Sensommarblommande växter som älskar sol och torka
Sensommarblommande växter – ja det finns väldigt många som blommar sent. Ändå upplever jag att jag allt som oftast får en lite tom känsla en stund i juli. Och sen är det som att vissa växter suger in min känsla, bröstar upp sig och sjunger i toner från tårna och upp – ja som en metafor.
En som älskar flytten – blåsvingel
Såhär fin var den aldrig nånsin på åkern. Och där hade jag ändå två. Den ena delade jag och satte i grönsakslandet – det är efteråt med dem. Men den andra tog jag och delade och planterade i det absolut torraste läget jag nånsin hittat. De står under en enbuske och det får regna mycket och länge för att jorden ens ska vara fuktig på ytan. Och ändå… ..de älskar läget och då älskar jag dem. Så senare i höst ska jag lyfta en eller ett par av de större tuvorna och dela igen.
Blått å blått é flott! Framför skymtar en perovskia som jag vann på ett lotteri i höstas. Och jag skrev sen om hur sur jag var över att ha vunnit två pinnar nerstuckna i en kruka utan minsta tendens till rot eller ens vita ögon som visar att nåt skulle hända. Men ibland har jag fel. I den första planteringen här, lite fantasilöst kallad – torkan – satte jag flera gräs. Gräs är mitt liv se. Blåsvingeln har mått fantastiskt bra.
En Carex comans kultivar av nån sort är också vacker men färgen passade inte riktigt under den värsta hettan. Den smälte samman med jorden och såg allmänt trött ut. Nu är den på topp igen och bryts av doftande Agastache och olika nepetasorter och -släktingar.
Många sensommarblommande doftar
Eller det är kanske fel uttryck för blommorna doftar inte, men det gör bladverket desto mer när jag kommer när det. Och därför vill jag odla de nära kanterna där jag kan dra handen igenom eller där benen kommer när när jag passerar. Det är häftigt att gå runt och följas av en doft av till exempel mynta utan att göra något alls.
Sensommarblommande är även crocosmia
Crocosmia mesoniorum, montbretia, flyttade jag en lös klump av i våras. Jag upplever att den är en ’runner’ utan tydlig klump så jag tryckte ner några. Och jösses – jag är förvånad. Även den har överträffat allt den nånsin tidigare varit. Jag lät ’Lucifer’ stå kvar i våras men nu kommer jag flytta även den.
Barrotade sensommarblommande
I våras köpte jag även barrotade perenner, 2 olika perovskia och 3 kärleksört, Hylotelephium. Och de tryckte jag ner utan eftertanke. Nu när jag sett dem växa och blomma ska jag ge dem en plats med eftertanke. Och ’Lacey Blue’ är en låg perovskia men med blomning i vanlig perovskiafärg.
Perovskia är tacksamma eftersom bladverket är daggigt grågrönt eller om man så vill silvrigt grönt. Och blomningen är lång, snäppet mörkare i nyans än lavendel och blommorna uppskattas av insekter. Och dessutom tycker de om soliga, torra, väldränerade lägen. Min första perovskia satte jag intill husgrunden. Tyvärr åt sorkarna upp rötterna när jag flyttat dem till åkern.
Silvriga blad med varma sensommarblommande
Det är något läckert, tycker jag, med kontrasten mellan silvrigt grågrönt eller gråblått och de varma färgerna i crocosmian eller för den delen kärleksörter – Hylotelephium. Och det fina här är att bladverken ger den kontrasten hela säsongen vilket innebär att blomningen nu känns som en bonus.
Sens moral!
Sens moralen är att hopplösa lägen är perfekta för en hel rad växter. Och att de växterna har långt mer att ge än sensommarblomning. Vacker färg hos bladverket vår – sommar – höst. Doftupplevelse så fort jag kommer när. Och de älskas i många fall av insekter. Vem sa att soligt och torrt är hopplöst?
Men det stannar inte vid sensommarblom… För i våras såg det ut så här… Det börjar tidigt med snödroppar, som väl inte ska trivas så torrt men inte verkar veta om det. Tidiga krokus som yrvakna humlor tycker om. Sen våriris och fler krokus tillsammans med botaniska tulpaner. Och sist ett varmt fyrverkeri med tulpanblomning. Fast de har jag flyttat och istället gjort plats för en stol. Det är en väldigt läig och solig hörna. Och jag har företräde.
Men nu – snart ny vecka och eftersom regnet uteblev får jag jordslå alla växterna jag grävde upp och sen vattna. Pappa påminde mig om att en stor ask ska tas ner och då får det inte vara några växter i vägen… Ändå – nästkommande helg ska jag ta ledigt och åka till Dalsland. Saknar miljöerna däruppe ibland. Och då ska jag åka tillbaka till ett ställa där jag plockat mängder av bär… Om du tittar in hos Trädgårdsfägring finns fler härliga trädgårdsinlägg.
Ha en härlig första septembervecka!
Hej Carina!
