Solsidan versus skuggsidan
Solsidan känns somrig och härlig. Gräsen växer och börjar närma sig sitt vackraste. Att de växer även vid sidan syns inte minst på den näst intill gömda stolen.
Solsidan = den västra ändan av åkern
Här på solsidan hamnade många pioner och perenner när jag flyttade växterna. Nu kamperar dem tillsammans med mängder av ogräs. Förra sommarens torka gjorde det omöjligt att rensa och senare var hösten för kort att hinna över alla planteringar. Och den här säsongen har jag fått prioritera att anlägga nytt. Ett av ogräsen är den vita nedan som flätar in sig så fint i clematisen. Jag googlade och det är tydligen kamomill på grund av den toppiga disken. Så egentligen kanske jag borde vara glad och skörda… Clematisen är en frösådd integrifolia som aldrig blir mörkare än så här. Ett plus med frösådder är att det kan bli så här vacker variation.
Skuggsidan
Skuggsidan den delen som växt allra mest i yta och antal de senaste 3 åren. Faktum är att det är underbart att ha en skuggig del både att vara i och jobba i när det är varmt. Och jag som älskar när ljus leker med skuggor får mitt lystmäte. Dessutom så blir lundväxterna bara viktigare och viktigare.
Inne i skuggan behöver man lyfta blicken som ovan och se de här fantastiska färgerna. Jag tror det beror på att klotlönnarna tog skada i den sena frosten och därför har tillväxten kommit väldigt sent. Alldeles oavsett så är de superfina mot en blå himmel just nu. Och nere vid knähöjd ungefär blommar en av kryddbuskarna – Calycanthus ’Venus’. Kryddbuskarna vill ha ett soligare och väldränerat läge men står i kanten av lunden hos mig. Och i år blommar också ’Aphrodite’ som jag planterade förra sommaren. De här hybriderna har fått sin form och storlek från Calycanthus chinensis – den har dock inte behagat blomma ännu. Båda korsningarna sätter mycket knopp och blommar fantastiskt.
Häxalen fick jag fotat när det var en solig stund utan alltför mycket vind i veckan. Jag har många favoriter och det här är definitivt en av dem.
Mer trädgårdsläsning, inspiration, favoriter – allt du kan tänkas vilja läsa om det finns här på Trädgårdsfägring. En del av planteringarna finns beskrivna bland mina planteringar.
…och längtan efter ett långt och stadigt regn är lika stor!
Hej Carina
Kamomill tänker jag inte på som ett ogräss – Super kombination!
Calycanthus x tänker jag försöka mig med i Värmland. Bra bilder på den fantastiska blomman!
Ha en trevlig helg
Tack Karsten!
Jo visst är den fin men den är väldigt spridningsglad i jorden just där. Jag har ingen aning om hur långt upp den fungerar men det är ju egentligen bäst att bara prova. I värsta fall får man skära tillbaka lite tillbakafruset på våren. Jag tycker de växer snabbt så jag tuktar regelbundet.
Tack detsamma! Carina
Jeg er i grunn enig med deg at Camomile er et ugress. Det var mye av det her i en jord jeg kjøpte, og den sprrdde seg mer enn godt var. Nydelig gress og bildene av det!
Integrifolia har jeg aldri prøvd å så, og den frøplanten hadde så fin farge. I fjor kjøpte jeg en frøplante av den av en dame i en hage jeg var på besøk, og hun var sikker på at den skulle være blå. Når den blomstret her var den rosa 😉
Klem, Marit
Visst kan det bli lite mycket av den 😉 Rosa – ja det var därför jag sådde… ..fröna var från en rosa men ingen planta har blivit det eller vit. Några riktigt mörkt blå och så den här ljusa. Jag har sått ytterligare en gång men de är fortfarande krukade och blommar därför inte. I mellantiden har jag köpt en rosa och en vit 🙂
Kram, Carina
Hej Carina!
Härlig klematis, gillar de klockformade blommorna. Kryddbusken får jag läsa mer om, vilka vackra blommor.
Ha det fint /Marika
Hej Marika!
Visst är klematisen fin 🙂 Det är flera namnsorter som har liknande blommor och jag tycker också om den formen. Dessutom gör de sig bra i bukett. Kryddbuskar är väldigt fina och hybriderna väldigt blomvilliga.
