juni-2022 präglas av strandiris och blad
juni-2022 och jag försöker dra mig till minnes – vädret… ..hur har det varit egentligen? Jag kan inte riktigt minnas men det har kommit regn, det har blåst, det har varit soligt och ett antal väldigt varma dagar. Kanske är jag mer glömsk kring vädret än vanligt eftersom jag har varit med min mamma på sjukhus ett par gånger. Ett annat skäl är nog att – ok det är lite blåsigt idag, bra då kan jag. Och i den meningen kan jag ersätta blåsigt med regn, värme eller solsken. Det vill säga det finns alltid något bra med varje väder.
En sak som jag vet om juni-2022
Jag går och pratar med mig själv om vilka som ska få flytta ur de här vyerna och vilka som ska delas. För det behöver lättas på trycket. En del är väldigt växtglada som de två klättrande stormhattarna A. austroyunnanense och A. sungpanense. Jösses vad de är vilda, för att inte tala om fröglada! Det är i och för sig alla stormhattar i rätt miljö.
Hostorna delade jag när de flyttade hit
I stort sett alla växter delades i minst 3 delar när jag planterade de här. Och idag är jag lite tacksam för det. Det gör det nämligen relativt enkelt att ta upp de mindre delarna och behålla den större utan att behöva flytta allt. Jag kan behålla de som jag tycker står på en bra plats. Och medan det växte till så var det ändå grönt och frodigt. Nu är det nästan för frodigt. Med jämna mellanrum får jag titta igenom så att de snabbväxande inte kväver någon liten rackare in emellan. ’Mini Skirt’ är en av de som blivit undervegetation. Just nu klippar jag blad från de större växterna för att ge de små luft, ljus och ja helt enkelt lite space.
Bladens och formernas tid börjar
Nu har strandirisar och lökväxter blommat här och det är bladen och formerna som tar över. Så småningom kommer stormhattarna att börja blomma liksom sena anemoner och en typ av silverax. Men jag älskar bladen lika mycket som vårens lökar, rhizomer och sippor.
Med jämna mellanrum
Det är ju bara så att med jämna mellanrum vart 3:e, 4:e år behövs en genomgång av alla partier. Hos mig brukar det betyda att först fundera över buskar och träd. Ska de vara kvar eller kanske ska de stammas upp för att bli snyggare och ge mer plats under. Sen kommer turen till perenner, ormbunkar och andra. Det är inte så ofta jag ratar en växt helt och hållet utan att hitta en ny växtplats till dem men allt får inte stå kvar. En del kombinationer känns mindre bra… ..jag ritar ju aldrig utan provplanterar och utvärderar. En hosta som beskrivs som gul och grön kanske känns som något annat i mina ögon.
De sista varma dagarna juni-2022
Då var jag i en helt annan del av trädgården. Där ska pionerna stå till hösten. Och nu har jag rensat ogräs på de delar där jag inte satte potatis i våras. Och jag har röjt för att täcka gångarna och börja skapa kanter. Det är rejält stora stenar som ska på plats. Och jag har gått nere i bäcken och lagt dit fler sten. Det skvätter brutalt när jag rullar ner bumlingar i gyttjan 🙂 Klafset och skvättet är lika härligt som när jag hoppade dubbelfotat i pölar som liten…
Livet kom emellan och det hann bli en bit in i juli innan jag fick publicerat det här inlägget 🙂
Her kan været i juli oppsummeres med et ord: tørt. Vi får nesten ikke regn mer. Det er skogbrannfare overalt her, og det er ikke hyggelig når en bor midt i en skog.
Så nydelig den stormhatten er! Flott bregne også. Ulike bladformer er spennende i forskjellige bed.
Klem, Marit
Juli är relativt torrt och varmt här också 🙂 Stormhattarna är jättefina men jag behöver nog flytta åtminstone en av de klättrande. Just nu lägger de sig ner och klär in allt. Och jag är rädd att de ska kväva någon…
Bladformer är såå fint… 🙂
Kram, Carina
Hej Carina!
Gillar dina gröna ytor, fantastiska färger och former. Din rosa stormhatt är något helt speciellt,
har aldrig sett en som är så stor och frodig.
Jag hoppas du är ok nu och att du tar det lite lugnt.
Kram Marika
Hej Marika!
Tack – jag är nöjd med formerna och färgerna. Stormhatten är väldigt fin och blommar från nu och hela hösten ut.
Det är mycket bättre nu och nu kan jag jobba en stund vid tex datorn utan att få ont i huv’et eller må illa. Men jag tar det lugnt för huvudvärken kommer tillbaks om jag gör tunga jobb.
Kram, Carina
Sommeren går aldeles for fort. Vi er halvveis, og jeg kunne ønske at den knapt hadde startet.
Javisst går den fort och eftersom jag fick en hjärnskakning känns det än mer som att tiden försvann…
Ha det gott! Carina
Javisst är det mycket som vill hinnas med och jag håller helt med dig om att det alltid finns nåt bra med vädret. Idag är det till exempel otrevligt varmt ute, men då finns det skrivbordsarbete, ta hand om skörd och annat inomhusarbete.
