Adventspyssel som gör mig fundersam
Adventspyssel – instagram har flödat några veckor nu. Flödat med pyssel av olika slag. Men jag har också sett några som säger – nu är det slut med belysning i trädgården. Och skälen har gått tillbaka till miljöaspekter. Belysningen drar ström och många gånger är ljusslingorna mer av slit-å-släng än långsiktigt hållbara. Det var första tankeställaren…
Tankeställare
Den andre tankeställaren kring adventspyssel har jag luftat förut… Men i år fick några konton mig att fundera ännu mer när jag tog skogsrundan. Jag har plockat nypon, vildäpplen, grenar och kvistar som ska bli en del av en krans. Men i botten har jag oftast mossa. Jag tycker om kontrasten mellan mycket och avskalat i ett, som kransen ovan.
Det jag funderade över var några filmer och inlägg där man skapade flera och ganska stora typ tomtar med mossa. Och det är riktigt att man får plocka mossa till husbehov enligt allemansrätten. Men när jag går i skogen och ser hålen, vår mark, där jag plockat mossa för en evighet sen, faktiskt så längesen som början av 90-talet i vissa fall, och jag fortfarande ser hålen… Då undrar jag är det här i samklang med naturen? Naturen klarar uppenbarligen inte av att snabbläka såren från mitt plockande som kanske tog en minut. Inte ens efter 25 år. Då tog jag aningslöst från en bergssida med ren och fin mossa. Senare lärde jag mig att mossa växer väldigt långsamt. Tja utom den i gräsmattan då…
En bild från 2013 och en hjärtskärande vacker mossmatta. Men måste det vackra följa med hem? Nuförtiden letar jag den typen av mosskuddar där grisarna bökat eller skogen tagits ner. I båda fallen är det naturliga förstört. Och det här sättet känns mer hållbart.
Till adventspyssel letade jag
Jo jag letade efter mossa som grisarna bökat upp. Och jag är restriktiv och plockar hellre för lite än för mycket. Förr brukade man plocka renlav och pynta med mellan glasen när vinterfönstren sattes i. Det var allt! Idag flödar många konton över med mängder av mossklädda arrangemang. Och gärna med kommentaren – naturligt. Vilket det ju självklart är men… ..är det i samklang med att vårda naturen?
Så gick mina funderingar medan jag gick min sväng. Nu har jag mossa till en krans varken mer eller mindre. Och tankemässigt har jag landat i en kompromiss… ..inte sluta helt men göra lite och genomtänkt. Även med belysning.
I år blir det inomhus
Tror det ska få bli bindning inomhus i år. Hur det sett ut och gått till andra år kan du se här. Det är bättre ljus och varmare än i verkstaden. Jag länkar till Trädgårdsfägring.
Ha en fin första advent!
Så mange fine kranser du har laget! Det er gøy å binde kranser, og jeg drev mye med det før når jeg jobbet i blomsterbutikk. Mose bør en la være der en vokser ute i naturen. Mose pynter veldig opp i dekorasjoner, men den er vakrest der den vokser. Nydelig bilde av den grønne mosen.
Ha en fin første advent du også,
Klem, Marit
Tack Marit!
Jag gör bara en varje vinter – det får räcka så 🙂 Håller helt med dig om mossan. Men funderade lite jag såg stora sjok paketerade i flera lager i en butik och funderar på var den är plockad. Fast visst är den absolut vackrast i naturen 🙂
Kram, Carina
Hvor er det godt skrevet – det burde der meget mere fokus på.
Jeg har i mange år følt mig helt elendig over at se de mængder af lav, der sløses med i dekorationer. Det vokser nemlig endnu langsommere end mos. Nogle af dem 1 mm om året.
Jeg finder mos langs vejene. Her ødelægges det alligevel af biler, salt m.m. ,og skidt med om det er forurenet. Jeg spiser det ikke.
God advent til dig.
Lisbeth
Skönt att jag inte är ensam om att fundera och reagera. Och bara för att något är naturligt är det per automatik ett bra beteende. Jag gör som du och plockar det som ändå är förstört eller inte kommer kunna klara sig.
