jag köpt från Göteborgs botaniska trädgård.
50 centimeter hög och blommar i maj
delavayi - småbuskpion
Kina
En vedartad och dessutom kraftigt växande buskpion som delas i en röd- respektive en gulblommande grupp. Småbuskpionen finns bland de vedartade pionerna HÄR...
x festiva - bondpion
Paeonia officinalis × P peregrina - kulturursprung
Bondpionen är den mest klassiska pionen vi har och då oftast i den fyllda röda formen. De finns ofta kvar vid gamla torp och blommar i djupaste rött. Bondpionen finns dock i fler former som kanske är ännu vackrare. De är tyvärr lite svårare att hitta men väl värd att söka efter. Den enkla formen har jag aldrig sett till salu.
> 70 cm, maj - juni
x festiva 'Alba Plena' - vit fylld bondpion
Vi tänker väl direkt på röda pioner när bondpioner nämns men det finns flera former och den vita är en av de. Den har vita men även helt fyllda blommor.
x festiva 'Lize van Veen'
En pion som sannolikt hittats i Holland med tanke på namnet och som även antas vara en sport av P. officinalis ‘Rosea Superba Plena’. Den kom i kommersiell odling under 1920-talet.
Blommorna är helt fyllda vilket kallas för 'bombtype', i en lysande rosa ton som bleknar till vitt vilket i sig gör den extra fin. En ovanlig pion.
65 cm
x festiva 'Rosea Plena'
Slår ut i mörkt ceriserosa men bleknar succesivt under blomningen och slutar som betydligt ljusare.
x festiva 'Rubra Plena'
Klassikern - den mörkt röda och fyllda bondpionen. Håller sig oftast ganska låg och är dessutom en klassiker i rabatten.
intermedia - centraleuropeisk pion
Centralasien
En art som har ett friskt, mörkt bladverk och dessutom purpurröda, min har mer rosa, blommor 8-10 cm i diameter. En sällsynt pion som ofta förväxlas med P anomala men som har ett helt annat rotsystem. ca 70 cm hög.
Itoh pioner
Kulturursprung
lactiflora - luktpioner
Arten växer vilt i Centrala och östra Asien från Ö Tibet genom norra Kina till Ö Sibirien men det är trots allt sällan den som odlas i våra trädgårdar.
Vilt växer den här arten på sluttningar, flodbankar och i lundar. Arten är en vacker och lättodlad trädgårdsväxt. Stjälkarna är oftast mer eller mindre röda, kala. Bladen är skaftade, dubbelt 3-fingrade och har ofta fina hår utmed nerverna. Blommorna sitter en eller flera på varje stjälk och är upp till 10 cm vida, doftande. Hos vilda populationer förekommer plantor med röda, rosa och vita blommor.
Mitt exemplar är frösått i Sverige av Herman Krupke - jag odlar alltså arten. Men de flesta vi odlar är trots allt skapade av odlare och de andra luktpionerna i min trädgård hittar du med hjälp av länken nedan.
mairei - glanspion
Centrala Kina,
En av de tidigaste arterna som blommar hos mig. De nya bladen är mörkt rödanlupna men även buckligt korrugerade och starkt glänsande. Blommorna är decimetervida, rosa till rödrosa. Frukterna är mycket dekorativa.
mascula -korallpion
Norra Spanien: Cantabrien och Soria till Irak via Frankrike, Italien och Balkan, Cypern och Turkiet
Rötterna är morotsformade. Stjälkarna är normalt sett blanka och gröna 1 cm vida, någon gång rödlila. Bladen är tredelade med någonstans oftast 11 - 18 flikar/segment. Segmenten är elliptiska till avlånga och med en rundad eller kilformad bas och en spetsig topp 4.5-18 cm long, 3-9 cm breda. Bladens ovansida är blank och oftast också en blank undersida. Ensamma blommor med 3-4 foderblad. Kronbladen är 7-9 till antalet och de är röda, vita, vita med rosa anstrykning vid basen. Kronbladen är 5-7 cm långa och 2,5-4 cm vida.
