Former och färger i min vinterträdgård
Ett extra lager..
Hur många gånger genom åren jag sett en tomt styckas av, marken beredas och ett hus resas vet jag inte. Varje gång så gör jag nog en omedveten vadslagning med mig själv. Hoppas bli besviken, motbevisad… Tyvärr kan jag inte komma på en enda besvikelse. Det blir alltid en plätt gräsmatta, kanske en liten häck eller ett staket, kanske en bärbuske eller ett fruktträd. Och när jag ser det ensamma lilla trädet kan jag fundera på varför det hamnade just där.. Var det slumpen eller ett noga genomtänkt beslut.. Nej jag menar inte att moralisera i hur andra ska planera och sköta sin trädgård, nej det är inte alls min mening. Men nu i den grådassiga vintern är jag så glad att jag gjort annorlunda. Och det är trädgårdarna jag beskrev som delvis drivit utvecklingen.
För jag vill ha former och färger även i min vinterträdgård! Paletten är inte lika stor utan begränsad till creme, aprikos, gråa och bruna nyanser och så vintergrönt förstås. Subtilt – javisst men ack så vackert. Formerna kan vara rundade, kvadratiska, tuktade eller fria. Men det jag tänker är att det händer något. När jag väljer träd funderar jag alltid på hur de ser ut som nakna. Jag tycker om vackra växtsätt. Och bark… den kan man studera, känna på året runt men är ännu tacksammare så här års.
Tänk när ’vintergrönt’ blev omodernt för några årtionden sen. Då begränsades färgskalan i vinterträdgården ytterligare. Tittade på en trädgård i förrgår och noterade den vintergröna ’raden’ som var populär då. Raden man gärna planterade längs garageinfarten till exempel. Där fanns ett par rejäla thujor, en järnek, ett par koreagranar som gav både form och färg.
Sen kan jag se när jag går i vinterträdgården att hjärnan lägger på ett eller ett par redigeringslager, precis som när jag fixar bilder. Så jorden är inte bara bar och brun. Det finns ett lager visualiserat där det som står näst på tur redan är på väg, anas…
Min vinterträdgård här och nu… Där finns rester av förra sommarens fägring som väder och vind lämnat dem. Nyanserna är bruna och grå om jag frågar de flesta. Jag ser silver, mocca, nougat, mahogny. Där finns grönt i rhododendron som dessutom kan ha ett vackert indument. Bark – lite sparsamt just nu eftersom de vuxna träden blev kvar på förra tomten – men vackra stammar är ett måste. Och när de här sakerna drar mig ut så ser jag alltid det där extra lagret, det som är på väg.
Här står träden och buskarna jordslagna och faktiskt också inslagna. För en gångs skull blev min ’tajming’ perfekt. Det hade frusit till när jag packade in allt i halm. En annan sak man kan tänka på är de träd och buskar som har bär och frön som uppskattas av fåglar. Rönnar till exempel är vackra året runt och som grand finale kan en skock fåglar få sig ett skrovmål. En gång tog det 15 minuter för ett gäng koltrastar att länsa en buske med vita rönnbär.
Andras tankar och idéer för vinterträdgården kan du läsa om hos ’Bland rosor och bladlöss’ på länken nedan.
Carina … jag har skrivit ett långt svar hos mig på dina frågor, jag tror du ser dom i din reader, eller gör du kanske inte det när du inte har din blogg hos wordpress längre kanske?
Jag har läst ditt inlägg och ler lite för mig själv. Du skriver om trädens stammar på vintern och det gjorde jag också i mitt inlägg. Just stammarna tittar jag extra noga på på vintern. Då är det deras tur, då dränks dom inte i frodig grönska. Och visst finns det färg under vintern. När jag tittar ut hos mig ser jag massor med färg. Korneller med gröna och röda grenar, rhdodendron och fjolårslöv som antagit många bruna nyanser och allt ackompanjerat av ett lager snö. Grattis till tajmingen med halminpackningen förresten.
Önskar dig en fin vinterhelg!
