vänstervarvet - blickar mot stora stigen och växterut

Projektet-som-blev-klart vet inte om jag gillar känslan

Projektet-som-blev-klart – Norra lunden helt enkelt. Jag avslutade med en stor hög jord, tankar om planteringar, aningar om stigar och några planterade stenar hösten 2019. Och med en dos Corona, permittering och en lång härlig vår och sommar så är Norra lunden projektet-som-blev-klart. Fast med klart menar jag inte väldigt genomtänkt växtmässigt – det blev en kombination av det jag vill ha där och sådant jag tryckte ner för att kunna komma åt och flytta jorden de växt i förut.

Vänstervarvet är nästan slut
Här är såpass färdigt att jag redan identifierat några som ska få flytta. Löjtnanshjärtat ’Valentine’ som skulle hänga ut över den lilla gången till vänster i bild – nja för stort du får ny plats. Ett par tillfälligt satta hostor – ni får också ny plats. Och jag ska inte ha 6 Ranzania i grupp heller nästa säsong

2021 blir det Make-over av projektet-som-blev-klart 2020

Ja, jag tror faktiskt det. Jag har lärt nytt om en del av mina rododendron där. Och jag är övertygad om att en del av det jag satte där när jag behövde frigöra plats på åkern kommer få flytta till nästa säsong. Och faktum är att på bara en säsong har en hel del vuxit sig stort – mer plats åt dem helt enkelt. Löjtnanshjärtat ’Valentine’ hänger visserligen ut över gången som tänkt men nja det blev ändå lite för mycket. Kanske ett mindre hjärta av något slag, ett som inte sprider sig. Och det verkar som alla rododendron i sektionen Taliensia vill ha mer sol och öppet läge än jag hade planerat.

Projektet-som-blev-klart - Rhododendron auriculatum - öronrododendron
Rhododendron auriculatum – öronrododendron, nu har jag 4 av arten så någon borde väl ha tillräckligt bra gener för att växa och mogna av lite tidigare. Ser framemot blomningen med stora vita blommor som doftar

Varför kan ni aldrig bara sätta något

…på en plats och vara nöjda? En fråga från en god vän för många år sen. Hon fortsatte med – ni springer alltid runt med växter i famnen och ska hitta en plats. Ja – det är själva essensen med trädgård för mig. Att hitta den där platsen där jag känner – där, där är du magisk… ..tills vidare.

Projektet-som-blev-klart - Polystichum munitum - svärdbräken
Polystichum munitum – svärdbräken, har växt till bra trots flytt och tuff delning. Nu är de 5 iställer för en
Projektet-som-blev-klart - kanterna börjar ta form
Såpass att jag började lägga dit en kant i några delar… ..men kan inte bestämma mig om det ser ut som en rad i ett tandlöst gap därför vilar det just nu…

Så projektet-som-blev-klart är något relativt

Ska jag se det som klart när jag lagt dit sista stenen, sista skottkärran jord och planterat sista växten? Eller ska jag se det som färdigt när jag fått allt att sitta på sin magiska plats? För mig blir det det sista – jag kommer bära runt växter tills jag är nöjd där och då i stunden… ..för nöjdheten kan gå över. Så projektet-som-blev-klart är insikten om att projektet ska pågå så länge jag vill hålla på med trädgård. Ett evigt kretslopp tillsammans med miljön, jorden, växterna, djuren och insekterna.

Ormbunke - norra lunden
En av alla gröna i norra lunden till höger skymtar Skimmian ’Rubinella’ sm satt massor av knoppar och som kommer dofta ljuvligt till våren.

En tanke som kommer bestå

På bergsplatten en sittplats och kring den växter som doftar när de blommar. Där står skimmian i en liten, kvadratmeter stor håla i berget. Vintertryt som blommade i våras står jämte och jag hoppas på blomning till våren igen.

Norra lunden
Hålan – där det växer att par tofsar gräs i bilden har nu fått en tall, en hängande lönn, skimmia och ormbunkar. Tyvärr slet vi bort mossan när vi körde hit jord men den kommer nog starta på nytt snart
Norra lunden - novembervackert
Så här är utsikten nu – har fått ta ner de flesta askar – tyvärr – eftersom de har askskottsjuka

Projektet-som-blev-klart – är det som aldrig blir klart

Jo för jag tänker att en trädgård ska vara i ständig förändring – ibland lite större och snabbare ibland mera långsamt som skogens förändring. Från kalhygge – en radikal förändring, ett projekt – till ungskog är en tidscykel kortare än man först tror men också en ständigt pågående förändring, ett projekt. Färdig är väl ett lite trist ord, eller??

Oavsett så länkar jag till Trädgårdsfägring som gissa vad… ..har temat Projektet-som-blev-klart.

Önskar oss en härlig andra advent!

18 Kommentarer

  1. Villroses hage den 5 december, 2020 kl 00:51

    Så fint det ble!
    Likevel tør jeg vedde ganske mye på at du komer til å flytte på ting og endre og få rnye ideer. Jeg ble riktig sjokkert i sommer, da jeg oppdaget at mitt nyeste bed var fullt. Helt fullt! Hva skal jeg gjøre nå? Vente på at noe dør?

