Lite tid och mycket jobb
Lite tid – det är nu, på 4 dagar det ska ske
Lite tid kan vara både bra och dåligt. För mig mest bra. Jag fokuserar, har en dead-line och det går inte att skjuta upp. Ibland skriver jag fysiska listor men just den här gången är den mental… Dahlior ska upp, växter för vinterförvaring ska åtminstone under tak, fuchsior lövas av och lökbeställningar ner. Sticklingarna gås över och se – har det kommit rötter på fler…
För när jag kommer hem igen så är det nästan november och här på västkusten är det stor risk för vind och regn på tvären. Då är det skönt att kunna välja bort eller om vädret är bra – välja att gå ut. Men överhängande måsten vill jag helst inte ha. Det är då jag kan ta itu med att tvätta utemöbler och annat som inte är något måste.
Nya pioner
Sen var det det där med pionerna. Medan jag vandrar runt så behöver jag komma på en plats att gräva nya hål. Och på torsdag behöver allt vara klart. Jag beställde pioner från Storbrittanien, faktiskt innan brexit, eftersom jag hittade en plantskola som hade flera riktigt gamla sorter. Jag vet att de kanske inte är lika stadiga, har lika stora blommor och så vidare… Men för mig ligger charmen i att sorterna överlevt såå länge och i att tänka ’förädlare: Crousse 1885’. Det blir som en saga från en svunnen tid. Namnen blir startpunkten, och det börjar rulla bilder framför näthinnan. Även om det finns många moderna – och vackra – pioner i mina rabatter så triggar de aldrig några bildspel. Men nu är frågan… Ska jag plantera de i årtalsordning där gammal är äldst. Eller kanske ska jag plantera dem per förädlare? Eller helt enkelt i vita-rosa-rött ordning? Det sista känns inte så fantasieggande. Vad tycker du? Planteringen i sig har arbetsnamnet ’historierakan’ kanske ska jag översätta det till något fantasieggande franskt eller engelskt…
Bildkälla: Kelways
Paeonia lact. ’Albert Crousse’ – Crousse 1893
Paeonia lact. ’Marie Lemoine’ – Calot 1869
Paeonia lact. ’Madame Calot’ – Meillez 1856
Paeonia lact. ’Noemi Demay’ – Calot 1867
Söndagsmorronen ägnade jag inte åt några världsproblemslösande funderingar. Det blev snarare ett arbetstema, ett mentalt schema för veckan. Efter det har dagarna flutit på ganska bra. Jag kan göra check på dahliorna som är uppgrävda, sticklingar och frösådda träd är nergrävda i växthuset, lökar planterade och piongropar förberedda. Rhododendronsticklingarna har fått flytta in och står på en undervärmematta, nu saknas bara ljus. Och jag kan konstatera att det hade varit gott att titta på ett fysiskt papper med avbockade saker… Nu har jag kvar att så en himla många frön jag plockade på marken i en park i Lyon.
Jobbar på i ett skönt långkalsongväder!
Jag minns när jag började med trädgård, då var det våren som var den mest intensiva perioden, sedan kunde man som Ferdinand bara gå och lukta på blommorna – om nu mitt minne är pålitligt. Nu är alla perioder fyllda med uppgifter som skall genomföras, även hösten är fylld med arbete. En del saker är enbart trevliga, andra är bara ”måsten”.
En plantering med arbetsnamnet ”historiekakan” skall naturligtvis ha växterna i årsföljd, gärna försedda med namnetikett samt årtal för att visa att detta är inga dussinvaror.
Mmm… tror du har rätt även om minnena sviker oss.. Jag älskar höstuppgifterna av någon anledning. Då känns det lugnt att göra de stora renoveringarna och nyplanteringarna på något sätt.
Ja du har nog rätt, ordning efter år ger en extra dimension. Och etiketter ska de naturligtvis ha 🙂
Carina
Jag röstar också för historierakan! De pioner du fått tag på ser helt ljuvliga ut! Antecknar leverantören, kan tänka mig en historieraka här också när vi så småningom renoverar pionterrassen!
Har missat vart du ska ta vägen men önskar dig en givande resa!
Allt gott!/Laila
PS Hur gör du när du tar sticklingar av rhododendron?
Tack Laila! Om du registrerar dig på deras hemsida så får du mail när de rear. Det var så jag köpte 😉 Jag ska två veckor till Indien och nu lär de vara på väg in i vintern så ca 20-25 grader och ganska mycket regn. Men vi får se…
Rhododendronsticklingar – jag gick en endagskurs hos rhododendronsällskapet här på västkusten. Senare i höst kan jag säkert skriva ett inlägg om hur jag gör 🙂
Carina
Vilka vackra pioner och jag kan bara hålla med dig i att årtalet ger en extra dimension. Så fina skyltar, absolut, som visar historien.
Ha en bra resa!
Kram Kristina
Tack! Någon skrev att ’Noemi Demay’ skulle försvinna ur sortimentet hos några handlare och den pionen har jag önskat länge. Så det blev triggern. Tänker att de är bevaransvärda om de överlevt så länge.
Kram, Carina
Gamla sorter är bra sorter, och med en historia. Det gillar jag! Så mycket du hunnit.
Kram
Precis så tänker jag också 🙂
Kram
Flotte peoner du viser! Det er fint med disse gamle sortene. ’Naomi Dermay’ ble min store favoritt i dag. For en herlig farge den har 🙂
Godt at du fikk irisene til slutt og håper at du har fått orkidéne også!
Her er jeg ferdig med høstarbeidet som jeg må gjøre, men kunne garantert gjort mer. Men på denne tiden av året er jeg så trøtt og lei av hagen…
Klem, Marit
Skönt att vara klar med höstarbetet 🙂 Jag hade tur och fick både pionerna och orkidéerna igår så idag har jag planterat och känner att allt viktigt är gjort ute. Nu blir det Indien i två veckor.
Kram, Carina
Ler igenkännande när du beskriver dina listor. Oftast blir de nerskrivna här eller så tänker jag att jag gör det sen…Spännande och intressanta tankar om planteringen! Låt oss gärna veta hur det blev:)
Pionerna ser helt fantastiska ut!!
Trevlig helg!
Här är det också fullt upp dock utan listor. Tycker om hösten som en härlig trädgårdstid med lagom arbetstemperatur. Tror nog att du löser planteringen av de väldigt vackra Pionerna på ditt sätt och som vanligt brukar det bli bäst. Själv är bästa dräng 😉
Ha en finfin helg!
Fantastiska pioner – jag är också väldigt svag för pioner även om det enda historiska med mina är att några sorter fanns i trädgården när jag flyttade in!
Jag såg din fråga om blomman i buketten – det är spaljépelargonen ’Arne Jacobsen’, och den har verkligen en nästan självlysande cerise kulör! Jag stoppar ofta i pelargon i buketter, det fyller bra och håller superlänge.
Kram Elin