Kram Anita
Jovisst ser jag svaren, tack! Det blir en omplantering i rhododendronjord och en lagom större kruka nånstans i mars 🙂 Nu skrev någon om kamelior som setts på blomsterlandet.. inte bra 😉
Kanske är det det som är hemligheten, att ställa in blicken på det som är vackert så här års. Tycker också om kornellens olika färger.
Kram, Carina
Många är nog unga då de skaffar nytt hus. Då har man inte så mycket erfarenhet. Då vi lät bygga vårt hus, hällde vi ut en säck jord på en skärbräda och gjorde slänt och trädgårdsland. Satte tändstickor där vi skulle ha buskar och träd. Med få undanttag känner vi oss nöjda. / Britt
Ja du har nog rätt i det. Har många runt mig som är nästan rädda för trädgård. De har fått bilden att det måste vara svårt och mycket jobb. Kul sätt ni använde och ännu roligare att ni fortfarande trivs med lösningen.
Carina
Jag har ingen erfarenhet av omplantering av kamelia. Då jag köpte min, tyckte jag precis som du, att krukan var för liten. Så redan då när den blommat över (den var ju blommande då jag köpte den), planterade jag den i en betydligt strörre kruka. Och det har ju gått bra. Jag såg en ljust gul kamelia på Blomsterlandet, som jag höll i länge. Men satte tillbaka den. Den var väldigt fin. / Britt
Du skriver samma som Anita så jag kommer gå på det. Omplantering framåt mars tänker jag. Ljust gul på blomsterlandet… hmm.. det var inge bra kommer ju passera där på måndag 😉
Du skildrar dina tankar och kärleken till trädgården lyser som en röd tråd igenom texten och bilderna.
Trevlig helg.
/anette
Tack Anette! Roligt att höra och visst är din reflektion sann. Jag älskar växter och natur.
Carina
Så många fina bilder, och körsbäret tilltalat mig väldigt mycket! Trevlig helg! /Lotta
Tack Lotta! Har kommit på att jag gillar bär som finns kvar länge. Såg vackra prydnadsaplar med bär i höstas och nu har några prydnadsaplar hamnat på önskelistan.
Carina
Flotte bilder som alltid, og jeg festet meg med de frosne rhododendronene du viser! Så kalde de ser ut der i snøen. De har i alle fall vett til å krølle bladene som de ikke fordamper mer enn nødvendig.
Stammer og bark er viktige ting å se på i en hage om vinteren, ja. Her har jeg skogen så tett innpå at jeg har mye av det her, og det er jeg glad for.
God helg!
Klem, Marit
Underbart med skogen som kan få flyta samman med trädgården. Ja rhododendron ger nästan intryck av igelkottar när det blir kallt. Men processen är fascinerande. Jag går runt och kollar stammarna nu så inte haren gör nån skada. Måste få satt upp lite nät nu när det blev kallt och snö.
Kram, Carina
Vilka fina vinterbilder.
Snön ger lite lugn ocj ro .
Trevlig helg
Absolut för att inte tala om det härliga ljuset 🙂
Carina
Åh, det er så mange kjedelige hager. Og den ene ligner den andre som ligner den tredje. Fantasiløshet regjeger!
Men ikke overalt, heldigvis 😉
Vi kan ju hoppas att vi inspirerar fler att vilja och våga. Kanske handlar det om att man inte vågar för det verkar svårt.
Kloka funderingar. Undrar när trädgårdsdesign kommer vara en självklar del i husplanering? Intressant också hur trender kommer och går. Alltför många mörka barrväxter nära huset gör ingen glad men om man behåller en del och stammar upp och formklipper det som går så blir det en enorm tillgång istället. Trevlig helg!
Så sant! Stammade upp ett par tjujor vid förra huset och de gick från tråktråkiga till supersnygga. Tyvärr fick jag gräva upp dem när jag skulle dränera och då var allt upp och ner och de gillade inte sin tillfälliga placering 🙁
Tack detsamma!