    God helg!
    /Irene

    • Carina den 5 december, 2020 kl 10:39

      Tack Irene!

      Nja – vänta låter inte som bästa lösningen… ..du sköter ju växterna så att något ska dö kan ta tid. Skapa nytt låter bättre 🙂 Norra lunden blev också full och vissa växter ropar – jag vill stå där istället. ’Där’ är en plantering som bara finns i tanken än så länge..

      Tack detsamma! Carina

  2. Marit den 5 december, 2020 kl 09:46

    Så fint det ble! Ja, jeg kjenner igjen alt du skriver om her. Kanskje vi egentlig ikke vil bli ferdig? Det jo nettopp det vi liker nemlig å flytte rundt på planter for å finne den perfekte plassen? Jeg synes det er morsomt å lete etter den perfekte plassen og gjøre endringer. Noen ganger finner vi den og andre ganger ikke. Da må vi bare fortsette å lete 🙂

    Klem, Marit

    • Carina den 5 december, 2020 kl 10:41

      Tack Marit!
      Jag tror nog att vi vill förändra, inte bli färdiga åtminstone du och jag som verkar vara projektmänniskor 😉 En skillnad jag tänkt på – när min mamma rensar blir hon besviken när det kommer upp något ogräs efteråt, hon tycker hon gjorde det sååå noga. När jag rensar gör jag det också noga med tanken jag kommer ha missat något. Och då är de där efterlöparna helt ok. Jag gör inte för att bli färdig, jag jobbar nog mycket för resan i sig.

      Kram, Carina

  3. Ulrika den 5 december, 2020 kl 09:58

    Hej Carina,

    Påbörjade för två år sedan ett (för mig) större projekt. Att gräva bort gräs och sly längs en bergknalle, säg 40 x 5 m. Större delen blommade redan förra året och i våras var det väldigt vackert. Under den här sommaren växte en del till sig alldeles otroligt, kvävde sina mer svagväxande grannar. Allra värst var fänrikshjärtat som tydligen hamnat för gynnsamt. Spaden kom fram och förändringar gjordes. Nu tittar jag på kort och undrar om jag inte istället skulle kapat bladverket, för det var ju så vackert i början av säsongen….
    Sant, charmen med trädgård är att det aldrig riktigt blir färdigt. Sen tar det ju ofta så lång tid innan växterna gör det man tänkt att de skulle och under tiden kommer får man nya ideer.
    Tycker i alla fall att din lund ser i alla fall väldigt fin ut så här på bild! Förstår att platsen med mossan gav massor med inspiration.

    Ha en fin helg! Ulrika

    • Carina den 5 december, 2020 kl 10:47

      Hej Ulrika!

      Ja platsen gav inspiration i mängder 🙂 Det var ett stort projekt du tog itu med. Och visst är det typiskt fänrikshjärtat att ta för sig. Det kvävde en stormhatt jag tyckte om och som är svår att få tag i. Men… ja bladverket är ju vackert. Det finns nog inga enkla beslut eller genvägar. Jag har en dutt av något fänrikshjärta, tyvärr skrev jag inte av etiketten när jag köpte det. Det ska få vara kvar men placeras i en utkant bland rododendron där kan det få härja fritt. Hostor är växter som jag behöver ha tålamod med på platsen. En del mindre visar sitt rätta jag ganska snabbt medan de stora kan ta 5 år på sig – den väntan kan vara svår ibland särskilt om jag gett den en kvadratmeter för den. Då är väntan som en öken…

      Tack detsamma! Carina

  4. Marika den 5 december, 2020 kl 18:18

    Hej Carina!
    Gillar din väninnas kommentar, kan se dig springa omkring med växter. Kan tänka mig att när man har en stor trädgård som du har så blir det inte helt rätt första gången, då kan man flytta runt. Jag har liksom ingenstans att flytta på mina växter om inte jag går över till grannen. Skämt åsido, jag flyttar på växter också men inte i så stor utsträckning. Jag tycker att dina planteringar blir fina, men så ser jag inte heller din vision. Det kan nog vara så att det inte finns så mycket att göra hos mig, därför trivs jag väldigt bra hos dottern i hennes trädgård, för där är alltid något på g.
    Ha en skön helg /Kram Marika

    • Carina den 5 december, 2020 kl 20:23

      Hej Marika!

      Har fått en känsla av att vi är många som vandrar runt med växter och flyttar runt med jämna mellanrum åtminstone tills vi är nöjda. Huvudsaken är ju att du har någon trädgård att hålla på med projekt i . Din dotter måste tycka det är skönt med att få hjälp sen är det roligare att jobba tillsammans.

      Jag är också mestadels nöjd med planteringarna men en del har redan utvecklats lite för bra. Och en hel del hamnade för tätt för att jag skulle komma åt jorden där de stog förut.

