December - Färdsleskogen

December kan inte bestämma sig

December och skogen är bästa tipset

December so far – sol, snö, regn, blåst, blå himmel… Alla väderingredienser på några få dagar. Adventstiden har börjat och det är redan dags att tända andra ljuset. Helgen ska åtminstone delvis tillbringas i Oslo hos min dotter som sen reser bort. I trädgården är det inga stora förändringar, färger eller liknande. Det bara är. De där orden – det bara är – är faktiskt ett väldigt bra förhållningssätt till väldigt många saker. De är…

Jag kan inte förändra, påverka eller styra om. Det är ett förhållningssätt som faktiskt gör livet enklare. Det spar energi – oftast negativ. Jag blev lite trött på en långsam och mindre trevlig servitris på en liten flygplats i USA och för en gångs skull så drog den negativa energin igång. Då säger min indiska kollega med ett litet leende – hon har sina skäl…. PUNKT. För det tog liksom slut där. Inget jag säger eller gör kommer förändra henne där och då.

Livet – det bara är, vädret – det bara är… Trafikköer, jobbiga människor och många, många andra saker bara är.

Om jag trots allt blir påverkad är absolut bästa botemedlet en tur i skogen med eller utan kamera.

December - Färdsleskogen

”Min lilla gran du är så ful….” Den här lilla tilltufsade granen växer på vår mosse men gjorde sig så fint i eftermiddagssolen för några år sedan, närmare bestämt 4 december 2014. Den får mig att tänka på julvisan om den överblivna julgranen.  ”vill ingen ha ’na får jag la’ ta ’na'” som texten fortsätter. Visst lutar ’na sig fram och vinkar…

Färdsleskogen Det va en härlig dag

Färdsleskogen Dimman rufsades till och lättade allt eftersom solstrålarna letade sig ner

FärdsleskogenRegndroppar glittrade i solskenet

 

Hösten och vårvintern är den period när vandringskängorna kommer mest till användning i skogar runt mig. Jag är bortskämd med flera vackra och unika miljöer runt omkring som samlats i flera naturreservat. Fast jag är lite fjantig – gillar inte att gå långt in på skogen själv.

Ingen direkt trädgårdsbild utan min bild av vad december kan vara i ’månadens bild’ som är temat i blommig fredag. Klicka på bilden nedan så kan du läsa fler inlägg.

Ha en härlig helg!

42 Kommentarer

  1. Rost och rädisor den 8 december, 2017 kl 07:26

    Vilket fint och tänkvärt inlägg! Visst är det skönt med saker som bara är tex djur som alltid är glada hur man än känner sig själv och naturen. Däremot håller jag inte riktigt med din indiska kollega. Jag tror de flesta av oss nån gång då och då skulle ha anledning att bete oss alldeles gräsligt om vi skulle agera efter hur vi mår och jag tycker inte man ska låta sina egna dåliga dagar gå ut över jobbet och omgivningen.
    Ha en fin resa
    Kram
    /Anette

    • Carina den 8 december, 2017 kl 08:31

      Tack Anette! Det är mycket som rinner av eller bara landar i skogen. Så egentligen borde jag ta mig dit hela året Men den lockar inte på samma sätt på våren. Då är det bokskogen som är den ljuva miljön.

      Haha… det sista håller jag med och hennes beteende var ungefär som förra gången jag passerade. Det var nog det som störde mig. Serviceyrke och förväntan på dricks + dåligt beteende går inte ihop för mig. Men jag märker att mina indiska kollegor inte hetsar upp sig som vi gör. Så lite ligger det nog i tankesättet. Och bakom finns också en medvetenhet om hur de själva bör bete sig.

      Kram, Carina

  2. Helene; Trädgård i Torslanda den 8 december, 2017 kl 08:50

    Filosofiskt men praktisk filosofi är ju guld värt, inte minst för den egna hälsan. Att inte ständigt gå igång på det negativa. Skogen är en hälsokälla och bara bilderna kan göra en lugn.
    //Helene

    • Carina den 8 december, 2017 kl 09:55

      Tack Helene! Jag är verkligen beredd att gå i god för skogen som hälsokälla 🙂 Och jag är en vän av energisparande….

