Nya vanor i trädgården när är det dags?
Nya vanor i trädgården – tanken triggades av en fråga på facebook. Personen undrade när de kunde klippa sina rosor och slentrianmässigt kom svaret från flera – när björken har musöron. Direkt opponerade sig några som menade att när björken har musöron numera har rosen redan skickat förhållandevis långa nya skott och det är sent att klippa den. Och det sista känner jag igen. Jag har väntat på musöronen och sen insett att rosorna kommit väldigt långt och det är lätt hänt att få med sig en del skott också.
Nästa fundering
Läste ett inlägg till där Larz Danielsson, bor en bra bit upp i landet, som visade bild på sin hundtandslilja, Erythronium sibiricum ssp. altaicum, och skrev att det bara fanns något fåtal knölar kvar från ett större bestånd. Han tror de har gett upp på grund av för höga temperaturer. Och jag har trott att mina blir färre på grund av strandirisen jämte…
Jag vet att många redan börjat fundera över att gradvis anpassa trädgården till torrare tider och plantera växter som tål mer torka. Men hur gör jag med växter som helt enkelt inte gillar höjda temperaturer? Vi tror ofta att det är torka som dödar och är överhuvudtaget inte vana vid att växter tackar för sig på grund av värmeslag. Tallar klarar en del torka men kommer de jag har gilla en temperaturhöjning?
Härdighet behöver nytänk
Zonerna anger alltid en lägsta temperatur men kanske behöver vi fundera över en högsta temperatur? Det finns ett antal arter av till exempel Primula som på riktigt hatar varma lägen. Min favorit Primula whitei ssp willmottiae är en sådan och det finns fler. De är fullständigt ljuvliga i utseende och doften… Fast det är ju ett lyxproblem att de inte vill bo i en ’för varm’ västkusträdgård men när det blir för varmt i naturen? Meconopsis vill oftast ha svalt, Cassiope och ja det är faktiskt ganska många släkten från hög höjd som tycker om att ha ett kylskål runt fötterna. Mina meconopsis är försvunna men Cassiope står i ett nordvänt läge i en våtbädd som håller nere temperaturen.
Avliva och uppdatera för nya vanor
Så när ska man, vi, uppdatera de gamla vanorna och införa nya? När det gällde just rosorna så menade någon som klippt tidigare att de nya skotten klarat sig finfint genom den sena frostperioden förra våren. Hen hade struntat i reglerna, klippt tidigt och lyckats väldigt bra.
Jag har inga problem med värmen just nu. Jag rensar vidare och tycker att nya vanor eller bara ta vara på tiden och vädret är rätt skönt särskilt soliga dagar som igår. Men vi kanske behöver lära om, lära nytt, testa mer och tänka i nya banor. Jag upplever att det är många svar på frågor som är schablon och inte alltid uppdaterade till nya förutsättningar. Och jag vet att det brukar komma bakslag – jag hörde morfars röst igår skrocka om jajaj…. Han skulle fyllt 120 häromdan. Men ändå – det kanske inte kommer komma bakslag varken nu, snart eller i framtiden.
De som avviker och har nya vanor
De är flera som har nya vanor. Våradonisen brukar alltid visa sig i december hos mig och då kanske 4 cm hög så den är ’bara’ längre i år, 5-10 cm ungefär. Snödropparna ser jag också ofta tidigt eller snarare de grågröna bladspetsarna. Vintergäcken är senare.. Och irisarna i Reticulata-grp brukar i bästa fall blomma i slutet av februari ser jag bland gamla bilder. 2019 fotade jag många iris den 18:e mars. 2018 flera andra veckan i april. 2016 blommade ’Lady Beatrix Stanley’ som stått soligt i slutet av februari.
2020 blommar ’North Star’, ’Happiness’ och en blå sort här och nu. ’Gordon’ är på väg att slå ut. Det vill säga det är inte en enstaka förlöpare utan de kommer på bred front. Idag tänkte jag tanken att det kanske trots allt inte blir en meteorologisk vinter – finns det en sån? En julros, den i början, har blommat över. Det är en gatukorsning som måste ha purpurascens i sig och den är alltid tidig men nu… Vintergäcken blommar och snödropparna på väg – omvänt där. Sarcococcan ovan som är vinterblommande i England borde i bästa fall vara vårvinterblommare här.
Nya vanor
Eller vi kanske åtminstone ska fundera i nya banor??
Der er vist ingen tvivl om, at vi skal vænne os til nye vaner. Udfordringen er vist hvor mange år det tager os at finde vækster, der kan trives under nye forhold.
