Tianjin en modern stad
Inga som helst tankar om det som väntade
Inte en googling, inte en förberedelse på vad som komma skulle. Jag var muttrande besviken inombords över att hotellet vi önskade inte fanns kvar. Jag fick göra min kollega med sin thébeställning besviken och hoppas att vi skulle hitta dem på ett annat théhus. I slutändan valde jag det av 3 hotell på vår lista där frukost ingick.. Det är rätt skönt att äta enkelt innan man blir hämtad på morronen. Vilken lyckoträff! Rymligt och flärdfyllt! Kanske därför jag fick känslan av att resebyråkontakten tyckte jag var konstig… gissningsvis framgick det av den resplan jag fått i mail..
Det byggs överallt som synes. Längs floden inne i centrala Tianjin är allt uppsnyggat. Gissningsvis är det en kombination av sommar OS som hölls i Kina 2008 och det otroliga uppsving den inhemska ekonomin haft. Byggandet har inte avstannat som ni ser. Och här höll man på med kvarteren bakom flodvyn. Mycket, mycket är redan rivet och ersatt.
Tianjin är i närtid kanske mest känt för en explosion som ägde rum i hamnen i höstas och som skickades världen runt via olika nyhetsmedier. Men man är också stolta äver ’den gamla europeiska staden’ som nämns i citatet. Dock inget som vi besökte mer än när taxin svepte förbi ibland. Det var ju inte för engelska, franska eller andra hustyper som vi var där.
Läget vid vattnet och den stensatta promenad som löper längs båda sidor är jättetrevliga dag som kväll. Aldrig en känsla av fara någonstans. Vi gick till många ställen och hittade alltid bra mat, inkl det vår kollega benämnde ’snabbmat’. Vi hade fått tips om ett område, en gata nära där maten skulle vara bra. Och även om vi fick känslan av att vara konstiga som valde att gå ut och äta så… ..gjorde vi just det. Den här gatan var lite svår att hitta, eller som min kollega sa – han är inte bäst på lokalsinne och kartläsning. Till slut visade det sig vara en gata som gick under själva konserthuset och därinne fanns flera matställen. Vi valde att bli inropade på ett av dem.
Tjejen tog en stor skål typ wok i aluminium. Vi ställde oss i början av en lång disk med olika skålar och sen pekade vi. Lätt eller hur? Så småningom kom vi till kassan och skulle välja hetta – vi sa två till kassörskan. Då skakade tjejen som plockat ihop ingredineserna på huvudet i smyg men vi förstog vinken och ändrade till ett. En jättegod wok – kinesisk snabbmat för nästan inga pengar alls.
Hotellet visade sig vara 5-stjärnigt och de här knapparna får illustrera deras ambition som lyxhotell. Det tog en stund att ta in alla olika knappar för olika lampor och funktioner. Frukosten var otrolig vilket är skönt när vi skulle bo drygt 10 dygn på ett och samma hotell. Jag som älskar dim sum fick chansen redan till frukost. Och det var full täckning på allt västerländskt och kinesiskt tänkbart. Till och med kaffet var ok. Fast numera när jag reser har jag alltid en mini-presso och kaffe med mig. Det finns en stund på dagen som jag helst inte kompromissar med.. ..dagens första kaffe.
Staden grundades 497 f.Kr., men blev inte betydelsefull förrän under Suidynastin, då öppnandet av Kejsarkanalenförvandlade staden till en viktig marknadsplats. Staden hette Zhigu (直沽) fram till år 1404, då Yonglekejsaren döpte om staden till Tianjin, vilket fritt översatt betyder ”kejsarens vadställe”. Detta syftar på det faktum att kejsaren måste korsa floden Hai He på väg till huvudstaden Peking. I nära anslutning till staden byggdes det betydelsefulla Dagu-fortet, som skyddade vägen till huvudstaden.
Under det andra opiumkriget var staden skådeplats för kriget mellan Qingdynastin och Storbritannien och Frankrike. 1858 slöts en rad fördrag mellan Qing och fyra västerländska makter. Efter kriget blev staden en fördragshamn och åtta länder öppnade koncessioner utanför den muromgärdade kinesiska staden på ömse sidor om Hai He. 1870 hamnade staden åter i fokus då ett antal franska missionärer och kinesiska kristna mördades i den så kallade ”Tientsin-massakern”, vilken ledde till hot om militär intervention från Frankrike.