Det var en av anledningarna till att jag bytte yrke om jag eventuellt kunde bidraga med förändring till den gängse svenska trädgårds standarden. Den har visserligen förändrats så till vida att anläggningen av trädgården ska vara klar och färdig direkt, samt så lättskött som det bara går, med mycket marksten, dekorstensten och för få växter. Det är motsatsen till dig som älskar växter men låter det ta tid. I växterna sitter mycket av vinterstrukturen helt rätt.
Och tack för din fantastiska kommentar på mitt inlägg Woops!
helgkramar
Luna
Jag är så tacksam att jag hittade din blogg med spännande inlägg om Feng Shui. Har nog sagt det förut men jag känner igen mig i mycket och kommer tänka ännu mer på det nästa gång. Överhuvudtaget följer svenskar mycket trender i hem och trädgård. Om jag fattat rätt så vågar många inte lita på sin egen förmåga. Tror att du säkert sår frön som så småningom kan bli något av, även om början blir en stenläggning 🙂
Kram, Carina
Känner igen mig i dina tankar, då jag blickar mig omkring och undrar över andras val. Hur tänkte ni nu, tänkte ni alls? Ibland ryser jag, suckar och försöker hålla sucken inombords, för vem är väl jag att döma, bedöma? Men jag gör det ju, jag ryggar då utomhus har – tror jag – blivit likt den rätt klumpiga och tafatta minimalism – hm, stilrent, just det – som genomsyrar inomhus. Det är ängsligt och utan lek. Så då blir det då en gräsmatta med ett litet träd, kanske ett vanligt och ”praktiskt” träd. Inget fruktträd, för det kan ställa till det. Kanske silverek, något enkelt, ja, stilrent återigen. Lite stenläggning eller väldigt mycket därav. Jajajajaja… Fast inom mig ljuder ett: NEJ!
Härliga bilder och tror att de vintergröna växterna är på väg tillbaka. Det är inte riktigt rättvist att straffa de – ofta – alltför vildvuxna tujorna som mörklade 70-80-talets villakvarter, de kan ju vara fina bara de tas omhand och älskas litegrann. Som det mesta, de flesta… =o))
Ha en härlig helg!
kram
/Katarina
De små ensamma träden…jag brukar säga något uppmuntrande till dem då jag går förbi och hoppas ägarna passerar hos oss och blir inspirerade till något helt annat. Jag ser att du fått råd om kamelior. Våra planteras om i citrusjord efter blomningen när det börjar bli lite varmare i orangeriet. Om hösten fyller jag alla vattenkannor med regnvatten och ställer in i orangeriet för kameliavattning. De andra växterna därinne får kranvatten men det gillar inte kameliorna. Sju kannor brukar räcka nästan hela vintern 🙂
Jag tycker det är så intressant att läsa dina texter på bloggen. Du får mig att tänka lite mer på vad jag gör och inte gör. Och varför!
Ute i trädgården är det mycket, mycket och jag gillar det! Jag är glad att jag har trädgård nu och inte i sverige på 70-talet!
Ha en skön kväll!
Kram
Härligt inlägg och härliga kommentarer om ett av mina favoritämnen.
Det är lite som Katarina skriver, vem är jag för att döma andra? En nolla förstås, men jag tänker ändå. Jag tänker elaka saker om folk som lägger enorma summor på sitt husköp och sedan missköter sin tomt. T o m en stenläggning behöver skötsel, jag blir så förbryllad när jag ser ogräs växa i fogarna på bara några år gamla gångar och generösa garageuppfarter.
Att skotta snö utanför sitt hus är ett annat aktuellt exempel. Det är inte många unga familjer som har förstått att det hör till. På barnens väg till skolan är det nästan bara 85 åriga P-O som har skottat, resten av sträckan får man traska på vägen med risk för att bilar kanar i i en. P-O har i övrigt en fantastisk trädgård med kilometerlånga (överdrift) buxbomshäckar och delikata fullvuxna träd, jag vågar inte ens tänka på vad som kommer att hända den dagen han tvingas flytta. Jag har hört nykläckta husägare säga att de inte intresserade av trädgård, och då blir min stilla undrar, vad ska du bo här för, då? Det är ett ansvar att äga en jordplätt som långt ifrån alla kan hantera. Men vem är jag för att döma….
Marta