Växthärdighet, klimat och hur jag kan anpassa
Växthärdighet – tänker du som jag genast på zoner och zonkartor då? Det gör i vart fall de flesta. Och på de allra flesta zonkartor anges ett temperaturintervall som referens för vad en växt klarar. Men i verkligheten är det inte våra vintrar som är boven i dramat utan det är våra höstar och vårar.
Zonkartan och växthärdighet är i delar två olika saker
I trädgårdsvärlden har man angett växthärdigheten efter växters förmåga att överleva vinterhalvåret. Och för vissa, i våra plantskolor för många, växter fungerar det. Och då tänker vi alltid klarar växten så många minusgrader som jag har hos mig? Sällan eller aldrig det omvända och det kan till och med vara så att en växt som klarar riktigt tuffa vintrar med många minusgrader inte klarar sig i våra mildare zoner. De har anpassat sig till ett stabilt vinterklimat och klarar därför inte av klimat där temperaturen svänger mycket och som när det blir milt lockar växten med vår.
Allt handlar om vad växten är anpassad till i oftast sitt vilda tillstånd. Men eftersom samma växt, art, ofta kan växa på olika platser med lite olika förutsättningar så spelar insamlingsplatsen in. Ju mer lik insamlingsplatsens höst och vår cykel är lik den cykel som finns hos mig desto bättre mår växten.
Växtrytmen avgör växthärdighet i många fall
I början skrev jag att vintern inte är så avgörande för många av de växter vi vill zonknäcka. Det är våra höstar och vårar som är långt mer avgörande. Vad menar jag med det?
Ett bra exempel är en sent blommande – och faktiskt doftande – rododendron, Rhododendron auriculatum. Eftersom den blommar sent i juli och rododendron skjuter nya skott efter blomningen så kommer de nya skotten i augusti, kanske till och med september. För att de ska avmogna, förveda sig och för att busken ska hinna förbereda sig för vinter så behövs en lååång höst med sjunkande temperaturer innan det blir vinter. Det som ofta händer är att en tidig nattfrost som är lite hårdare gör att skotten fryser. Eller en tidig vinter gör att skotten inte hinner mogna av det vill säga de fryser. Det stressar växten och i längden orkar den inte med.
Det omvända kan också vara fallet. En vår hos mig växlar numera ofta mellan höga vårtemperaturer och perioder med nattfrost. Och det här är nog den största utmaningen för alla växter som inte är anpassade för det. De höga temperaturerna gör att saven börjar stiga. Sen följs den varma perioden av nattfrost och saven fryser och spränger barken – barksplit. Så även om det är tråkigt när blomning och eller knoppar fryser så är det egentligen ett litet problem.
Klimatanpassningsförmåga påverkar växthärdighet
Klimatanpassning hos växten betyder att den har en växtcykel som anpassad för platsen där jag planterar den. Jag kan få en växt att överleva hos mig även om den inte är klimatanpassad för cyklerna i min zon. Men det kan ske på bekostnad av att den inte blommar. Sommaren är inte tillräckligt varm eller hösten tillräckligt lång för att den ska orka, hinna sätta knoppar. Nya skott kan frysa bort för hösten är inte tillräckligt lång och så vidare.
Växter som enligt sin cykel blommar tidigt får problem om vårklimatet ofta ger sena nattfroster som tar knopparna. Jag har flera magnolior som trots att de satt knopp flera vårar så har jag inte fått se dem blomma på grund av sen frost. Omväxlande varma och kalla perioder kan väcka växter ur vintervilan och locka in dem i tillväxt
Jag kan hjälpa till
Det mest kända är att inte gödsla sent på säsongen. Mer gödning sent gynnar nytillväxt som kanske inte hinner mogna av i tid. Värme och vatten påverkar också. En känslig växt kan jag placera i ett varmt läge som är torrare på sensommaren och det skickar signaler till växten att gå i vila inför vintern. Unga plantor invintrar senare än äldre exemplar – det vill säga att en växt som är på gränsen hos mig har lättare att etablera sig om jag skaffar ett äldre exemplar.
Kontinentala eller maritima växter
Ja man pratar faktiskt om det. Växter från ett kontinentalt klimat är vana vid ett stabilt, kallt vinterklimat och de kan lockas i tillväxt av korta, varma perioder på våren.
Växter från ett maritimt klimat, kustklimat, har en kemiskt uppbyggd vila och luras inte igång av kortare perioder med värme på våren. I gengäld kan de få svåra höstfrostskador, tex Hortensia macrophylla som blommar på fjolårsved. Om de skotten fryser blommar de aldrig.
Hos mig där jag bor är det de flesta vintrar maritimt klimat men med vintrar med kontinentalt klimat. Och vintern nu, 2020-2021, får jag väl kalla en vinter med kontinentalt klimat. Jag har haft nästan två veckor redan med minusgrader, rätt så många, och så ska det fortsätta under en dryg vecka.