      Tack detsamma! Kram, Carina

  5. Anne den 5 december, 2020 kl 19:56

    Hei Carina!
    Det er det som er fantastisk med hage, at den alltid forandrer seg. Å gå rundt og finne gode plasser for plantene synes jeg er inspirerende.. Prosjektet ditt ser så spennende ut. Ha det godt! Klem Anne

    • Carina den 5 december, 2020 kl 20:25

      Hej Anne!

      Tror att vi är rätt lika de flesta trädgårdsägare – vi förändrar, förbättrar och får nya idéer. Det är lite av charmen känns det som.

      Kram, Carina

  6. Lisbeths Haveblog den 6 december, 2020 kl 10:01

    Det er et glimrende billede: Altid at gå rundt med planter i favnen. Jeg genkender det, men måske i lidt mindre skala her i min have. Her har jeg dem ikke så meget i favnen, men i masse potter, hvor de venter på en ny plads, hvis der bliver ledigt et sted en dag. Jeg har jo meget mindre plads, end du.
    Det ser aldeles dejligt ud, din lund. Jeg kan godt forstå din overvejelse om stenene på rad og række. Mon ikke de skjules af planterne, når de vokser til. For ellers er det nok mere naturligt, at de ligger spredt.
    Færdig bliver du heldigvis aldrig 🙂
    Mange hilsener Lisbeth

    • Carina den 6 december, 2020 kl 10:50

      Visst är det en bra bild av trädgårdsmänniskor 🙂 Nej jag blir inte färdig tror jag… Och de andra kanterna har jag mixat stora rotbitar och stenar. Tror att den här får ligga till sig till våren. Antagligen gräver jag om lite och lägger stenarna i grupper istället.

      Att odla i krukor är ett smart sätt att förnya snabbt. Och hade jag varit bra på vattning hade jag haft mer i krukor än jag har. Nu i höst har jag satt ett par ormbunkar i kruka mest för att de sannolikt inte klarar sig ute…

      Ha det gott! Carina

  7. Titti den 6 december, 2020 kl 12:51

    Ja jag känner igen det där 🙂 Ibland en längtan att bli ”klar” i trädgården men det skulle ju inte heller vara kul…nä den är nog ett livslångt projekt!
    Ha en fin 2:a advent nu.
    KRAM från Titti och grått Öland

    • Carina den 8 december, 2020 kl 09:44

      Tack – det hoppas jag att du också hade 🙂

      Nej det är kuvet det där… Ibland vill jag det ska växa fort, särskilt hostorna, så jag får se hur de blir… Men så fort de blivit så är det nästan dags att göra version 2 v planteringen.

      Kram från en regning och grå västkust! Carina

  8. Lisbeth den 6 december, 2020 kl 18:48

    Der er altid noget der skal flyttes, men et stykke tid er vi tilfredse, så vandrer vi rundt med noget igen, som alligevel ikke lige passede der.
    Jeg skal vist også snart have delt nogle bregner, de er ved at være store.
    Hilsen Lisbeth

  9. Anita den 8 december, 2020 kl 09:33

    Ser min trädgård som ett av de IT-system jag jobbade med förr. Först var det utveckling, sedan var det förvaltning med en och annan liten ny release som gick ut. Min trädgård är i förvaltningsstadiet men då och då behövs en liten release för att rätta lite felaktigheter eller för att föra in några små nyheter eller förbättringar. Och visst kan jag se dig gå med famnen full av växter 🙂
    Måste säga att de översta bilderna är ljuvliga. Älskar ljuset! Och namnet … Norra lunden!
    Annars händer inte mycket nu. Tog in fyra amaryllisar från uterummet igår. Får se om dom hinner blomma till jul.

    Ha en fortsatt fin vecka!
    Kram Anita

    • Carina den 8 december, 2020 kl 09:49

      Haha… ja det var en bra liknelse! Så höll jag också på men ibland blev det något större enhancement eller nån enstaka gång ett nytt system… Jag är lite rädd för förvaltningsstadiet. Inte stadiet i sig utan hur det kommer påverka mitt mående. Det var ju i IT-förvaltningen ihop med att jag hade en städhjälp som slutligen fick mig att inse – jag är dålig på förvaltning, jag blir urtrött och tristessen breder ut sig… Nåväl jag kan ju hoppas att åren delvis format om mig 🙂

      Det var en skön dag i juni, början om jag minns rätt, och jag var väldigt nöjd med hur bitarna fallit på plats. Jag kan känna känslan. Och jag är väldigt, väldigt nyfiken på hur det kommer te sig till våren. Vad av allt jag flyttade, särskilt lökar och knölar som inte syns nu, kommer visa sig och ha gillat det nya läget…

      Jag har också två på gång men då får nog gå från pannrummet till matkällaren för att hejda lite…

      Kram, Carina

  10. maggansblogg-maggan.blogspot.com den 9 december, 2020 kl 08:47

    En trädgård blir ju aldrig färdig och det är väl tur det för när man är en person med trädgårdsintresse så vore det bra trist om den någonsin blev klar.Nu får man ju botanisera i trädgårdstidningar och titta in på någons blogg eller hälsa på i någon annans trädgård och bli inspirerad och få idéér som man kan ta med sig till sin egen trädgård.
    Ha det gott/Margareta

Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.