      Ha en fin helg! Carina

  3. Susie på Stjärnarve... den 8 december, 2017 kl 10:37

    Ibland önskar man att man kunde vara så där lugn och överseende – men ibland går det bara inte! Dessutom har man väl inte riktigt anammat den österländska filosofin, vilket känns trist när man verkligen har försökt ta till sig av deras visdom. Är ju bonsaiodlare och har därigenom kommit i kontakt med deras sätt att se på saker och ting.
    Det jag avundas mest är mångas inställning till livet och naturen och att vi verkligen ska leva i en symbios med den senare. Många gånger har också naturen hjälpt mig och min gubbe, men just nu när vi återigen skulle behöva en ”naturbost” är jag så pass dålig i ryggen att vi inte kan ge oss ut i den – och trädgårdsjobb är inte att tänka på. Men…som tur är har jag iaf växthuset som ger mig lite tröst!
    KRAM och trevlig helg/Susie

    • Carina den 8 december, 2017 kl 11:07

      Det låter ju tråkigt men så är livet ibland. Jag har lärt mig mest på egen hand. Livet är helt enkelt för kort för att hetsa upp sig över opåverkbara saker. Med några tunga erfarenheter så har jag perspektiv på vad som är riktiga problem och rädslor. Skogen fungerar för mig i alla situationer.

      Ha en fin helg! Carina

  4. Linda den 8 december, 2017 kl 11:34

    Hej!

    Skogen är ett fantastiskt ställe. Jag känner att jag oftare borde besöka skogen och bara sitta på en stubbe och lyssna på allt omkring mig. Din ”bildskog” är fantastiskt vacker.

    Hoppas att du blir med växthus någon gång så att du får odla chili av hjärtats lust!

    Kram och trevlig helg!
    Linda

    • Carina den 8 december, 2017 kl 12:54

      Tack Linda! Ja det är väl inte för inte man skapat naturreservat runt stora delar där. Jag hittade en stubbe som minde mig om ett troll. Bilderna blev suddiga och nu kan jag inte hitta den trots att jag egentligen vet exakt var jag var.

      Jag har en plan för växthus så om inte nästa så nästnästa säsong 🙂

      Tack detsamma! Kram, Carina

  5. Titti den 8 december, 2017 kl 16:08

    Hej där! Tack för din söta kommentar på min blogg och jag ska se om jag har några broderi monogram kvar i mina gömmor som du kan få 🙂 Jag hör av mig…
    Ljuuuvliga bilder du bjuder på, magiska!
    Kram från Titti

    • Carina den 8 december, 2017 kl 17:25

      Men tack så väldigt mycket 🙂 Både för kommentar och ev monogram. Men jag vore väldigt tacksam bara för kopior. Originalen tänker jag kanske vara kul att ha kvar.

      Kram, Carina

  6. Anita den 8 december, 2017 kl 16:35

    Jag gillar dina filosofiska inlägg. Kanske för att jag känner igen mig 🙂 Och så gillar jag skogen. Nej det är fel, jag älskar skogen. Och precis som du går jag inte för långt in på egen hand. Men det beror nog mest på att jag har så dåligt lokalsinne. Jag tycker om att gå i skogen men vill inte bli kvar där. Knalle Juls vals har jag hört många gånger. Den spelades hemma med Evert Taube när jag var barn. Jag minns att jag bäst tyckte om textraden ”Min lilla fru du är så söt, nu är det jul du kokar gröt”. Sickna minnen som kommer tillbaka. Men så är det ju i juletider, traditioner man minns. Och jag älskar dina bilder, allra mest den nedersta med det fantastiska ljuset.

    Ha nu en riktigt skön helg i Oslo!

    Kram Anita

  7. Carina den 8 december, 2017 kl 17:22

    Tack Anita! 🙂 Vet inte varför jag är så’n – det bara är…. Och jag hittar tillräckligt bra överallt. Vet sällan exakt var jag är men hittar alltid hem. Sprang på en farbror därinne för några helger sen. Han frågade om den markerade leden gick runt och till parkeringen? Ingen aning sa jag men jag vet att om du går rakt – jag pekade med hela armen – så kommer du till parkeringen. Jamen det var några skogsvägar därborta… sa han.. Visst tänkte jag vilka av alla 🙂 Han trodde vi ’turistade’ på skogen och följde leden. Jag fick förklara att så var det inte. Hade med en kompis och hon har aldrig en susning om var hon är. Sen blir hon nervös och då går det ännu sämre. Kul att du gillade bilderna – det är gamla som jag då tyckte var oskarpa men sparade… Nu editerade jag om dem och tycker de blev bra 🙂

    Jag har en inspelning från Göteborgs domkyrkas gosskör där Stefan Ljung… nånting, den store mörke skådespelaren som väl var polis i nån Strömstadsdeckare är solist. Knalle Juls vals… Har inte tänkt på att det är en vals.