Allermest blev jeg glad for din kommentar om din pinus, der vokser skævt, og at du gætter på, at der skyldes, at det er en sidegren, der er brugt. Du skulle bare vide, hvor jeg har undret mig over min fyr (Pinus Parviflora ’Negishi’). Den er efterhånden 4 meter høj, og trækker evigt til den ene side. Den står fuldstændigt frit med fri adgang til sol og himmellys. Og alligevel trækker den til den ene side. Og jeg binder stadig topskuddet op! – om et år eller to kan jeg ikke nå mere og så ved jeg ikke hvad der sker. Og jeg binder samtlige sidegrene fast til bambuspinde, der stritter ud på den side, fordi alle sidegrenene – små som store – trækker samme vej – først opad og så videre rundt og samme vej som resten af fyrren . Det ser skrækkeligt ud. Alle bambuspinde har desuden en sten hængende i spidsen for at trække grenen ned. Gyseligt syn. Jeg har undret mig fuldstændigt skæv i hovedet over en forklaring, men din forklaring er virkelig god. Det tror jeg på. Sådan noget møg at sælge. Min plan er at klippe topskuddet af, når jeg ikke kan nå længere, for det bliver jo totalt grimt. Har du nogle gode bud på, hvad man kan gøre???
Mange hilsener Lisbeth
Jag har ju tagit och satt sticklingar ett antal år men det är inte så länge sen jag läste om det där, En person skrev om hur hen hade köpt en planta av sydbok, Nothofagus, som visade sig vara en sticklingsplanta men från en sidogren. Hen fick aldrig någon upprätt stam. När jag köpte de här barrväxterna i början av förra sommaren tänkte jag inte på det, de var inte billiga heller för den delen. Men sen när de växte… De vill lägga sig ner. Men det är klart att om förökaren ska vänta på och bara ta toppsticklingar från en topp blir det färre nya träd. Det går fortare så här. Och dem behöver aldrig träffa en slutkund. Men jag ska ta och prata med plantskolan jag köpte från… 🙁
Jag vet inte vad man ska göra. Men din idé att leda upp till den höjd man vill ha den och sen låte det bli en ’Pendula’ är nog enda lösningen. Men det går ju inte att ha en trädgård full av såna. De jag vill ha hängande varianter av – där har jag köpt sådana.
Ha det gott! Carina
Jeg synes alt dette med det nye klima er vanskelig. Jeg føler fortsatt for å klippe rosene når bjørken har museører 😉
Men jeg må nok belage meg på å dekke sarte planter bedre hvis snøen uteblir i fremtiden. Spennende berberis du viser! Den ligner mye på en Ilex? De er sikkert nært beslektet i den store botaniske familien et sted 😉
God helg, Carina!
Klem, Marit
Jag tror att även om det bara skiljer en zon när jag tittar på den internationella kartan mellan din och min trädgård så är våren mer komprimerad hos dig. Och då fungerar rådet med musöron fortfarande fint för rosen och björken taktar om man säger så. Det gör de inte hos mig längre – det är flera år sen säkert 10 sen de gjorde det på riktigt. Och då blir det fel istället.
Jag har några olika Berberisarter på gång från frö som har mycket fina blad. Och minst tre av de är vintergröna 🙂 En helt avlövad och en står med rostbruna blad.
Kram, Carina
I Danmark siger man, at roserne skal klippes ned på dronningens fødselsdag den 14. april. Men det er efterhånden blevet for sent, for midt i april har roserne allerede lange skud. Sidste år klippede jeg roserne ned midt i marts. I år har de allerede nu kraftige nye skud.
Hilsen Elna
Undskyld, der skulle have stået 16. april.
Elna
14 eller 16 april skulle vara för sent här också de senaste 5?.. åren. Jag ska klippa ganska snart i mina, kanske en månad från nu. Jag flyttade dem i höstas men de har redan knoppar som är väldigt gröna.
Ha det gott! Carina
Hej !
Det är inte alltid man behöver följa alla regler åtminstone gör inte jag det .utan jag kör på min känsla känner jag mig intresserad av en växt så köper jag den även om den egentligen inte ska klara vår zon och det har glatt överraskat mig många gånger med att klara det norrländska klimatet.Primula inköper jag varje vår de är ju underbart söta och det är så trevligt med det som blommar den här tiden..Jag brukar även plantera ut dem i trädgården när den tiden kommer.
Vårt förändrade klimat är en svår nöt att knäcka när vi börjar ha varmare vintrar med isbeläggningar och mindre snö som skyddar.
Ha det gott/Margareta
Hej!
