..jag kommer med solsken
Page in english>
En textrad som fällde mig bakifrån
Jag kommer med solsken till dig, jag kommer med solsken till dig…
I söndags tittade jag på väderprognosen och gladde mig aningens åt – helt egoistiskt – att den innehöll gråväder och regn mesta tiden veckan före påsk. Det är alltid lättare att ha extra tuffa jobbveckor då. Och jag känner mig extra glad för att jag helt ogenomtänkt slängde mig ut i naturreservatet förra lördagen och kröp runt bland blåsipporna. Trots att jag på pappret inte hade tid, trots att det på ett sätt var stressigt att behöva passa en tid. Det var en ljuvlig, ljuvlig känsla att gå, krypa, kräla runt i den där underbara dalen med sin å, sina hasselbuskar och sin variation bland blåsipporna. Helt ensam bara vattnet som sorlade på sin väg. Konstigt nog så kom vattnet ut som ganska blått på bild. Jag fotade inte jättemycket där för mina ögon såg en lite brungrön sörja och jag tänkte att det måste ha kommit ett kraftigt regn.
Lite fundersam blev jag när jag tittade på blåsipporna… ..känns som mångfalden minskat men jag hoppas att de vita, rosa, ljust rosa, ljust blå, prickiga och randiga bara är aningens senare. Annars har någon/några tyckt att – jamen det är ju BARA jag som gräver så det gör väl inget… Mångfalden är ju just för de fått vara ifred. Klart jag är frestad men klokheten säger att om jag fullföljer frestelsen och alla andra som går där också gör det så blir 1+1= 0 till slut. I mitt län är blåsippan helt fridlyst, får inte ens plocka blommor. Det där varierar en del i vårt avlånga land. Och vi är alltid skyldiga att veta vad som gäller för undantag i allemansrätten där vi är. Det här är dessutom ett naturreservat och då är ALLT, verkligen allt helt skyddat. Man får inte ta med nedfallet eller liknande heller. Jag läser ganska ofta kommentaren till bilder av blåsippa, Hepatica nobilis, med variation i färgställning att de kommer från en grävning i naturen. Därför har jag faktiskt slutat berätta var jag fotar de som inte bara är blå. OBS jag menar inte att alla som har ovanliga blåsippor från vildinsamling i naturen är olagliga – absolut inte! Men jag vill inte stresstesta reservatet genom att berätta heller.
Blå förresten… Det finns vanliga blå, jättejätte nästan svart blå, helt vita ståndare, vita ståndare med röda fläckar, rundade kronblad, spetsiga kronblad, många och färre kronblad, stora och små blommor. Variationen är oändlig… känns det som.
-
- Hepatica nobilis – blåsippa
Fler tolkningar av ’solsken’ hittar du hos Heléna med bloggen Bland Rosor och Bladlöss, klicka på bilden nedan.
Önskar dig en fin och Glad Påsk!
Men hallå vilka bilder! Älskar blåsippor nästan över allt annat… De jag har har jag handlat dyrt på obskyra plantskolor. Hoppas då verkligen att det inte är knyckta i någon fin blåsippsbacke. Ryser bara jag tänker på det.
Bra att du inte skriver var du fotar. Och bra att du tog dig tid att fota så att vi alla kan njuta.
Du tar väl hand om dig?! Stor kram!
Så vakre bilder! Blåveis og solskinn er hva vi trenger nå 🙂 Så mange blånyanser det er på de du har tatt bilde av. De er en av de flotteste vårblomster jeg vet om 🙂
God påske!
Klem, Marit
Underbara bilder. Mer än så, magiska.
Du gör nog klokt i att inte berätta växtplatser… tyvärr. Men naturligtvis vill jag tro o hoppas att det flesta av oss trädgårderare är ömsinta mot naturen och nöjer oss med att se och inte röra. Fast, så vet jag ju att så tänker och gör inte alla, lockelsen, ja, girigheten, blir för stor för att kunna motstå. Det är synd. (O skam. På torra land. Hm… varför säger man så?)
Ha nu en riktigt härlig påskhelg!!!
kram
Katarina
Just idag såg jag de första vilda blåsipporna. Helt vanliga blå, så underbara i sin rätta miljö.
Glad Påsk!
/Anette
Jag önskar dig en riktigt fin och solig påsk Carina!
Så fint att få se, alla varianter. Lika vackra, ljusa som mörka, och de passar bäst i naturen.
Ha en skön Påskhelg!
Vakreste våreventyr i skogen…
Jeg er så heldig å ha blåveis som vokser naturlig i hagen, har delvis naturtomt. Så har jeg også planet inn noen foredlede sorter. Det bør de som ønsker seg blåveis i hagen gjøre! Ungarske blåveis, for eksempel, er både rimelige og flotte!
God påske!
Nydelige blåveis!
Så viktigt att ta fram detta. Det är som du säger att många tänker ”det är ju bara jag …” och så försvinner arterna en efter en. Jag bor vid berget i Taberg som är naturreservat. Där växer bland annat både blåsippor och liljekonvaljer och många plockar stora buketter. De finns ju att köpa så vill man ha det så är det bara att ta sig till närmsta plantskola. Men utöver denna viktiga text – så fina bilder! Det är så man ska njuta av de vilda fridlysta växterna. Glad påsk!
Jag har nog aldrig sett en riktig blåsippsbacke. De är väldigt sällsynta här… Tyvärr!
Bedårande vackra foton på de ljuvliga 🙂
Ha en trevlig Påskafton!
//Veronica
Den låttiteln kommer jag ihåg 🙂 Jag hoppas verkligen att blåsipporna får stå kvar i backarna där dom hör hemma. Även här är dom fridlysta helt. Jag har ett riktigt blåsippsställe som är så blått så man inte tror det är sant. Jag har faktiskt inte hunnit besöka det i år. Men så var det ju det där med att hinna. Det är just när man inte hinner man ska se till att göra som du gjorde. För då blir man helt plötsligt mer avstressad. För ofta så hinner man ju till slut ändå.
Ha nu en fortsatt skön påskhelg!
Kram Anita
Underbar solskenstolkning och härligt besök i skogen. Absolut några av de bästa stunderna när man får sparka runt i fjolårslöven på blåsippspromenad. Till ”min” blåsippsbacke är det bara 100 m och här får man plocka men givetvis inte gräva upp eller sälja. Fantastiskt med denna variationer. Här är de mer enhetliga.
Angående purjons hårda mitt är början till en blomställning. Antingen är det en sommarsort som gjort sitt eller kanske den har blivit stressad med för hård torka tex.
/Anette
Vilket underbart naturreservat att vistas i och ett jättefint blåsippsbestånd. Det är tråkigt om det blir förstört eller utarmat på mångfald på grund av oansvariga tvåbenta varelser. Människor är dåliga på att tänka sig för ibland. Ha en fortsatt fin helg. Carita
Underbart! Tack för att du delar med dig. Saknar barndomens blåsippsbackar, här är det vitsippor som gäller. Och jag tycker också att det är bra att du inte skriver var.
Kram Kristina
P.S. Det är ’nördsöndag’ hos Tuija i slutet av april.