Gula snödroppar – vilka är de finaste om nu några
Gula snödroppar – meningarna går isär om en snödroppe ska vara klassiskt färgad det vill säga med mestadels vita kalkblad och gröna märken. Eller om det kan vara lika fint eller till och med finare med gula märken och ibland också gula fruktämnen. Jag var personligen inte så lockad av några andra än de klassiskt färgade. Men så smög sig några in ändå. Några som också visade sig vara lätta att etablera och som började dela sig i bra takt. Kluven – jo faktiskt trots allt.
Men så gick jag en tidig vandring en så kallad snödroppsvandring i en liten trädgård men med mängder av snödroppar av många olika sorter och med enorm variation. Och där såg jag just en gul som jag upplevde stog ut bland många andra dyrgripar. ”Å det där en den finaste och bästa av alla mina gula snödroppar” Och efter en så’n kommentar så måste jag ju jämföra den i min trädgård mot de gula jag redan har.
Gula snödroppar – vilka är de finaste om nu några
Tröskeln över till träsket med gula snödroppar var passerad
Ett träsk? Precis som med andra samlarområden så finns det ett stort utbud. Och eftersom trenden för vad som var mest eftertraktat bland snödroppar för några år sedan var just gula snödroppar… ..så finns det ett antal med mycket höga priser för en individuell lök. Men det finns också ett antal som inte är så dyra för den som vill börja. Visserligen kostar de lite mer än en vanlig snödroppe men inte som de priser nya introduktioner kan betinga.
Men det gäller att ha tålamod eftersom det kan ta upp till tre år innan en snödroppe är fullt etablerad. Och först då visar allt som just den sorten ska ha. Därför ser man ganska ofta på till exempel FB att någon är besviken eller missnöjd. Den gula snödroppen man köpte blommar i grönt och vitt första säsongen och man känner sig lurad. Så ta ett djupt andetag och vänta på nästa säsong är ett tips. Men personligen har jag ändå haft tur och hittills har alla vara relativt sanna sitt rätta jag redan första säsongen.
Mina första
De var tre från en handlare jag upplevde inte var så dyr. Tyvärr har han pensionerat sig. Här en presentation av två av dem.
’Madeleine’
En var G. plicatus ’Madeleine’ som förutom gula märken också har mycket breda och vackra blad. Bladen är en aning mer gräsgröna, lätt veckade men de har också ett ljusare mittfält längs centrum. ’Madeleine’ har inte blommat hos mig 2026 eftersom jag flyttade alla snödroppa förra säsongen. Så ir år har jag tittat desto mer på bladen.
’Wendy’s Gold’
Även den här gula snödroppen är en hybrid av G. plicatus och den fick jag som gåva av en holländsk plantskola. Den är lätt, tacksam och delar sig snabbt åtminstone hos mig. Och eftersom ruggar är finare än enstaka blommor så uppskattar jag den här snödroppen. Den blommar för snödroppar mellantidigt hos mig. Den är inte först men inte heller sist.





..och senare följda av bland annat
’Mother Goose’
Är en namnsort med delvis okänt ursprung och därför lägger man inte till någon artkoppling. Men som gul snödroppe är den mycket fin trots att den har ett grönt fruktämne. Jag uppskattar mer när det gula går igenom från märken och hela vägen till fruktämnet. Men eftersom det gula märket är så underbart i sig med sin djupa citrongula eller äggulegula nyans så är den också en favorit. Att se’n nederkanten på de inre kalkbladen är lätt utåtvikta gör att mitt hjärta smälter.
Den kommer ursprungligen från John Morley, North Green Snowdrops och den är selekterad från trädgården vid North Green. Ursprungligen såld på eBay för £360, 2014. Han anser den fortfarande vara den bästa snödroppe som hans plantskola introducerat. Priset är högt men ändå relativt modest jämfört med ’all time high’ för snödroppar.