De utländska koncessionerna bidrog till stadens snabba utveckling och många kineser tog sin tillflykt till koncessionerna i tid av politisk oro. Till exempel bodde de före detta kejsaren Puyi en tid i den japanska koncessionen efter det att han jagats ut ur den Förbjudna staden 1924. År 1927 fick Tianjin status som stad på provinsnivå. De utländska koncessionerna försvann stegvis under 1900-talet och de sista försvann i samband med Japans nederlag i det andra sino-japanska kriget 1945.
Källa: Wikipedia
Jag jobbar inte heltid och mellan varven var jag ute och gick. Tianjin är inte en stad med några stora turistattraktioner. Men en trevlig storstad med massor av ’mall’s’ med olika typer av utbud. Mat fanns massor att välja på och vi hade det fantastiskt bra även på fritiden. Några olika bilder från staden i galleriet, Shangrila som syns i en av kvällsbilderna är hotellet. Jag såg många intressanta människor men generellt så fick jag nej av 5 av 6 jag ville fota. Men farbrorn som tagit en paus för fotterapi kändes rätt på något sätt i sin synbara ålderdomliga visdom. Han var en av få som gick med på att bli fotade. Ja, jag brukar fråga om vi möts öga mot öga i bild.
Man höll hårt på sin lunch märkte vi när vi behövde rucka lite på tiderna. Det är inget konstigt att ta en paus som killen på parkbänken. Eller som hos oss spela biljard en stund. En sak som tillhörde landskapet var alla äldre män som fiskar längd floden, dag som kväll och med mer eller mindre utrustning. Flera av dem hade byggt upp som en liten campingplats med dryck, mat, paraply, stöd till spöet och andra små saker käcka för en dag i lugn och ro. Lagom utspridda verkade vara grejen även om en del verkade prata med varann eller om det bara var bekanta som kom förbi. Men så verkade dagarna flyta på.
Nu har jag äntligen hittat en gallerifunktion så du kan plocka upp och titta på bilderna i större format. Tyvärr jag har inte riktigt kommit överens med den ännu… Så kom gärna med synpunkter. Jag vill kunna bläddra själv, i min egen takt och det har jag inte löst.
Oj, här haglar inläggen in så jag hinner knappt med 🙂 Inget dåligt hotell. Rejäla hotellfrukostar är värt mycket. Och lätt att förstå hur man skulle hissa ned och hissa upp nattdraperierna. Kinas ekonomi har vi ju hört en del om de senaste dagarna. Oron på kinesiska börsen som ger skakningar över världen. Skönt då att se mannen som gör fotterapi. Konstaterade att jag inte längre klarar att lägga upp benet som han gör … knät säger stopp. Men manicken han har till foten ser skön ut. Och så har du fångat det man ofta ser på bilder från Kina, munskyddet. Jag har ofta funderat på vilken nytta det egentligen gör. Man måste ju ändå andas in luft och luften är ju den den är. Fast kanske fastnar en del föroreningar i skyddet. Men då har man ju dom istället tryckta mot munnen hela tiden … hm. Killen på bänken såg avslappnad ut. Och vem skulle inte göra det med vackra rosor vid sidan om sig. Och kvällsbilderna är magnifika!
Kram Anita
PS! Det fungerar bra med gallerierna. Fast jag klickar upp thumbnails och bläddrar själv. Slideshowen gick lite för långsamt. Och när jag bläddrar själv kan jag bläddra lite fram och tillbaka.
Fint bildspel.Med bra variation. Där var nog aldrig jag. Jag känner iallafall inte igen något. Fanns det hutonger kvar? Har du mer att visa? Jag tröttnar inte. /Britt
Flotte bilder! Kina er et spennende land, og det er fint å kunne lese litt om stedet. Bildene går av seg selv, og det er helt greit. Mye fint du har fått sett!
Klem, Marit
Vilken otroligt spännande resa, så annorlunda miljö. Härlig läsning och underbara bilder.
Kram Maria