Blommig fredag med tänkvärt ämne
Blommig fredag startar om igen
Det är så härligt att blommig fredag och Helena är tillbaka med nya teman och nya utmaningar. Första temat är – att minnas! Och jag minns en alldeles ovanligt och otroligt vacker kistdekoration från en begravning tidigare i höst. Under hela ceremonin fokuserade jag på den av många skäl. Men jag funderade också på vem, vilken florist som skapat den. Den var så förankrad och tätt kopplad till personens liv och växterna så klockrent valda. Och alla andra kistdekorationer jag sett blev väldigt stereotypa i jämförelse. Det visade sig sen att en svärdotter skapat den. Du kanske förstår att jag inte har några bilder av den.
På ett personligt plan försöker jag minnas vad som var bra och varför det var bra, respektive det som fungerade mindre bra och varför med det förra huset. Jag skissar och ritar tills det snurrar… Och sen går jag upp och tänker att jag redigerar bilder en stund istället. Då rullar plötsligt året med alla resor och trädgårdsåret som på film framför ögonen.
Resorna
Har jag tänkt skriva om senare i vinter. Att editera bilder är inget jag prioriterar under sommaren. Och jag har många bilder… Men bilderna till det här får bli av frön eller det som ska bli av frön. Helt enkelt för att frön symboliser både hopp och minnen. För mig är det hoppfullt att så ett frö. Och det kan många gånger vara att minnas någon speciell, som en blommig hälsning från något som var. När jag tittar på morfars vårvivor så kommer jag inte bara ihåg morfar utan hela trädgården med dofter, bär och känslor på ett sätt som ingen bild kan.
Frön jag sått i höst som kommer få mig att minnas…
En påminnelse om att inget är omöjligt fick jag när jag gick längs Le Rhône vid ett par tillfällen i september. Jag tittade på och fotade livet längs floden och båtarna, människors hem på floden. Det är bara våra hjärnor som begränsar oss. Och den här ägaren har känt sig helt gränslös i skapandet av sin gröna oas!
Vill du läsa fler blommig fredag inlägg så klickar du på bilden nedan. Helenas första tema den här hösten är – att minnas!
…önskar dig en skön helg i mörka november!
Så bra att du uppmärksammade Blooming Friday igen. Visst finns det mycket att minnas och hoppas på. Det ska bli kul att se lite från dina resor också.
ha en bra helg!
kram Luna
Ja det är härligt att skriva på blommiga teman igen 🙂 Såg det av en händelse när jag kollade bloggrollistor som inte uppdateras.
Resorna har varit bra och eftersom jag vilar genom att gå i parker och skogar så blir det rätt så trädgårdsrelaterat.
Kram, Carina
Hej Carina
Jeg har lett og lett etter bloggen din, og har ikke forstått før nå at den har fått en ny adresse!!! Jaja, bedre sent enn aldri 😉
Nå skal jeg lese meg gjennom de andre innleggene dine. Gleder meg til å lese om alle dine reiser.
Klem, Marit
Tack Marit! Härligt att du hittade tillbaka. Den vara nere några dagar men sen fick jag kopplat ihop alla lösa tåtar igen.
Kram, Carina
Ja, endelig fant jeg tilbake 🙂
Jeg har lagt deg i blogglisten min, men bloggen din vil ikke synes der. Din ”gamle” blogg ligger der, så det er jo litt merkelig.
Klem, Marit
Att så små frön inger alltid hopp och sätter minnen i rullning! Trevlig helg!
Tack Lotta! Ja frön är minnen, hopp och glädje för mig och mindre om jobb och väntan 🙂
Kram, Carina
Vilket jättefint inlägg. Får mig att tänka på alla växter jag fått av olika människor, kanske främst på dem från mitt barndomshem. Bär på så många minnen.
Kram
Tack Inger! Så fungerar det för mig också. De växterna blir 3D istället för 2D 🙂
Jag kände ett starkt band till min morfar och växterna från honom är de viktigaste jag har.
Kram, Carina
Har många växter från min farmors trädgård, som är extra kära. Vårdar dem ömt.