Våren 2020 prövade växthärdigheten
Efter våren 2020 när det var nästan sommartemperaturer i februari – mars och som sen följdes av rejäl nattfrost i en dryg vecka i maj så har jag förlorat 3 magnolior, 1 rododendron. Men jag ser också att stammarna på fler magnolior ser misstänkt dåliga ut. Men så sen frost är ett problem för alla växter.
Våren 2021 – tja vi får se
Jag har satt många, små rododendron som är tveksamt härdiga. Och det var bland annat dem jag tänkte på när jag skrev om att zonknäcka, länk i början av inlägget. Om de kommer klara den här vintern i sina skyddade lägen får vi se.
En annan aspekt av växthärdighet är fuktigheten under växtens viloperiod. Men det tar jag en annan gång… Vill du läsa mer och växthärdighet och växters anpassning till klimat kan du läsa faktablad nr 42 från Riksförbundet Svensk trädgård visserligen för ekologisk odling men jag tänker att det är allmängiltigt.
Jag länkar till trädgårdsfägring precis som vanligt. Och jag kan också berätta att om du tycker utseendet här varierar från dag till dag så stämmer det. Jag håller på och ändrar men tar tillbaka och så håller jag på. Jag vill få in både så kallade ’breadcrumbs’ och ta-mig-till-toppen knapp. Och dessutom bara göra om… Så småningom blir jag säkert nöjd!
Ja, det kan ikke alltid være enkelt å være en plante heller. Noen år som f.eks i fjor var det varmt allerede i januar og så frost i mai her også. I år er det motsatt, og her har det nå vært 6 uker med sammengengende frost. Bare på et år har det vært to helt forskjellige vintre. Været går vi ikke gjort noe med, og plantene våre må bare prøve å overleve. Så synd at du mistet både magnolia og rhododendron i fjor. Jeg frykter at etter denne vinteren kan det bli mange døde planter her 🙁
Klem, Marit
Sen vårfrost klarar få växter. Men poängen är att vi kan – bör – välja utifrån hur hösten och våren oftast är i våra trädgårdar. Det är viktigare än antalet minusgrader under vintern. Jag upplever att jag ofta får frågan – vilken zon har du? Och det är i grund och botten bara delvis relevant.
Kram, Carina
Hej Carina,
Så sant att det är mer än vintertemperaturer som påverkar vilka växter man kan odla, även om man slentrianmässigt förenklar det genom att referera till just vilken typ av ”vinter man har”. Här har vi ofta långa varma höstar som lockar till sen nytillväxt istället för förberedelse till vinter och jag brukar känna både stress och förundran (och hålla tummarna). Kommer det sen en kall vinter så kan man räkna med skador. Efter de senaste åren har skadorna varit få men i år får man (nog) räkna med mer. Vårarna brukar vara sena och kalla (i förhållande till någon mil bort) och träden runt tomten skyddar mot den tidiga vårsolen (på gott och ont) och därför är vårskador mer sällsynta även om det händer. Våren 2013 var hemsk men drabbade (mestadels vintergröna) växter oaktat vilken växtzon de ”anses klara. Några magnolior som växer dit vårsolen faktiskt når ner är de som annars ibland skadats av sen vårfrost.
Erfarenheten av det egna klimatet och val av rätt växtplats (i kombination med kunskap om var växten kommer ifrån) är, som du säger, viktigare än att stirra sig blind på angiven växtzon, särskilt om man vill försöka ”zonknäcka”. Och när man är inne på att zonknäcka så kommer man ju också in på vad det innebär att en växt klarar sig; överlever den bara eller presterar den bra?
Intressant inlägg.
Kram Ulrika
Tack Ulrika!
Det måste kännas bra trots allt om din trädgård är skuggad under den tidiga våren. Jag har många rododendron stående nu så att de får sol och i år har jag inte täckt dem som jag brukar. De börjar bli för många. Men när jag började plantera där fanns det en rad träd som kunde ge ett visst skydd. Men sen såg jag att de var alltför skadade av askskottsjuka och vi tog ner dem så nu är trädgården nästan naken.
Visst är det så att vi vill ha växter som presterar bra och inte bara överlever. Långa varma höstar kan skapa problem även om dem är bra för själen. Jag har förstått att en del numera hävdar att man därför kan ge gödning senare men det driver ju på nytillväxt än mer så det är ett no-no hos mig.
Kram, Carina
Interessant gennemgang. Man kan lære meget at at se på en plantes oprindelse.
