Frötider och one size doesn’t fit all

Frötider och det finns ju så mycket spännande om man som jag kan tänka sig att så. Antingen det gäller grönsaker, sommarblommor eller det som jag ofta sår – perenner, lökväxter, träd och buskar – så vill inte fröerna behandlas lika om de ska gro bra. Jag har skrivit tidigare om hur många växter knappt går att få tag i som plantor. Andra växtslag, släkten kommer ofta med sjukdomar, liljor till exempel, när man köper lökar. Och lökväxter – alla slag är faktiskt väldigt bra att så. Och visst är det trevligt att slippa köpa en stor grupp Chasmanthium när jag ville plantera flera gräs tillsammans, en fröpåse var förhållandevis billig men gräset fortfarande ovanligt i plantskolan.

Den här säsongen har jag ungefär 100 sorter och det är frön från trädgårdsamatörerna, SRGC, en magnolialista och en privatperson i norra Norge. Det jag beställt är stormhattar, trillium, några pioner, många anemoner, ranunkelväxter och släktingar till vår smörboll, meconopsis och primulor. Ranunklerna till exempel är parnassifolius och calandrinioides inget jag kommer hitta hos plantskolor här alltså. De finns däremot hos specialiserade engelska plantskolor.

Frötider innebär inte att allt behandlas lika

Lika behandling är självklart i många sammanhang men inte här. Och där tänkte jag på one-size-fits-all…. När jag sådde första åren hette det att man sår på vårvintern, låter fröna dra åt sig lite fukt inomhus i 1-2 dagar och sen ställer man ut krukorna och väntar… Håller sådderna jämnt fuktiga och sen poppar det upp små plantor. En del – ganska få – samma säsong, många nästa år eller nästa, eller nästa…

Å hur gick då det? Ibland bra vissa släkten är väldigt lättgrodda. Ibland dåligt vissa är kinkigare. Teoretiskt så fröar växter nånstans på sommaren fram till hösten någon gång. Fröna faller till marken någonstans och gror våren därpå. Och då borde ju metoden ovan fungera bra, eller hur?

…inte alltid, faktiskt ganska sällan

Jag tror… i naturen släpper en växt många frön och av de gror ett fåtal i de flesta fall, kanske till och med bara 1. 1 frö av 50 – 100 – 200 vad vet jag. En fröportion hur mycket är det? Ibland 5 till 10 i en del fall mer men inga slösande mängder. Varför kan då inte just de jag får vara de där som inte skulle grott i naturen? Det finns många orsaker – mögel, inte matade, de ruttnar…

Fritillaria – där hör kungsängsliljan och kejsarkronan hemma – lär vara bäst att så i september – oktober. Sår jag dem nu när jag får frön är risken större att de hinner ruttna under sommaren och alltså är det bättre att spara dem till hösten. Och det är bara ett exempel på att olika släkten och ofta även arter inom ett släkte behöver olika behandling.

Läste på och ändrade

Nu sår jag…

• först de som tappar snabbt i grobarhet – många släkten hör hit. En del vill ha det varmt och en del kallt
• sen de som verkligen behöver en period i mörker och kyla en del i påsar, en del i krukor
• de som behöver sås nu men som vill gro mörkt och varmt
• senare de som vill gro varmt – det betyder oftast nånstans mellan 15 – 20 grader men där fröna behöver mogna lite längre
• Meconopsissläktet

Grobarhet

Om jag beställer frön från listor till släkten eller arter som tappar i grobarhet sår jag dem direkt antingen de vill gro kallt eller varmt. Jag lägger dem oftast i blöt en natt först också eftersom det kan hjälpa till att väcka dem. Sen sår jag utifrån vad just den sorten vill ha när det gäller mörker – ljus, värme – kyla. Trillium är ett exempel och de ’sår’ jag i påsar med fuktad vermiculit eller perlit och placerar påsen svalt i kylskåpet eller i matkällaren. Sen tittar jag till dem ibland. Och framåt försommaren sår jag dem sen i kruka som jag ställer ut. Då gror de oftast våren efter, även dem som skulle behöva flera år ute i kruka.