Ha en fin advent! Carina
Mos er så fint, men jeg vidste ikke, at det tog så lang tid at komme igen. Jeg kan bedst finde ud af at lave dekorationer med mos, jeg er ikke så god til den slags, dem du har lavet er flotte.
Kram Lisbeth
Tack Lisbeth!
Jag blev nöjd med dem 🙂 Mossa som går att använda till kransar växer långsamt så lite varsamhet behövs tänker jag.
Kram, Carina
Det var en flott krans! Nå kom jeg på at jeg plukket litt skjegglav da jeg var på fjellet i høst. Det ligger vel i en lomme. Det må jo brukes!
Ikke helt enkelt å finne en balanse med naturen. Jeg synes også mye ser finest ut der det er. Det er veldig trivelig med lys ute på den mørkeste tiden. Undertegnende har ikke veldig mye, og det henger ikke oppe veldig lenge… Det går an å tenke igjennom hvordan man gjør det.
God 1. advent!
/Irene
Tack Irene!
Det håller jag med om att lite ljus gör stor skillnad. Och som sagt jag kommer säkert sätta upp ljus men vara lite sparsam. Mossa i skogen är en ljuvlig syn.
Tack detsamma! Carina
Detta var ju verkligen ett tänkvärt inlägg. Jag sparar all mossa & blöter upp den varje år tycker det funkar bra! Det känns ju som om man skövlar mossa om man ska ta ny varje år & i större mängder. Har i trädgården som jag tar av & faktist ett ställe där det växer på asfalt utanför vår trädgård där plockar jag med gott samvete 🙂
TACK för ett bra inlägg hoppas många tänker sig för efter att ha läst det!
KRAM från mig!
Stort tack för återkopplingen!! Precis så har jag också gjort… ..sparat och återanvänt. I trädgården gör det inte så mycket om jag inte vill ha en mossplantering förstås 🙂
Kram, Carina
Hej Carina!
Det var en stor fin krans du gjort. Jag gjorde en krans, men det skall bli Julmarknad i helgen, så jag hoppas scouterna har några lingonriskransar, som jag kan ha som dekoration till dörrarna. Lite ljusare ikväll då jag tänt adventsljusstakarna.
Ha en trevlig helg /Kram Marika
Hej Marika!
Tack – det var kransarna för 2017 och 2018. Gjorde ingen förra året – lusten fanns inte. Lingonriskransar är väldigt fina. Visst blir det ljust och härligt med adentsljusstakar och stjärnor.
Tack detsamma! Kram, Carina
I 1973 havde vi de såkaldte bilfrie søndage, og dem kan jeg ikke lade være med at tænke på, når folk ind mod jul går mere og mere amok i et lysorgie. Vi er simpelthen så dobbeltmoralske i den vestlige verden, når det handler om at spare på energien, må man nok erkende.
Visst var det väl 1972 som den stora oljekrisen var? Då minns jag att vi i skolan fick lära oss att spara varmvatten mm. Och jo jag upplever att vi lever ett liv med dubbelmoral. Vi älskar att påpeka på andra ställen men gör nog inte nån riktig bedömning av oss själva. Men energi och vatten behöver vi spara på.
Ha det gott! Carina
Jättefina kransar! Jag har inte gjort mina ännu. Jag gillar också mossa och är väldig försiktig när jag plockar. Aldrig stora sjok och aldrig så det syns där man går. Jag gillar granris också. Snyggt om man vill göra nåt enkelt som bara är grönt.
Det som stör mig än mer än all mossa i flödena på sociala media är de som lägger ut fina alster med lummer som man får plocka på egen mark för eget bruk, men det bygger upp en efterfrågan som triggar oseriösa säljare på torget, i alla fall i Växjö.
Då får vi se vad vi får ihop för kransar i år om inspirationen och lusten faller på.