Det bliver spændende at se, hvordan planter generelt kommer til at klare de kommende og begyndende klimaændringer, hvor et vejrsystem låser sig fast i mange uger af gangen. Nogle vintre med langvarig regn, andre med evig frost. Eller konstant sol, blæst, tørke eller noget helt andet på andre årstider.
Mange hilsener Lisbeth
Tack! Visst är den naturliga växtplatsen oftast en väldigt bra indikator. Det finns tex en vanföreställning att rododendron vill stå i torv i skugga och det är långt från sant. Men de stora svängningarna och extremerna vi börjar få – då är det svårt att välja det är få växter som är så flexibla.
Ha det gott! Carina
Det var et godt indlæg. Der er som sagt mange faktorer, der spiller ind, hvad angår planters hårdførhed. Jeg er meget spændt på, om jeg må sige farvel til en del planter i vinter. Vi har i et par år stort set ikke haft frost, men nu har vi haft et par uger med barfrost ned til – 8 grader, og det lader til, at de lave temperaturer vil vare ved. Med det skiftende vejr, vi har haft de seneste år vekslende mellem ekstrem tørke og ualmindelig meget nedbør og mellem milde vintre og barfrost, er det ikke så oplagt, hvilke planter man skal vælge til haven.
Hilsen Elna
Tack Elna! Jag var lite trött på den trista frågan – vilken zon? som om det skulle göra hela framgången. Jag håller med om att en del av de stora svängningarna – särskilt de sena frosterna och torkan är svåra för växterna och det gör det också svårt att välja. Jag tittade på en rododendron idag men jag håller ändå tummarna..
Ha det gott! Carina
Visst är det så, många faktorer som påverkar. Och inga sanningar som varar. Förra vintern var ingen vinter här, ingen snö, inga minugrader. Jag stängde bara av min fontän en enda dag. Nu har den varit stängd i en månad och vi har massor av snö och minusgrader.
Sedan dyker rådjuren upp och tar det där som trotsat vintern och överlevt. Men det är förstås en annan sak.
Vad gäller bloggerproblemen så kan jag inte längre klicka i min text och lägga en bild där, utan den hamnar antingen under min ”avsändare” eller allra högst upp – ovanför det jag redan gjort klart. Det går inte att dra bilden till rätt plats. HTML-koden är numera en enda stor löpande textblaffa där det är ursvårt att se var saker börjar och slutar, förr var den lättläst, rad för rad. Att föra över flera bilder på en gång betyder att de numera kommer i omvänd ordning och när de då är så svåra att flytta runt tar det väldig tid att få dem rätt, något som främst stör i EFIT där jag gärna lägger in hela eller halva dagen på en gång. De ligger inte heller kvar i mellanläget utan måste laddas upp om och om igen. Förr kunde jag ställa in att Enter alltid gav radbrytning, nu måste jag allt som oftast gå in i HTML-koden för att få radbrytning där jag vill ha den., Visst går det att lösa, men allt tar så mycket längre tid.
Kram och trevlig helg!
Oj det lät komplicerat!! Jag trodde blogger gått samma väg och gjort det enklare med ’block’ som man bara drar och släpper. De flesta, alla, går ju bort från kod och över till byggklossar som jag enkelt anpassar… Förstår att det är både irriterande och frustrerande – MEN jag hoppas att du inte ger upp 🙂
Snön skyddar delvis här mot rådjuren – de sparkar fram vissa perenner men äter inte så många som de brukar.
Kram och en fin helg till dig också!
Jag har märkt att jag faktiskt kan använda gamla klassiska klipp och klistra för att flytta bilderna – alltid något!
Nu är du inne på de gröna fingrarnas innersta väsen. Att förstå hur en växt fungerar och kunna ge den vad den behöver i rätt tid.
Här handlar de ofta om att vattna sandjorden tillräckligt på hösten och skydda från solskador på våren. Barfrosten i zon 4 är inte heller att leka med. Denna vinter testar jag en teplanta (nära släkt med kamelia) och en helt vanlig kryddrosmarin på friland i tvåsiffrigt minus. Känns som lite otur att de skulle åka ut just i år när det varit ovanligt lång period med sträng kyla, men som du säger är kanske svängningarna på våren en större fara. I vilket fall står de väl skyddade mellan två flyttblock, väldränerat med en liten kåta av granris över sig. Redovisning på bloggen längre fram.
Trevlig helg
/Aentte
Å den rapporten ser jag fram emot. Jag försökte så teplanta medan det var hyfsat enkelt att ta in frön från Kina. Jag gick en runda idag och är lite orolig för några rododendron.. Men vi får vänta och se helt enkelt.
Det var helt enkelt så att jag blev lite trött på den där korta – vilken zon! Inga artigheter, inga krusiduller utan bara det. Visst kan jag svara 2 lika kort och koncist men det är ju bara en del av sanningen.
Kram, Carina