Trädgårdsanläggningen flyter som en flod ibland
Trädgårdsanläggningen är mer som en vild fors med lugna partier. Först är det stort och omöjligt som en ispropp ungefär, sen kommer en töperiod och isproppen släpper… Då breder den stilla floden ut sig en stund medan växter placeras ut i en känsla av – jag har bara möjligheter. Och så där flyter trädgårdsanläggningen på.
Det här mönstret slog mig häromda’n. I andra fall kan jag beskriva det som den berömda höga tröskeln eller det höga trappsteget. När vi kravlar över breder en stilla och plan yta av möjligheter ut sig och trädgårdsanläggningen är bara möjligheter… ..ja åtminstone till nästa trappsteg.
Plansteget gör trädgårdsanläggningen görbar
Det är de där plana partierna som gör att känslan av att det är görbart breder ut sig. Det är så kul att fundera på tema, färger, blad – vad som ska vara den gemensamma nämnaren. Och då är jag väldigt bra på att stänga ute faktumet att det kommer komma nya trappsteg längre fram. Medan jag kan ha en tanke om vad en plantering ska innehålla så är det alltid i stunden när jag går runt bland växterna jag har som jag väljer. Jag ritar mer på näthinnan än på papper helt klart.
Ibland, förr några gånger så skrev jag listor och tänkte färger men så när jag kom ut och skulle börja gräva upp det tänkta fick jag se något annat som skulle passa sååå fantastiskt bra och så var den planen historia. Vis av hur det brukar bli OCH att jag ändå tycker det blir bra så har jag numera bara just en lös tanke när jag går ut. Och jag har ingen aning om hur det kommer bli när det är klart mer än att det blir bra och i annat fall – det går ju att ändra.
Mammutpromenaden är nästa trappsteg
Mammutpromenaden här finns en tanke, den har funnits hela tiden, promenaden är lång, ca 50 meter, och går längs gränsen. Den behöver växter som tar för sig och det gör stora hostor. Sen ska det in träd och buskar som kan stoppa vind och ge skugga. Men vilka? Jodå jag har funderat i omgångar men så har jag använt några av träden nån annanstans eller nåt nytt har kommit till. Eller så har jag några uppgrävda växter som helt enkelt måste ha en plats – så blev kanten till. Det mest spännande blir nog att göra en sammanfattning när det är klart så småningom…
Men det är det här, de tankemässiga möjligheterna som gör det uthärdligt att ta sig över trappsteget. För när skottkärran är tung och ska köras fram och tillbaka många gånger så kan fantasier och möjligheter underlätta oerhört. Och kanske, sannolikt så skapar de tankarna också utrymme för något nytt inköp. En liten muta till arbetslusten lite sådär bara…
I veckan funderade jag på var jag ska få jord ifrån och hittade en del på åkern som jag nog kan hämta. Måste bara ta upp några träd, buskar och pioner för att komma till med en stor kärra. Att skottkärra ut alltihop känns helt oöverstigligt.
Inte helt random trots allt
Nej för det är ju som så att jag har vissa favoritsläkten och de passar i lundens vandrande skugga. Jag valde ju tomten till växterna inte tvärtom. Och de här växterna har en förmåga att smälta samman och foga in sig i en helhet och göra helheten magisk oavsett varifrån de kommer. Jag länkar till Trädgårdsfägring som vanligt.
Ja, å anlegge en hage tar lang tid, og det er mye arbeide. 50 meter med gangvei/sti i skogen er en lang strekning. Jeg beundrer ditt pågangsmot 🙂
Hosta ’One Last Dance’ var helt nydelig.
Klem, Marit
Det är en lång sträcka men det är också en sträcka som jag tänker kan bli riktigt snygg när den är klar och planterad. Mest spännande just nu är – vilka träd ska dit 🙂 One Last Dance är en favorit tillsammans med Spartacus och Satisfaction.
Kram, Carina
Dejligt med planer- dem har du mange af, jeg planlægger ikke så meget mere, der er ikke mere jord at tage af.
Kram, Lisbeth
Det är ju så om jag skaffar en tomt som är helt oplanerad och vill göra trädgård av den.. Då blir det mycket jobb. Och det underlättar om jag har en tanke om vad jag vill med den.
Kram, Carina
Så fin beskrivning över tänket. Tankar och planer som formar sig medan man gör nåt enformigt. Här är det kvällsvattningen som föder idéer. Mammutpromenaden 😀 Marktäcker du under ny jord eller hur hindrar du naturen från att kväva godingarna?
Allt gott
/Anette
Tack Anette – det var kul att höra 🙂
Helst täcker jag men det är lite svårt att hitta material. Just där är inte rotogräs av något slag. Däremot funderar jag på om även de sista askarna ska tas ner. Deras rotsystem är inte att leka med. Men jag har ett annat område med ogräs – det blir nog en plåga till våren tror jag.
Kram, Carina
Hej Carina!
Det är ett enormt område du beskriver, och ett stort jobb att göra i ordning marken för plantering. Mammutpromenaden, vilket härligt namn. Vacker plantering med dina fina Hosta.
Ha en trevlig helg /Kram Marika
Hej Marika!
Ja det är stort och det värsta är väl att det är en relativt liten del av en större yta. Men det är också himla kul att få göra lite större områden. De stora hostorna är magnifika 🙂
Kram, Carina
Det å være i en god flyt kjennes veldig bra, uansett hva det er. I hagen er nok jeg veldig sånn ”vegen blir til når man går” (selv om det er moro å planlegge). Så ser jeg plutselig at ting burde være helt annerledes, og så skal det graves og flyttes noe voldsomt.