    Kram, Carina

  8. Luna Ek den 8 december, 2017 kl 17:28

    Håller helt med dina kloka ord, tjänar inget till att bry sig för allting bara är och har en orsak till det. Bästa sättet att ladda batterierna är att gå ut i skogen ensam, men jag är också lite rädd att gå för långt själv. Nu är det ju inte bara älgar som kan dyka upp.( tänker på Ulricehamn och den medelålders kvinnan, så sjukt det blivit)
    Kram och trevlig helg
    Luna

    • Carina den 8 december, 2017 kl 19:00

      Den tanken har jag faktiskt inte tänkt. Men det är precis som du säger allra bäst att gå själv för riktig återhämtning. Vill jag sen fota så är det jobbigt att gå med någon icke-fotande. Men sist så hade båda med stativ och kameror 🙂

      Tack detsamma! Kram, Carina

  9. Birgitta den 8 december, 2017 kl 18:46

    Vad vore livet utan den nästan alltid doftande skogen. Den inte bara lugnar ner, gjuter olja på svallande vågor, utan ger energi, nytänk och får en, i alla mig, att lite leva i nuet.
    Ha det gott!
    Birgitta

    • Carina den 8 december, 2017 kl 19:03

      Det var rådet jag fick av min mentor när jag gick in i väggen – du ska ut och gå i skogen minst en timma varje dag 🙂 Och det var fantastiskt bra. Landa i nuet var en bra reflektion för det gör man och med kameran ännu mer om det nu är möjligt.

      Tack detsamma! Carina

  10. pilgrim69 den 8 december, 2017 kl 19:15

    Jättevackra bilder! Skogen är ett av mina största fylla på med positiv energi källa
    Ha det bäst!
    Kram Hélena

    • Carina den 9 december, 2017 kl 17:03

      Tack Hélena! Skogen är riktigt bra ur många perspektiv.

      Kram, Carina

  11. Tant Otteskrufv den 8 december, 2017 kl 21:24

    Ja inte är man någon cityslicker…men kåda på knäna och barr i håret är väl chic:)

    • Carina den 9 december, 2017 kl 17:06

      Absolut, det brukar behövas en rejäl borstning efter en tur i skogen 🙂

      Carina

  12. Marika den 8 december, 2017 kl 22:11

    Hej Carina!
    Härligt med skogsvandringar, men ensam går jag inte heller långt. Det beror nog mest på att det finns varg i närheten som har blivit väldigt närgångna.
    Ha det fint i Oslo.
    Trevlig helg /Marika

    • Carina den 9 december, 2017 kl 17:08

      Ajdå, det låter läskigt att de blivit närgångna. Men hoppas det är ok om man har sällskap.

      Tack och tack detsamma! Carina

  13. Anni den 8 december, 2017 kl 22:16

    Asså precis så. Min trädgård bara är. Och vi männschor borde lära oss att också bara vara. Jag tror och hoppas att jag är bra på det, har i alla fall fått kommentaren att ”Du är aldrig stressad”. (Fast jag vet ju sanningen)

    Din skogsvandring är finfin, den bara är så, finns där när den behövs om vi bara inser att vi behöver den.

    • Carina den 9 december, 2017 kl 17:21

      Tack! Stressad kan man bli ändå ibland men bara att va medveten om det är bra. Och det är fantastiskt skönt att ha skogen utanpå knuten.

      Ha det gott! Carina

  14. Inger den 8 december, 2017 kl 22:55

    Skönt att hitta ett neutralt förhållningssätt till en oönskad situation. Annars tycker jag att sinnesrobönen också funkar bra. Så fina skogsbilder, själv är jag född och uppvuxen med skogen inpå.
    Kram

    • Carina den 9 december, 2017 kl 17:22

      Sinnesrobönen – det får jag kolla vad det är. Jag är också född och uppvuxen med skogen och saknar det när jag bott långt bort.

      Kram, Carina

  15. lotta den 8 december, 2017 kl 23:24

    Underbara skogsbilder. Jag har alldeles för lätt att reta upp mig och skulle behöva gå oftare i skogen och varva ner. Tyvärr vågar jag inte gå själv sen älg- och vildsvinsmöten skrämt upp mig men en komiker i familjen har nu köpt mig en fårbjällra så kanske jag ska ta mod till mig igen.
    Ha en härlig helg

    • Carina den 9 december, 2017 kl 17:26

      Tänk en gång efter att min bror lyckats komma emellan en sugga och kultingarna kom jag på att jag gick alldeles för tyst. Så jag började vissla och sjunga för att de skulle höra mig. Jag har aldrig sprungit på några älgar eller svin själv.

