natur & trädgård i ord och bild

Familjen vi oftast glömmer

Familjen ska få mitt hela fokus

Epimedium x rubrum

Nej det är nog inte som du tror… Jag ger redan fokus till den fysiska familjen jag har. Men en tanke om den trädgårdsrelaterade familjen slog mig häromda’n. Den som finns ovanför det vi mera ofta pratar om – genus (släkte) och art (växten i sig). Jag är inte jätteintresserad av biologi och jag kan inte hela kedjan från angiosperm till familj heller för den delen. Googlar och ser att angiospermer är växter med gömda frön, sk gömfröväxter, ok tror det räcker så. Om du händelsevis vill läsa mer kan du göra det här.

Läser jag lite om det här så inser jag också att tankarna förändrats en hel del och att gentekniken gett många flyttar av växter, subfamiljer med mera…

Familjen är mer kuriosa och ibland praktiskt

Tanken som däremot slagit mig många gånger är att växter ur olika familjer tilltalar mig olika mycket och att vissa familjer är väldigt väl representerade i trädgården. Det är väl inte heller så konstigt… Berberidaceae är en sån familj och numera kan jag oftast se att en växt hör dit. Här finns många vackra och en hel del vintergröna växter för lunden.  Men låt mig ta ett annat exempel – familjen Amaryllidaceae som känns aktuell just nu. Som för kuriosans skull ingår i sparrisordningen… ..jag ler när jag läser det här och är evigt tacksam att andra är intresserade av att djupdyka i ämnet… Jag följer sen utvecklingen genom att oftast kolla av mot SKUD när jag skriver om eller lägger till någon växt.

Familjen är väl kanske ett behov av att klumpa ihop flera till en mer lätthanterlig mängd ungefär som min familj är enklare att säga än en uppräkning av alla som ingår… På engelska läser jag indelningen: family, subfamily, tribe. Och familjen delar trots allt en hel del egenskaper

Ibland är det dock praktiskt. En del stora släkten som Iris och  Muscari, pärlhyacint, innehåller mer eller mindre lättodlade just subfamiljer. För rhododendron är det samma sak.  Det är den praktiska anledningen till att jag håller koll på några. Koll som i att jag gjort en notering om det jämte genus så det är enkelt att sortera fram. Det ska bli lite kul att se eftersom jag aldrig gjort den här sorteringen förut så jag har ingen aning om vilken familj som är mest välrepresenterad hos mig.

 

Amaryllidaceae kommer att bli först ut i en serie familjeporträtt jag gör för kuriosans skull

 



11 thoughts on “Familjen vi oftast glömmer”

  • Ja, det er i grunnen mye som er i familie med hverandre når en begynner å studere de enkelte litt nærmere. Berberis er en plante jeg minnes med gru. Hjemme hos mine foreldre hadde vi den, og den var nærmest som en moteplante på 70 tallet. Full av torner, 🙁
    Epimedium er jo i slekt med den, og den er mye hyggeligere å ha i hagen 🙂

    Spennende med dine portrett fremover!

    Klem, Marit

  • Visst är det kul eller konstigt att berberisen man hatade är släkt med den vackra sockblomman 🙂 Har redan sett att en del saker jag inte trodde eller visste hör ihop i familjer. Så det blir överraskningar för mig. Vem vet… ..jag kanske inte orkar längre än berberis 😉

    Kram, Carina

    • Det är ju ett annat bra skäl. Jag har koll på några familjer men de flesta inte alls. Så det blir spännande att se vilken familj jag har allra flest ur.

      Ha det gott! Carina

  • Hej Carina

    Kul idé!
    Jag tror den familjen jag har flest arter i är: Iridaceae – med släkten Iris, crocus osv…

    Vi får se vad du kommer fram till:)

    Ha en trevlig kväll

    • Tack Karsten! Ja det ska bli lite spännande. Iridaceae borde jag också ha många ur men frågan är om det är många arter eller många släkten.

      Tack detsamma! Carina

    • Visst är det så! Kunskap är lätt att bära och sen finns ju alltid möjlighet att sålla ner den till det man behöver.

      Ha det gott! Carina

  • Kul inlägg! Jag brukar ta en titt i SKUD för att se vilken “familjemedlem” som smugit sig hem vid inköp av plantor.
    När det gäller perenner, buskar och träd så tror jag att det är många av oss som har en del av rosväxter, Rosaceae så som daggkåpesläktingar, rönn, smultron m.fl.
    När det gäller mina små, alpiner och stenpartiväxter märker jag att Primulaceae , viveväxter dominerar.
    Det är aldrig fel att fördjupa sina kunskaper i en så fascinerande genre som botanik är. Själv har jag börjat för sent för att vara tillräckligt receptiv för allt nytt. Men, innantill kan jag läsa vilket jag utnyttjar en del.

    Ha det gott!
    /Anja

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.