Favoritsyssla i trädgården
Page in english>
Lätt, lätt som en plätt
Projekt, anläggning, bilder och tankar om ’sen’. Näthinnans bilder manar på, lockar och ger kraft även när det är tungt. Att välja projekt eller anläggning som favoritsyssla är inte lika lätt. De går liksom hand i hand. Annars vore det bara drömmar… Det är tanken om helheten som lockar när projektet går trögt, tidplanen går över styr för att inte tala om kostnaden. Det är den lockande helheten som driver när anläggningen gör ont på riktigt eller bara känns allmänt oöverstiglig. När jag skriver undrar jag – varför? Varför gör jag på detta viset? Men det har ett lika plättlätt svar. Jag är en projektmännniska. Jag har en stark aversion, inte skrikande hög utan mest tyst undvikande mot förvaltning. Det var som den där berömda 25-öringen, en insikt och slutsats jag drog när jag funderade över när jag hade kul på jobbet och när det på ren svenska sög. Samma tänk gäller privat så jag accepterar och gillar läget. En sak som jag har gjort efter att det blev för mycket av allt… Jag har lagt kvalitetsnivån på de 80% som ’man’ rekommenderar. De sista 20%-en kostar oftast mer än de ger tillbaka. Istället har jag dragit ner på mängden projekt och försöker göra en sak i taget. Det gör också att det där allmänna underhållet inte är någon favoritsyssla utan sån’t som jag gärna skjuter upp, gärna med någon logisk motivering.
Bilderna är tagna en kall höstdag i min nuvarande trädgård. Mellan 2003 och 2005 grävde jag om hela den här sidan av tomten bland annat för att jag behövde byta alla ledningar in i huset. Första sommaren så rensade jag kirskål eftersom snickarna inte var tillräckligt klara invändigt för att jag skulle kunna börja spackla och måla. Vi rensade bland alla frösådda träd och jag grävde och slet upp buskar. Ni vet de där man ofta hade som häck och som blommar med en rosa flaskborste. Sprider sig hej vilt… ..tror det är en spirea. Jag kom på att en kompostkvarn och barn i tidiga tonåren under uppsikt är guld värda. Andra våren och sommaren tog jag mycket, mycket selektivt och penslade round-up på enstaka små kirskålskott som kom upp under stenar och rötter. Det sluttar så kraftigt att jag inte vill gräva mer än nödvändigt. Uppe på la jag på markduk på vissa ställen och ett tjockt lager tidningar på andra innan jag kärrade upp ny jord. Tyvärr lät jag plommonen vara kvar… 2004 på hösten började jag plantera och hösten 2005 satte jag en del nya träd och buskar.
Nästa gång kommer jag nog undvika markduk. Den är seg och säkert bra i vägbyggen bland annat men rötter är envetnare. Tidningar, 4-5 stycken på varann och rejält omlott är mycket effektivare tänker jag.
Så blev en tråkig jobbig sluttning i söder men som sluttar så kraftigt att det ger ett bra norrläge ett lundparti som jag kan sitta och titta upp mot. Solen silar ner mellan träden och växterna mår bra.
Knappt 10 år senare ser det ut så här. När jag satte träden kändes det som det skulle ta en evighet innan de skulle växa till sig någorlunda. Idag känns det som det gick med gasen i botten.
Nu i vår hoppas, tror och vill jag se ett fint resultat i kallbänken där jag har frösådder. Kanske kommer projekt pionsådd ge en liten blomma på någon… Jag kommer följa lunden från i höstas och vad som kommer upp där med spänning. Tänk om, tänk om jag fick plasten för tät och det istället för en fuktbädd blivit en plaskbalja… Alla känner nog igen den där borna optimisten som lever i oss, zonknäckaren och allt vad man kan kalla det 🙂 Den där som gör att våren kan bli en pinande väntan när favoritsysslan fått blomma under förra säsongen.
Fler tolkningar av ’favoritsysslor i trädgården’ hittar du hos Heléna med bloggen Bland Rosor och Bladlöss, klicka på bilden nedan.
Ibland blir man hjälpt av annat som måste göras. det kan ge en starsignal sen är det så svårt att stoppa. Lummig och fint blev det
Ha en fin fredag
kram Meta
Haha… jo jag vet. Det är sånt som gör att jag ibland har gjort helt andra saker än jag tänkt.
Kram, Carina
Fornuftig prioritering av gjøremål! Jeg må også lære meg å begrense meg, selv om det er vanskelig noen ganger. Så fine dine trær har blitt etter 10 år. Det er lett å glemme hvor fort de vokser 🙂
Klem, Marit
Det är svårt och det är ingen enkel resa 🙂 Ja först står de och stampar ett par tre år och sen är det som om dem skjuter fart. Tack Marit.
Kram, Carina
Vilka fina lummiga partier du har.
Jag önskar också när jag planterar träd att det skall bli stort med en gång men inget är som att vänta.det är vi trädgårdsälskar van vid.:0)
Trevlig Helg
Tack Gunilla! Det är lummigt och skönt. Och visst är vi vana vid väntan 😉
Ha en härlig lördag!
Jag kämpar alltid med att försöka dra ner på antalet projekt jag gör samtidigt. Det är svårt när man är en ”sån”…
Men att begränsa sig är ”vuxenpoäng” 😉
Veronica
Mmm… ..det var ingen strävan att bli vuxen, det bara blev så. Tack och lov utbrister barnen ibland – va inte så barnslig 🙂
Vi är olika, som tur är. Ibland har jag också projekt men jag är rätt sansad tror jag. Ibland så tänker jag, när jag ser andra bloggares trädgårdar, att jag nog borde gräva runt och flytta rabatter litet mer än jag gör. Fast i huvudet snurrar det förstås av ideer.