Trevlig helg/Marika
Förstår det – det blir både speciella växter och minnen vi har.
Carina
Vackra och stämningsfulla bilder. Att resa är att dö en smula skrev Stig Dagerman. Vem som skrev: Att resa är att leva vet jag inte. Jag har växter och frön i min trädgård från mina resor….. Och naturligtvis även fina minnen. Ha en fin helg.
Nu kom det läskiga minnen av svensk lärarinnan på gymnasiet. Tror det var mer hon än Stig Dagermans texter som gjort att jag skyr viss läsning idag 🙂 Jag älskar att ha växter som påminner om människor och resor.
Tack detsamma! Carina
Så roligt att du hittade att jag kört igång igen! och så vackert skrivet! Ska bli roligt att få läsa dina inlägg under säsongen.
Ha det bäst!
Kram Hélena
Det är du som ska ha tack för att du lägger ner energin och driver ’blommig fredag’ vidare. Härliga och kluriga teman och sen många tolkningar…
Kram, Carina
Den stora bilden är så vacker! Vilken inramning. Underbar!
Nu ska vi se om jag kan få i väg detta från datorn. Spännande att testa 🙂
Trevlig helg!
Linda
PS! Det märkliga är att jag är helt säker på att jag kommenterade hos dig tidigare i dag. Känner mig lite konfunderad nu.
Tack – det fanns så många vackra blickfång längs floden.
Oj Jag vet inte. Har inte sett någon kommentar tidigare idag.
Kram, Carina
Vackert och stämningsfullt inlägg. Bilderna förmedlar härlig frodighet och ro.
Ha en fin helg!
/Anja
Tack Anja! Frodighet tycker jag om och ro söker jag ofta 🙂 Bra om jag kan förmedla det också.
Carina
Ja, det er mye ulikt som kommer opp når man skal minnes…
Veldig trivelig morfar-minne 🙂
Men visst är det så. En del minnen är jobbiga eller tråkiga medan andra är ljusa och underbara 🙂 Morfar har jag bara ljusa minnen av även om jag kan se att han inte var den enklaste personen.
Du skriver så bra, väldigt tänkvärt! Precis så där vill jag tänka. Jag måste minnas dina två sista meningar. Att tänka fritt och gränslöst. Det är då det blir som bäst tror jag.
Ha en skön helg!
Det tror jag också – att det blir bra då. Det är en stor skillnad att tänka eller säga – ja, och… kontra ja, men… Min omgivning är ganska snabb på att säga varför saker inte går. Hade jag lyssnat på dem i alla lägen så hade jag aldrig varit där jag är 🙂
Carina
Visst är det trevligt att Blommig fredag är tillbaka. Som alltid kommer du med tänk och läsvärda inlägg och nog är det fantastiskt vad vi kan plocka fram ur våra minnen.
Fortsatt trevlig helg!
Birgitta
Tack Birgitta! Visserligen gillar jag bild och trädgård men ursprungligen var det nog just ord som pockade på en egen plats. Därav bloggen.
Ha det gott! Carina
En fotograf som du är ju proffs på att dokumentera minnen och du förmedlar dem alltid med tydligt budskap för framtiden.
Klematisfröställningar är så häftiga, önskar att jag hade mer av dem.
Kram
Marta
Tack Marta! Visst är de där ulliga mössorna vackra. Har svårt att passera utan att någon del av en mössa följer med. Så så småningom så kanske jag vet vilken Clematis som växte där längd floden 🙂
Kram, Carina
Frön och växter som förs mellan generationer är ett trösterikt sätt att minnas. Jag har ett skott från farmors hibiskus, det vårdar jag ömt.
Vackra foton och tänkvärd text. Tack!
Roligt att du uppskattade det 🙂 Förstår känslan. Jag har en porslinsblomma med rötterna från morfar. Tyvärr valde den gigantiska plantan att successivt tacka för sig. Men sticklingar har jag tagit och en ny gigant kommer formas.
Carina
Vilka superfina bilder. Jag gillar bilden på den gränslösa oasen 🙂
Må gott!
//Veronica
Tack! Det gör jag också – hela känslan kring de där husbåtarna var skön.
Carina