> 80 cm
mascula ssp arietina - turkisk korallpion
En underart som har sin närmaste släkting i P. officinalis gruppen. Foderblad, stjälkar och blad är tätt håriga. Rötterna är knölformade snarare än morotsformade som de är hos övriga inom P. mascula.
mascula ssp ruscoi - sydlig korallpion
Sicilien och Kalabrien, Italien
Den här underarten har oftast vita blommor men även rosa och röda kan förekomma. Bladen är typiska för pioner men dessutom håriga på undersidan.
mlokosewitchii - svavelpion
Centrala Kaukasus, Lomakin
En gulblommande art med stora, silkepapperstunna kronblad och dessutom med vackert blådaggigt bladverk. Om den gula färgen är viktig köp en garanterat gulblommande delning. Den är mycket variabel från frö och de flesta blir rosablommande. Så man kan diskutera hus rätt det svenska namnet svavelpion är.
mlokosewitchii - seedlings
Fröplantor från frön jag köpt från Göteborgs botanisk trädgård. De flesta sådder blir alltså rosa som syns. Men bladutspringet i intensivt rött är detsamma som hos de gulblommande formerna.
mollis - luddpion
troligen kulturursprung och man tror att det är trädgårdsform av P officinalis
Rosablommande, tidig pion med vackert bladverk som vid utspringet är rödaktigt och senare gråblått. Det är bladverkets hårighet som gett den namnet luddpion. Hos mig är det normalt sett den pion som blommar allra först.
obovata - lackpion
Nordöstra Asien, Japan
En tydlig våning av ljusgröna, rundloberade bladflikar. Mörkskära blombollar 5-8 cm i diameter ca 15 cm ovan bladverket. Men även frukterna är mycket vackra.
obovata var alba - vit lackpion
Östra Asien
Underbart, läderaktigt bladverk i grågrönt men med en grårosa glans särskilt i utspringet när bladen ser ut att vara röda. Vita till rodnande rosa blommor i en fin skålform.
maj - juni
obovata var willmottiae
V och C Kina
Bladen är oftast tätt håriga på undersidan men kan också i enstaka fall ha glesare behåring. Underarten är tetraploid.
En mycket vacker underart som har klart gröna, kala pistiller. Bladen går från brunrött i utspringet till grönt och de har även en hårig undersida. Glesa hår på bladstjälken men inga på stjälken.
officinalis - bergpion
Centraleuropas bergstrakter
Ljust blågröna pionblad med spetsiga flikar. Blommorna är rosenröda och ca 10 cm i diameter. Blommorna är stora, enkla och också öppna.
50-100 cm, maj
officinalis ssp microcarpa - småfruktig bergpion
Sydvästra Europa
Distinkt från de andra 4 underarterna genom att den har glatta pistiller, sällan håriga. Av 89 undersökta blommor hade 6 pistiller en lätt hårighet medan pistiller hos de andra har ett filtlager. Foderbladen är oftast glatta eller endast lätt håriga. Bladsegmenten är också fler än hos de andra underarterna. Frön är elliptiska och svarta, 5-6 mm breda och 7-8 mm långa.
50-100 cm, maj
officinalis ssp villosa - bergspion
S Frankrike, C Italien
Mörkgrönt bladverk och stora, enkla karminröda blommor
Hybridpioner - pionhybrider
Kulturursprung
Hybrider mellan diverse olika pionarter. Hit hör till exempel de korallfärgade pioner som kom fram i början av 1960-talet. Jag tycker om korall som färg och det har gjort att mina hybridpioner blivit många. De finns HÄR...
veitchii - rosenpion
SV Kina
Rosenrosa-röda blommor 10 cm i diameter. Dubbelt tredelade, mörkgröna blad med spetsiga flikar. Mina är frösådder av P veitchii 'Woodwardii' med variabel blomfärg. Den ljusare är lägre och mera svagväxande
veitchii 'Kompakt form'
En frösådd jag gjort med frön jag köpt från Göteborgs botaniska där den beskrevs som en kompakt form av arten men bladverket är också flikigare.