Tack detsamma! Carina
Jeg høster kamille hele sommeren og bruker til te året rundt. Det smaker mye bedre enn kjøpt te som gjerne er både gammel og importert. Du bor nok i mye bedre klimasone enn jeg gjør, så det er mulig kamille blir et ugress hos deg, men det er et deilig ugress da 😉
Ønsker deg en fin ny uke
Hilsen Gerd Ellen
Tänker att jag ska göra samma sak. Men ska först testa försiktigt. Har för mig att jag reagerar på kamomillthe – det är ju en av de korgblommiga växterna och de är jag väldigt allergisk mot. Jag har en snäll zon – ja och här på åkern breder de ut sig och frösår sig. Jag kanske ska låta dem vara istället 🙂
Tack detsamma! Carina
Förra lördagen gjorde jag ett spontaninköp när jag skulle köpa några stora krukexemplar av solhatt ’Magnus’, Bland krukorna hade dom ställt gräset Calamagrostis x acutiflora ’Karl Foerster’ och naturligtvis slank ett sådant med också. Får se om det gifter sig med solhattarna.
Gillar verkligen din frösådda klematis. Kamomill undrar jag om det inte växer mängder av i år. Har sett något vitt prästkragsliknande på fälten längs vägarna. Enorm växtkraft, fälten lyser vita som av snö. Kanske är det kamomill.
Klotlönnen är ju hur snygg som helst och kryddbuskarna! Så läckra! Visst har du väl visat dom förut, jag vet att jag skrivit upp kryddbuske på min önskelista nämligen.
Hoppas du får en fin vecka blandat med lagom mängd skugga och sol!
Kram Anita
Det gjorde du rätt i 🙂 Gräs och solhattar är läckra tillsammans tänker jag. Så småningom ska jag se om jag kan skaffa fler solhattar men av dem som är bra härdiga. Kamomillen brukar fröså sig rejält på åkern. Googla beskrivning så du inte plockar baldersbrå istället – fast det spelar ju bara roll om man tänker sig att plocka och göra tex thé.
Jo jag har säkert skrivit om kryddbuskarna förut 🙂 Jag har planterat de båda arterna, en från USA och en från Asien, men de är inte lika blomrika som hybriderna ’Venus’ och ’Aphrodite’. Och klotlönnen – tänk jag köpte 2 stora exemplar på höstrea för några år sedan att man kan fynda så 🙂
Jag är i Oslo men ringde min son häromdan bara för att kolla att det verkligen regnade hemma 🙂
Kram, Carina
Gräs gillar jag det är så fint när de vajar i vinden och ditt gräs ser så fint ut där det står.Kamomill har jag inte i min örtrabatt men den kanske man skulle se till att man förser sig med den är ju så söt med sina blommor även om den förökar sig mn det gör väldigt många växter Den sista bilden på gråblå Häxal så dekorativ den är med sina blad även den är en vill ha växt på min lista.Ha det gott/Margareta
Roligt att du också gillar gräs och nu börjar deras kanske vackraste tid – blomningen med vackra vippor som vajar i vinden. Häxal är mycket vackra buskar 🙂
Ha det gott! Carina
Skugga är verkligen underbart! Inte minst när det blir en sådan där värmebölja som det har varit de senaste dagarna och när regnet vägrar att falla. Vi har flytta loungegruppen från den solstekta terrassen till däcket på husets norrsida. Så underbart skönt!
Kryddbuske har jag aldrig hört talas om. Så vackra de är! Jag blev väldigt förtjust i den vita. Doftar de eller vet du varför det heter kryddbuske?
Jag blir nyfiken på varifrån ditt trädgårdsintresse kommer. Är så imponerad av alla spännande växter du hittar och presenterar.
Hoppas att du har en fantastisk sommar. Jag njuter och önskar att semestern kunde vara dubbelt så lång. Jag skrev som en galning för att bli färdig med bok nummer tre innan semestern. Tänkte att jag skulle vara helt fri från måsten, men det tog bara några dagar så damp en ny historia ner. Nu skriver jag som en galning varje morgon för att bli klar med den innan det är dags att börja jobba igen 😉 Så kan det gå …
Kram
Linda
Nej den vita doftar inte men släktet kallas kryddbuskar och arten C. chinensis lär dofta gott. Jag har planterat båda arterna men den har inte blommat ännu. Googlar och det lär vara bark, ved, rött och blad som doftar kryddigt 🙂
Trädgårdsintresse… naturen tror jag och odlandet från morfar via mamma. Naturen är nog det som gjort mig till en samlare… ..mycken bokläsning och så nätet en oändlighet med kunskap. Tror att Konnässörsklubben när den kom öppnade ögonen och var en källa till ovanligare sorter. Och då hade jag redan lämnat kanske de blaffigaste växterna och börjat älska detaljer i det småttiga 🙂
Låter både härligt och jobbigt men så bra att du bejakar 🙂 Att kunna anpassa sig och lämna den givna planen tänker jag är en stor styrka 🙂 Det är väl Carpe diem eller hur 😉
Kram, Carina