Hosta ’One Last Dance’ er helt utrolig vakker. Skjønner at du har flere av dem. Ja, mange Hosta hører til i skyggen, som jeg også har mye av.
God helg!
/Irene
Det låter som våra trädgårdar utvecklas på samma sätt 🙂 Jag känner igen mig i det du skriver. Jag älskar hostor – gärna dem stora och därför så sliter jag med sniglarna för jag vill inte ge upp hostorna.
Tack detsamma! Carina
Det er veldig gøy å planlegge hvordan hagen skal bli tenker jeg, det er ikke så ofte jeg setter tankene ned på papiret, men det blir noen løse tanker, og plutselig vet jeg hvordan jeg vil ha det, og hva jeg skal plante. Det hender jo at innkjøp utløser nye prosjekter også. Litt av hvert. Ha en fortsatt fin dag, hilsen Ingeborg
Låter ungefär som det går till här också 🙂 Tittade igenom en växtkatalog, träd och buskar, för 2022 och den kan nog skapa utrymme för en del nya tankar.
Ha det gott! Carina
Det er meget spændende at følge din proces med haven, der unægteligt er meget anderledes end min 300 m2 store/lille byhave. Jeg kan godt forestille mig, at det er svært at lave detaljerede planer.
Den nye 50 meter lange sti lyder spændende. God arbejdslyst.
Mange hilsener Lisbeth
Mmm det är annorlunda och ibland kan jag avundas en trädgård som är betydligt mindre. Förra veckan lärde jag något nytt – en tomt, fastighet, på landet ska vara 1500 m2 och det är ju redan det rejält. Jag tror jag har nästan 3.700… Men jag försöker hålla fast i den sköna känslan som blir när något är förberett och klart för plantering.
Ha det gott! Carina
Jeg vil også ønske dig god arbejdslyst. Jeg er imponeret over alle dine planer og over den ihærdighed, hvormed du udfører dem. I en have som din med niveauforskelle og store sten er det jo ikke bar lige at gå i gang med at plante.
Hilsen Elna
Tack Elna, det var en tanke som värmer. Ibland undrar jag om jag fattade rätt beslut, om jag fortfarande är på rätt spår. Och nej det är verkligen inte bara att börja plantera. Nu har jag insett att det är inte ens ’bara’ att köra in ett större lass jord. Det är för blött i vissa stråk. Samtidigt så är jordlagret tunt överallt… Därför får jag fokusera på att allt det där är möjligheter och inget annat än det. 🙂
Ha det gott! Carina
Vilka fantastiska ytor du har att jobba med. Du kommer ha skapat ett spännande paradis när allt är klart! Och visst är det så att lyckan av att kunna förverkliga en tanke/anledning till att köpa någon växt/äntligen få plantera lite får en att ta sig upp för trappsteget eller över tröskeln.
’One last dance’ var ju bara för fin.
Kram Ulrika
Tack! Jo det är ett rejält område. Har länge tänkt att jag skulle mäta på kartan men glömmer det hela tiden. Det är en av mina favorithostor men jag gillar å andra sidan hostor som har avlångt utdragna blad med tydliga nerver. De tenderar att hamna i en varukorg ett klick bort.
Kram, Carina
Planer är bra, en finfin genomtänkt grund som snabbt kan ändras och bli något helt annat eftersom man tackolov är otroligt flexibel och öppen för nya, spontana idéer om verkligheten visar sig vara något annat än man tänkt sig! Eller hur? Jag kan imponeras av alla som drar upp en plan och ett mål för att sedan följa det till punkt och pricka, men ärligt talat – hur kul är det?
Blir det inte bra kan man göra om. Tur det.
Kram igen!
Du beskriver det på pricken Anni 🙂 Jag blir också imponerad men får samtidigt lite ont i magen. Har kommit på att för mig känns det som att jag skulle välja bort möjligheter. Och många möjligheter ger mig en känsla av att vara rik. Så här väljs det bara om det är ett absolut måste. Jag tittade på ett instagramkonto tidigare i vintras, kvinnan har en trädgårdsrörelse och de hade börjat göra om trädgården vid sitt nya hus. Jag fick snudd på ångest när jag såg alla planer, maskiner och människor som var där och jobbade. Plötsligt fick jag känslan – hur ska jag nånsin bli klar. Så punkt för det där och då och sen fortsätta framåt på mitt eget lilla vis 🙂
Kram, Carina
Var inne och läste ditt inlägg för ett par dagar sedan. Det var så rolig läsning men jag kom inte på något vettigt att skriva i min kommentar. Och inte kommer jag på något vettigt nu heller 🙂 Men bara det att jag tyckte det var väldigt roligt att läsa dina tankar är väl bra om något att skriva i en kommentar. Föll för uttryck som ”Flyter på som en flod” och ”Mammutpromenaden”. Tror där kommer bli vackert med hostor som tar för sig. Och stubben som ”rymmer mer än en rumpa” – den gillar jag.
Kram, Anita
Tack Anita, det var kul att läsa 🙂 Jag hade själv kul när jag skrev. Men ditt svar blev alldeles utmärkt vettigt tänker jag. Flyter på som en flod var känslan som landade när jag tänkte på perioderna när allt liksom bara flutit på… Planeringen på plats, jorden förberedd, tom några stora träd att sätta dit. Det är ren och skär trädgårdslyx… ..kanske ska lägga fram en hjulångare som sakta glider fram på floden 🙂
Får jämna till stubben eller så får den andra rumpan sitta lite stickigt – gapskratt!
Kram, Carina