Det är en makalös förvandling till det bättre på dina bilder. Det är ju roligt att träd växer fortare än man tror ibland. / Britt
Tänker att man ska vara och acceptera det man är. Tror vi kompletterar varandra och att alla sidorna behövs.. Tyvärr har jag inga bilder från riktiga innan tror jag. Kanske några diabilder nånstans…
Ha en fin lördag! Carina
Du har varit idog, det kommer nog att löna sig. Vad hade du för typ av duk? Det är viktigt att det inte kommer in en gnutta ljus under duken, helmörkt ska det va. Men kirskål är pest!!!
Tac! Snickarna brukade kommentera vad mullvaden hade gjort sen dem lämnade dan innan. Kirskålen lyckades jag rensa bort helt. Kanske för jorden är lucker och sen snabbt blir bara morän. Det är de gammaldags gula plommonen som skickar vassa sylar i hela sluttningen.
Men visst är det underbart att njuta av sin trädgård, på många sätt.
Ha de gott. Catarina
Japp och att det finns så många olika sätt att njuta av den 🙂
Litt av et prosjekt du har hatt! Lurt å ta en ting av gangen, må jeg si til meg selv. Jeg slåss mot de der spireaene selv Rosespirea, tenker jeg. Fysj! Nesten like ille som skvallerkål, men det skal noe til!
Tack, javisst är det rosenspirea… Den var envisare än kirskålen. Det var och är samtidigt en bra ’terapi’ ett lätt sätt att släppa alla tankar därute i jorden.
Projekt ja! Vad vore livet utan mer eller mindre stora projekt. Fjuttigt om jag får tycka☺Det växer så det knakar hos dig! Härligt!
Trevlig helg
Milla
Haha… ja efter lite letande hittade jag en hästbonne som ströade med torv. Det är många kubik jag kört upp där och blandat med riktigtgt grov torv. Tog vara på lövförnan men sen täckte jag resten.
Tack detsamma! Kram, Carina
Du har lyckats bra med dina projekt, en fin lummig trädgård. Ha en skön helg!
Tack Marika 🙂
Nä! Nu försvann min kommentar! Jag var tvungen att gå tillbaka och klicka på bilden med stolen och ja, då försvann den. Kommentaren alltså, inte stolen. Det är så lockande att vandra in i dina bilder och att slå sig ner i den där stolen. Vilka lummiga miljöer du skapar!
Känner igen mig i att snarare vara än projektmänniska än förvaltare, även om jag någonstans vet att det senare är nödvändigt, så är det lättare att tänka och göra nytt. Apropå underhåll: Round-up på kirskål! Fungerar det? Här har rackarna börjat kika upp, grrrr…
kram
Katarina
Tack Katarina! Idag lockar vädret nästan till att ta ut stolen 🙂 Tror det är lättare att göra lummigt i sluttningar än på platta marken. Åtminstone har jag upplevt det så. Tror faktiskt inte round-up funkar på ett fullrotat kirskålsbestånd. Jag hade desarmerat det så hårt innan att det nog inte orkade av den anledningen. Hade nästan suttit med virknål under en del rötter 😉 Sen har jag förstått att round-up är rätt förkastligt… Tänk det som lanserades som heeelt ofarligt.
Kram, Carina
En riktig arbetsmyra verkar du vara, men så härligt med nya projekt.
Är lite likadan fast jag försöker bromsa mig själv.
Ha det gott, kram Ewa 🙂
Tack Ewa! Vi gör nog klokt i att bromsa oss lite till mans ibland 🙂 Jag triggas rätt ofta av att någon nämner ordet omöjligt..
Kram, Carina
Oh, vilket bra inlägg, Carina! håller med om så mycket, så!!! Ofta har man så mycket energi när man precis flyttat in i ett hus med ny trädgård! Nu är jag på 3:e varvet i samma trädgård och mitt nya utrotningsprojekt är definitivt den uppländska vallörten! Fick en välmenande planta av en granne för 10 år sedan och nu hotar den allt från pioner till klängväxter i min söderslänt! Har ibland samma inställning som du till markduk, men det beror ju lite på hur man gör med… Ibland ’fuskar jag’ (hemma) och tar till tidningar i stället, och visst fungerar det med! Tack för gullig kommentar hos mig! Ha en fortsatt skön söndag! 🙂 Mia
Projekt är kul, men inte alla på en gång. Vilken rofylld sittplats.
Kram
Javisst är det kul om man har ett hanterbart antal. Ja där tillbringar jag rätt mycket tid under gullregnet. Kram
Kloka ord! Lätt att gå lite för mycket ”all in” och köra på med allt på en gång. För det är ju så roligt det där med projekterande och ha resultatet ständigt på näthinnan. Du har verkligen fått det jättefint, ser otroligt inbjudande ut. Skulle gärna slå mig ner i den där stolen 🙂
Ha en fin vecka!
/Gunilla
Tack Gunilla! Kul att du tittade in här. Man kanske inte ska säga så men jag är verkligen nöjd med grusgården och sluttningen där.
Tack detsamma, Carina
Tänk vad tio år ändå går fort, fast man inte tror det just då. Det är så fint och lummigt i backen.
Funderar på det du skriver om projekt och förvaltning, intressant. Gillar nog det förstnämnda lite för mycket inser jag, men så är det. 😉
Kram Kristina