Roligt att se hur det utvecklar sig på ditt berg.
Allt gott
/Anette
Det är på pricken det jag menar. Det finns något bra i allt. En regng dag – jaaaa! nu kan jag få städat 🙂
Berget behöver nog en make-over till hösten eller nästa vår. Just nu utvärderar jag… Men det är roligt att se hur otroligt bra växterna trivs där och jag har lyckats med knepiga saker.
Kram, Carina
Du har helt rett, det er noe med alle typer vær, i dag begynte jeg å plukke rips, men da kom torden og regnet, og med regnet måtte jeg inn. Det ga seg ikke, og nå er jeg nesten ferdig med å rydde i skapet, men verker etter å komme ut igjen. Egentlig skulle jeg jo jobbet, men det var meldt varmt og fint, så jeg ville ta fri, og så ble det ingen jobb-jobbing, kanskje i kveld. Bladplanter er så fint, det liker jeg også. Ha en fin dag, hilsen Ingeborg
Tack Ingeborg!
Ja när jag ändå inte kan ändra vädret är det lika bra att hitta något bra med det som är… Jag är såå nöjd med bladen där men jag har ett par hostor där som behöver lyftas. Det har kommit upp sporter som håller på att ta över.
Ha det gott! Carina
Ja juni bjöd på alla soters sommarväder och de flesta funkar att vara ute och fixa i, men när värmen blir får hög då stannar jag helst inne. Som idag. Men då får man ju tid att läsa ikapp lite…
Stor ruggar av strandiris har fått respass i år, efter flera år på samma plats blev de helt enkelt för stora och jag vill ha annat i trädgården än dem. Visst är det ständigt något som hamnat tokigt, växt till sig lite väl mycket eller kanske inte klarar av konkurrensen och som behöver ändras. Önskar ofta jag att jag var lite mer hårdhudad (som med irisen) och gjorde mig av med ”överskottet” istället för att flytta det till en ny plats, men det är svårt.
Så här års uppskattar jag bladformerna (och skuggan) i lundpartierna väldigt mycket och ägnar mycket tid till att klura på hur det kan bli ännu bättre. Har kommit till det stadiet att buskar och träd behöver beskäras för att ljuset ska komma ner överhuvudtaget.
Din klätterstormhatt är ljuvlig!
Kram Ulrika
Tack Ulrika!
Ja strandirisarna, liksom alla andra, behöver lyftas och delas ibland. Jag brukar behålla en bit och göra av med resten. Vill absolut ha kvar blomningen och bladruggarna. Men jag var mer vårdslös med de gamla sorterna jag hade. Det var en ljusblå och en mörkblå. Nu har jag bara den mörka kvar och kan ångra det. De är tacksamma på möjliga ställen.
Efter all trädfällning är problemet för mycket ljus hos mig 🙂
Kram, Carina
Det är tur att det finns så många vackra blad när rådjuren älskar blomsterknoppar … ja dom äter av buskar också men hostor t.ex. lämnas. Och även sniglarna lyser med sin frånvaro i år. Men nu har jag återigen försökt med Trico Garden och faktiskt har floxen och rosorna blivit skonade de senaste veckorna så kanske ändå det hjälper även hos mig. Eller också så har dom helt enkelt inte varit här, jag vet inte men tummar hålls.
Hoppas det är bra med din mamma. Och så kunde jag inte undgå att se i en kommentar ovan att du haft hjärnskakning. Det kan vara rejält jobbigt men jag hoppas och förstår att du nu är på bättringsvägen. Så fortsätt krya på dig.
Kram och fortsatt fin sommar!
Anita
Tack Anita!
Härligt att du har fått behålla några knoppar ändå. Jag upplever att Trico fungerar bra på vildarna här. Men när jag gräver ligger sniglarna i hålor, inte en och en utan flera i hög. Så de finns där redo att visa sig när det blir fuktigt igen.
Det är bättre, hon har haft två mindre strokes och har problem med hjärntrötthet men har haft tur i övrigt. Jag mår också bättre och nu kan jag till och med lyfta tungt utan att huv’et exploderar.
Tack detsamma! Kram, Carina
En hel månad senare tittar jag in och ser hur jobbigt du haft det med mammas hälsa och egen hjärnskakning! Hoppas verkligen att allt är bättre nu, men jag ska läsa framåt och får kanske svar på det då.
Klättrande stormhatt är en ny bekantskap för mig, vilken läcker växt! Skulle du få några frön att sälja är jag intresserad.
Stor kram!
Ja det är väl en av sakerna jag kommit fram till genom åren – det blir alltid bättre. Ofta inte som jag tänkt men det blir bra ändå. Sen kanske en hjärnskakning är nåt som berikar – gapskratt.
Jag har ett par olika men jösses som de växer och till våren måste nog båda flyttas. Tänk dig ett rejält snårvinda, så är min ena klättrande nu. Ska titta efter frön. Förra hösten trodde jag inte de skulle mogna men när jag såg mängden fröplantor i våras var jag överbevisad…
Kram, Carina