Allt gott
/Anette
Vi är överens – jag triggas också av det som överanvänds. Har man inte fridlyst all lummer? Jo – jag kollade och så här står det…
Lummer är märkt med * förutom i Blekinge län där den är totalt fridlyst.
* Förbudet gäller endast:
– Gräva eller dra upp exemplar av växter med rötterna.
– Plocka eller på annat sätt samla in exemplar av växter för försäljning eller andra kommersiella
ändamål.
Det går ju inte att plocka revor av lummer utan att få med rötter..
Kram, Carina
*
Fin krans. Kanskje er det forskjellig fra sted til sted hvordan mosen vokser, og sikkert type også. Det hender jeg tar mose i hagen, for her er det mose overalt , og jeg syns den kommer kjapt tilbake, men så har vi et veldig fuktig klima. Skulle ha vært og hentet mose i går, men her ble det snø og frost så da ble det ikke. Julelys syns jeg vi må få lov til midt på vinteren, men jeg liker heller ikke når det blir for mye, det blir bare glorete – og ja, ikke så bra for miljøet. Ha en fin dag, hilsen Ingeborg
Mossa är ju många olika släkten och arter och det vi har i trädgården är oftast inte de som jag tänker på nu. Den i gräsmattan växer fort men sorterna jag brukar använda växer väldigt långsamt.
Ha det gott! Carina
Carina!
Så fina kransar! Här har fortfarande kvar en krans jag gjorde till mamma för minst 4 år sedan. Nu är den helt brun och torr men jag är väldigt förtjust i det där vissna så därför har jag den kvar. Mossan till mina vinterkrukor tar jag på stenarna på landet och den precis som mossan på våra berg, tycker jag växer till väldigt fort men tillväxttakten har kanske med mossorten att göra.
Allt gott!
Birgitta
Visst är det vissna vackert 🙂 Jag tror det är olika släkten och arter. Det finns mossa på berg här också som växer hyfsat fort men jag tänker på andra som jag tyvärr inte har googlat namnen på 🙂
Ha det gott! Carina
Fina kransar! och tänkvärda tankar. Återväxten skiljer sig såklart mellan olika arter och det låter ju onekligen trist om det blir så långvariga s(p)år. Den mossa jag använt någon gång växer på berghällarna på tomten och i ett tempo som är svårt att hänga med i. Varje vår får jag rensa planteringarna från de bitar fåglarna slitit bort i jakten på insekter och när sommaren är över är berghällarna helt täckta på nytt. Kransarna de senaste åren är gjorda på en stomme av vinranka och klädd med diverse barrväxter och buxbom 🙂
Kram Ulrika
Så är det säkert och jag tror att arterna jag tänker på är andra än dem du menar. Jag ser ju sådan mossa här också men det är inte den jag tänker på. Det jag tycker är provocerande är när använder mängder av material som naturen inte enkelt återskapar.
Kram, Carina
Så fina kransar du har gjort och tack för ett tänkvärt inlägg håller helt med om det du säger .Själv så plockade jag mossa för några höstar sedan och har sparat den i en kasse den behöver bara blötas upp så går den bra att använda på nytt.Den vita renlaven gillar jag kanske ännu mera och jag gör på samma sätt med den.Ha det gott/Margareta
Håller helt med dig om att man ska tänka efter före. Här har jag obegränsat med mossa i gräsmattan och kan utan att tveka ta stora sjok om jag vill pynta. Sedan kommer ekorrarna och förstör pyntet! Nu måste jag passa på när det faktiskt är någon plusgrad igen efter kylan och ta lite mossa till några krukor. Får se hur länge den får ligga. Vad gäller kransar så skulle jag gärna göra någon fin, men återbrukar sedan 22 år en superful plastig grej som köptes på Eurodisney i Paris (japp, Musse och Mimmi Pigg är med!). När jag så småningom blir vuxen ska jag övergå till en vackrare krans. Att jag är barnsligast i familjen råder det ingen tvivel om.
Vad gäller utebelysning har jag just köpt stora snygga tredimensionella stjärnor som går på batteri och timer – ingen vits att de lyser när ingen ser dem lysa!