’Bitter Lemons’ eller ’Bitter Lemon’
Jag har sett båda namnen för den här snödroppen liksom jag sett två olika källor som den ska komma från. Den kom krukad tidigt 2026 och jag satte ut den så fort det gick att gräva i jorden. Och där har den blommat å jösses så fin den är… Under ett stort och lite uppblåst foderblad så hänger en sirlig snödroppe med citrongula märken i nederkant av de yttre kalkbladen som dessutom är lätt åtsnörpta mot mitten. Den sägs vara en färgväxlare vilket innebär att den börjar i mera grönt och det gröna går senare mer och mer över i gult. Men jag tyckte att den redan i krukan hade de gula yttre märkena. Den är för övrigt funnen på samma plats som man sen tidigare funnit ’Midas’ på.



’Ecusson d’Or’
En gul snödroppe vars fullständiga namn är G. nivalis Sandersii-grp ’Ecusson d’Or’ och där Sandersii-grp går tillbaka den plats i Yorkshire, om jag minns rätt, där man hittade gula snödroppar. Och idag menar en del snödroppsexperter att det är svårt att hitta nya gula snödroppar som har sådana egna meriter att de ska ha ett eget namn och att många istället bara ska heta G. nivalis Sandersii-grp. Den här är funnen av Mark Brown i Normandie, Frankrike 2004. Den sägs vara den första gula snödroppen alltså G. nivalis med gula märken på de yttre kalkbladen och det är antagligen det som meriterat den med ett eget sortnamn. Den blommar tidigt men lär också vara långsam att etablera vilket innebär att en fin rugge lär jag få vänta på.


’Treasure Island’
Till sist snödroppen som fick den där å-kommentaren jag inledde med. Efter det var jag ju bara tvungen att skaffa den. Och faktum är att ur den enda löken jag satte hösten -25 så har det kommit två blomstänglar. Den ser också ut att dela sig fint dessutom. Den är en så kallad x valentinei hybrid där den första delen visar att även mamman är en hybrid. Det är en hybrid som uppstår i både trädgårdar och i naturen där G. nivalis och G. plicatus växer i närheten av varandra. Just den här sorten är selekterad av Veronica Cross, Herefordshire och namngiven av Matt Bishop. När den första löken såldes på eBay 2016 gick den till slut för £687. Veronica Cross har för övrigt selekterat ut några av de finaste snödropparna man kan odla. Det går till och med att skapa en liten Veronica hörna med hennes selektioner.
Den är av en så kallad ’Mighty Atom’ typ med stora, rundade blommor och ett nästan runt gult fruktämne. Den började slå ut nere vid markytan men har sen fortsatt att sträcka på sig och blomma en lång tid. Man ser i bilden vilken skillnad det blir av att fota vid olika tidpunkter på dagen. Sent eftermiddagsljus ger en guldkänsla till hela snödroppen.



Nu är i stort sett snödroppssäsongen över. Och i år har jag försökt fota av alla som blommat. Men det är inte alla eftersom jag flyttade alla snödroppar förra sommaren. De mådde inte bra där de stog. Jag hade valt fel plats. Så nu är de istället planterade i lundens mer mullrika jord. Och nästa år säsongen -27 tror jag att alla kommer blomma. Kanske blir det då också en snödroppsvandring hos mig. Jag tjuvstartade med en minivariant i år då tillsammans med två likasinnade galantofiler. Tills dess kan du läsa mer om snödroppar på snödroppsidan.
Ha en underbar vårhelg så här i mitten av april!

Hej Carina!
De är jättefina, och du har så många sorter. Jag är så glad för min lilla koloni av alldeles vanliga, köpte snöklockor förra året på mässan. De lever än så länge. Hos mig är det svårt att få dem att stanna kvar.
Ha det gott /Kram Marika
Hej Marika,
De passar himla bra i lunden och jag tycker det är roligt att ha något riktigt tidigt som jag kan spana efter vintertid. Och då är olika arter och sorter av snödroppar en härlig sak att kika efter.
Kram, Carina
Det träsket förstår jag att du fastnat i! Vilka raringar du fått tag i tycker jag som ännu bara har grönvita o har svårt att se skillnaderna på dem….
Tack Nina, det behövs närstudier men rätt snabbt började jag se skillnader. Faktiskt ofta på lite håll. Men oavsett så är det ett kul träsk 🙂