Isvinter som ni har nu verkar vara riktigt dåligt för växterna. Jag har mera en engelsk vinter och det är väl det som gjort att växtcyklerna för olika växter börjat skilja sig åt. Och numera grönskar rosen långt innan björken som det verkar. Jag gör som du och köper primulor – älskar doften. Och de behöver ju inte vara slit och släng om man gör som du 🙂 Det är samma här och flera har överlevt från förra året.
Tack detsamma! Carina
Ja vi må bare ændre vanerne, jeg er begyndt at klippe roserne først i marts, endnu har de tilsyneladende ikke taget skade af det. Hos os kommer der sjældent frost før sidst i april. Men vi kan ikke ændre på noget, så jeg beskærer tidligt og håber, det går godt. Jeg mindes min barndom, hvor der ofte var sne og frost på min fødselsdag i marts, sådan er det ikke mere. Selvfølgelig kan det ske, men på grund af den milde vinter, smelter sneen hurtigt.
Hilsen Lisbeth
Jag har tittat på en hel del väderstatistik det sista för jag ville testa några rododendron som enligt gamla zoner inte ska gå här. Och det är helt tydligt där jag bor att det är en långsamt uppåtgående kurva temperaturmässigt och snön kommer och ligger när det är kallt. Visst det har varit avvikande år men trenden är tydlig. Så nu ska jag testa några till som inte ska gå…
Hälsningar, Carina
Hej Carina!
Ja, det är en del utmaningar vi står inför när det gäller trädgård, dessvärre finns ingen facit att luta sig på. Jag har länge tyckt att zonkartorna borde uppdateras, de är gamla och mycket har hänt sedan dess.
Vill man endast odla vanliga perenner så tror jag det kommer att gå utmärkt även i fortsättningen men många av oss har ju blivit ”samlare” och upplever att just det är meningen med trädgård, här skulle en smiley vara på plats.
Mina Meconopsis, hade ett flertal namnsorter är borta sedan några år. Cassiope har jag några olika sorter av och de senaste åren har blomningen nästan uteblivit helt.
Jag vet inte vad jag skall göra, är inte intresserad av att odla Plantagen växter och dalior men samtidigt känns det ganska hopplöst med stora förluster varje år. Här i Mälardalen har vi också haft en engelsk vinter hittills och temperaturen ligger 10 – 15 grader över det normala. Problemet är att det kan smälla till och bli -20 grader några nätter vilket liknar en normal vinter här eller så blir nästa vinter precis som vi är vana vid. Det gör det nästan omöjligt att planera för växterna.
Brytningstider är alltid problematiska men en sak vet jag, jag kommer inte att börja odla ringblommor och dalior igen.
Kram!
Haha… jag har dahlior och ibland sår jag ringblommor men aldrig nånsin att de kan ersätta mina lundväxter. Ringblommorna är för jordförbätring och dahliorna för buketter.
Jag är inte heller så sugen på Plantagenväxter men har kommit på att hostor fungerar bra även i högre temperaturer. -20 på vintern tillhör inte de vanligaste vintertemperaturerna här snarare kanske -10. Trodde inte det var så stor skillnad men det är klart när de stora vattnen runt er väl kyls ner så kyler de säkert rejält.
Kram, Carina
Helt klart får vi vänja oss vid att tänka om och nya regler. Redan för ett tiotal år sen märktes det tydligt att det som förr hette höstsådd i grönsaksvärlden snarare var julsådd och nu definitivt vintersådd. Hos grannen började lönnarna sava för nån vecka sen och man undrar hur det ska gå. Hur många växtgenerationer kommer det att ta innan träd och övrigt vänjer sig vid den nya värmen.
Jag tillhör dem som inte återplanterar såna perenner som torkat bort utan väljer andra istället, lite sorgset, men också en möjlighet.
Önskar fin helg
/Anette
Jag har plockat fram fröpåsar men ännu inte sått. Får skynda mig om det ska bli nån vintersådd alls. Det känns som vissa släkten eller till och med arter gör det snabbare än andra och de kommer väl rimligtvis vinna loppet om överlevnaden.
Jag tänker att det är bättre att se möjligheterna… Och en död växt lämnar ett hål för nya möjligheter. Det är ingen mening att hänga läpp bättre att sörja rejält och kort tänker jag 🙂
Kram, Carina
Ja en del växter har försvunnit under de 2 senaste åren bara har jag märkt! Jag försöker igen på en ny plats men kan hända får jag ge upp & acceptera att det är ett annat klimat numera.
KRAM från mig!
Tråkigt… ..vissa vill man ju gärna odla och då kan det nog vara bra att pröva på en annan plats. Och sen får jag kanske bli ännu noggrannare med vad jag väljer för växtplats från början.
KRam, Carina