Mörkt och kallt undantagsvis ljust

En del är bäst att så i kruka med en gång men till exempel narcisser vill ha en period med ca 5 grader, därefter ca 20 och så 5 igen. Och det har visat sig att de gror bäst sådda i papper, kaffefilter tex, som är lätt att förvara i kylen och lätt att flytta ut och in. Notera att när de testat har de märkt skillnad mellan plastpåsar och fryspåsar – fryspåse fungerar inte den är för tät. En kruka i kylen känns väl sådär… ..även att jag vet dem som har det. Fast jag kanske ska kolla om de har 2 en för frö och en för mat. I år har tulpan- och trilliumfrön, några stormhattsarter och några ranunkelfrön hamnat i papper i en plastpåse i kylen. De ’sådde’ jag 3:e februari.

I kruka sådde jag ramonda, saxifraga, heuchera, pulsatilla, helonias, beesia och ranunkelarter den 9:e februari. Jag gick på uppgifterna jag hittade i trädgårdsamatörernas lista kring bästa såmetoder. De har ofta kommentarer inte bara om släktet vill ha kyla eller värme utan också papper vs kruka.

I värme…

I ett mörkt skåp ligger påsar med frön ’sådda’ i perlit än så länge. Där ligger liljor som oftast gror inom 2 veckor på det sättet, lönnar, Heloniopsis vars frön helst skulle varit färskare och så ett par olika Arisaema flavum.

Väntar med…

Alla anemoner, riddarsporrar, Codonopsis, magnolior, Primula och Trollius, smörbollar. De flesta frön som gror vid lite högre temperaturer behöver mogna en längre period. Om jag sår dem redan nu är alltså grobarheten lägre – läser jag mig till. Man kan ju tycka att ligga i jord i en kruka ute borde fungera men när de testat får de ett bättre resultat när frön av de här släktena och ibland arter inom ett släkte sås senare. När temperaturen börjar bli ca 15 grader ute kommer jag så dem. Magnolior behöver en köldperiod men sådda i en kruka placerad utomhus här hos oss så ruttnar fröna oftast under vintern. Istället är förvaring i påse med lätt fuktad vermiculit och förvaring i kylen grejen och därefter sådd när temperaturerna blir riktigt sköna ute. Fast det visste inte ’Rustica Rubra’ så de är nu omplacerade i kruka och står under en växtlampa. Om jag tänker tillbaka så är det nog de här som jag misslyckats mest med.

Meconopsis – divan?

Släktet är värmegroende men för att växa till, bilda rot och få mer än hjärtblad ska temperaturen ligga runt 10 – 15 grader. Visst kan jag så dem nu men då måste jag kunna ge de en ljus plats med den lägre temperaturen så fort sådden grott och platsen måste vara frostfri. Det kan jag inte och alltså får jag vänta. Meconopsis gror dessutom bäst i REN finriven torv. Rötterna är så tunna att perlit kan förstöra mer än det gör nytta.

Papper istället för jord

Vet inte om någon kan förklara varför det fungerar bättre med papper i många fall. Kanske är det en mera ren miljö än en kruka med jord, den är åtminstone lättare att hantera och följa. Dessutom är det kul att se hur frön sväller upp, skapar en grodd i fröet som sen tar sig ut genom fröets skal. Det missar jag i kruka. Men om man sår på det sättet behöver man vara medveten om att det är en stadig ström av grodda frön att hantera som ska flyttas från papper till kruka. Jobbet blir mer utspritt helt enkelt men det blir heller aldrig ’färdigsått’.

Frötider istället för frötid alltså

På ett sätt är det smidigare att göra allt på en gång och på samma sätt. Men det är ju roligare med ett bra resultat… Och då får det bli frötider i pluralis. Däremellan sår jag tomater, kålsorter, förgror sallat, bönor och ärtor och sommarblommor…

Om jag bara visste

…hur våren skulle bli skulle jag kunna så mycket av grönsaker och sommarblommor nu kanske. Givet att det inte kommer en vinter säg i mars eller april. För sår jag nu behövs det där bra-iga stället som är ljust och lagom svalt när sådderna grott och kanske till och med skolats om. Jag har inte det och då är det bättre att vänta för att slippa långa, rangliga och känsliga plantor senare.

Frötider har kommit till chili, paprika som jag ska så åtminstone de första av ganska snart. Tomaterna… ..tänk om jag visste hur våren kommer bli… Petunia – ja Ingrid går in under frötider nu liksom verbenan som legat i ett kaffefilter i kylen nån månad.