      Tack detsamma! Carina

  16. Karsten F den 9 december, 2017 kl 08:23

    Hej Carina

    Ja, man måste välja sina kamper:)
    Där är den stora skog bra – högt till tak och inte mycket som stör…

    Ha en trevlig helg

    • Carina den 9 december, 2017 kl 17:32

      Precis så och sen den härliga, naturlig tystnaden.

      Tack detsamma! Carina

  17. maggans blogg den 9 december, 2017 kl 08:24

    Vilka härliga skogsbilder. Det är en ynnest att få bo nära en skog inget är som att få vandra i en sådan jag har även förmånen att få vandra i skogen sommar som vinter där och i trädgården laddar jag mina batterier.Ha det gott/Margareta

    • Carina den 9 december, 2017 kl 17:34

      Visst är vi lyckligt lottade som enkelt kan ge oss ut när vi vill. Och visst är trädgården också bra för att ladda batterierna.

      Tack detsamma! Carina

  18. Villroses hage den 9 december, 2017 kl 11:48

    Fint i skogen i desember også, om man kommer en tur ut i dagslyset 🙂
    Så, datteren din bor i Oslo? Jeg bor noen mil utenfor, men jobber i Oslo.

    God helg!

    • Carina den 9 december, 2017 kl 17:36

      De hyr en lägenhet vid Vigelandsparken. Runt mig är skogen nästan vackrast på senhösten och vintern. Mossan lyser inte lika grön resten av året som den gör nu.

      Tack detsamma! Carina

  19. Marit Sønstebø den 10 december, 2017 kl 20:15

    Hej Carina

    Dette innlegget så jeg ikke før nå. Vakre bilder og formuleringer. Visse ting er ikke verdt å bruke energi på…
    Noen mennesker ønsker å forsure andres dag, og de er det best å overse. Men det er noen ganger vanskelig, og da blir en påvirket negativt. Det er best å prøve å tenke mest mulig positivt, men noen ganger er det helt umulig.
    Vakre bilder fra skogen! Skog og vakre vyer gjør oss godt, bestandig 🙂

    Ha det godt!
    Klem, Marit

    • Carina den 11 december, 2017 kl 08:40

      Tack Marit! Du har så rätt. Och antagligen vore vi omänskliga om vi alltid, alltid kunde borsta av oss allt och alla… 🙂 Eventuellt blir det en tur till skogen idag. Det har snöat i natt.

      Kram, Carina

  20. Merja den 10 december, 2017 kl 21:45

    Jätte fina skogsbilder!
    Trevlig andra advent!

    • Carina den 11 december, 2017 kl 08:41

      Tack Merja! Det var en solig dag i Oslo. Hoppas du också hade en fin 2:a advent.

      Carina

  21. Anja den 13 december, 2017 kl 07:43

    Vilka härliga skogsbilder! Visst är det något av en lyx för nutidsmänniskan att få ”rå om” en skog alldeles ensam även om man inte vill gå djupt och långt in ensam :-).
    Inte trädgårdsbilder? Vad pratar du om;-)? Bilderna är ju fulla av träd…;-)

    Ha det supergott!
    /Anja

    • Carina den 13 december, 2017 kl 17:55

      Precis så är det. Vet att Delsjöskogen är underbar för Göteborgarna men för mig känns det inte som skog utan som ett rekreationsområde med träd och buskar. Klart det är trädbilder och jag hämtar ju mycket både inspiration och kraft i naturen.

      Tack detsamma! Carina

  22. Gunilla Teckenberg den 13 december, 2017 kl 14:22

    Hej Carina!

    Vackert, vackert både text och bilder. Och tänk jag tycker att den lilla granen är så fin där den kämpar på och ljuset träffar den. Det var Evert Taube, min idol sedan jag var liten flicka, som skrev om granen, förövrigt den enda sång han diktat som handlar om julen.

    Kram på dig!

    • Carina den 13 december, 2017 kl 17:58

      Tack Gunilla! Aha – enda julrelaterade… ja oftast var det väl hav, blommor, dans och vackra flickor i texterna 🙂 Ja den har något speciellt den där granen. Får nog ta en tur och titta till den. Letar efter en stubbe som för några 2-3 år sen såg ut som ett troll med en mossmössa. Vet var den är men kan inte se den… Så antingen har jag glömt eller så har den degenererat bort formen.

      Kram, Carina

Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.