Tack för alla tips på tåliga växter. Blåsvingel trivs lite för bra hos min dotter, den har tagit över en stor del av en rabatt. Men tror jag skall knycka ett exemplar och plantera i min torra rabatt, för de är riktigt snygga. Har köpt några till kärleksört i år, som skall få bo där. Det är en växt som växer i mina ögon. Perovskia har jag inte stött på, förut. Påminner om malörten. Färgen är vackert blå silvrig. Hoppas du hittar mycket bär .
Ha det gott /Kram, Marika
Hej Marika!
Blåsvingeln – brer den ur sig eller fröar den? Jag har ju haft plantor som stått och stampat och det är en av dem jag delade så det här är första ’riktiga’ året. Kärleksört är underskattad. Peroviskia är jättefina men när jag skaffade den första var de tveksamt härdiga enligt litteratur. Nu vet jag inte om det stämmer längre. Tycker de verkar rätt härdiga så testa.
Tack detsamma! Kram, Carina
Hej Carina!
Den frösådde sig, lätta att ta upp men låter man dem vara, så blir det lite för många.
/Marika
Hej Carina,
Så sant att det finns mycket som trivs i soligt och torrt läge, det gäller bara att välja rätt växter. Blåsvingeln frösådde sig helt otroligt mycket på den plats jag satt den och växte dessutom till lösa, långbladiga tuvor så i våras fick den respass. Förmodligen var det lite för gynnsamma förhållanden just där och kanske är det en idé att flytta de små fröplantorna som dykt upp under säsongen till ett torrare ställe. Håller den sig kompakt så är den ju kanonfin.
’Marvelette Blue’ har jag också på lite olika platser och de är fina, liksom den mer vitblommande (ljust ljust blå?) stenkyndeln. Blommar i en evighet, lyser i mörkret och gillas av humlor och fjärilar.
Håller också på att utöka mitt kärleksörtbestånd och har flera olika med mörkare blad och vanliga gröna med olika intensiva färger på blommorna. De som växer allra bäst planterades som små rotbitar i sandjord tidig sommar. En toppenväxt som håller hela året, bara rådjuren kan lämna den ifred.
En fin vecka till dig också. /Ulrika
Hej Ulrika!
Ok inser att jag får hålla ögonen på blåsvingeln. Men magert är det så hoppas det kan hålla dem i schack. För om de inte fungerar där vet jag inget annat som skulle klara det. Jag hade en nepeta som tyvärr försvann den hette Porzellan och var isvit, väldigt fin. Ska se om jag kan lyckas träffa när de grävt upp sommarblomsplanteringarna i Göteborgs botan – där fyndade jag Marvelette Blue förra året.
Ha det gott! Kram, Carina
Prydgress er jo supert, og fint nå og utover.
Ellers er ikke ”solfylt og tørt” et problem hos meg. Heller skyggefullt og tørt. Men der trives også visse gress, og absolutt løker.
Ha en fin uke!
Det var et spændende indlæg. Jeg er altid på udkik efter solelskende og tørketålende planter. ‘Lacey Blue’ ser spændende ud. Jeg var ikke klar over, man kunne få en lav Perovskia.
Hilsen Elna
Jeg vil næsten påstå, at der findes flere planter til tør og gruset jord end til tung lerjord, og meget forskellige er de i hvert fald. Der er en speciel lethed over dem, der egner sig til den ”dårlige” jord. Spændende hvilke planter der dukker op til foråret i skilteskoven.
Ja visst är blått flott. Bilderna på din blåsvingel … wow! (ha, stavningskontrollen försökte ändra till ”blåsningen” hela tiden) Perovskia har jag prövat flera olika sorter här men det har inte gått. Men å andra sidan var det för ganska många år sedan. Sedan dess har klimatet i vår trädgård ändrats och blivit mycket torrare, kanske skulle jag pröva igen. För vackra är dom. Minns det året jag hade dom och dom svävade tillsammans med mina röda solhattar. Minns att det var en vacker kombination. Och så måste jag ju säga att det gav en rätt skön känsla att se din tulpanbild.
Blåsigt men soligt idag. Lite regn har kommit, äntligen. Kanske 15 mm totalt på hela augusti. Alldeles för lite men jag är tacksam för allt, även det lilla.
Ha en fin vecka!
Kram Anita
Det är så fint med gräs och Blåsvingel är ju ett så fint gräs med sina blåa toner jag har några själv i olika rabatter och hos mig så håller den sig inom sina ramar.Kärleksört har jag haft flera stycken men nu lever endast den som är vinröd de övriga dog förra isiga vinter.Jag kommer att inhandla en som blommar rött för den var så vacker och väldigt vacker att sätta i vas.
Din Perovskia är ju så vacker en sådan måste jag hålla utkik efter.
Ha det gott/Margareta
Jeg har hatt blåsvingel i mange år, og her oppfører de seg som et ugress. De frør seg så det holder her.
Hylotelephium er en favoritt her også, og spesielt de mørke sortene. Spennende sorter du viser 🙂
Klem, Marit
Det var fine ting til al den sol og tørke, vi har fået. Lacey Blue ser fin ig let ud.
Ha’ nogle gode fridage.
Mange hilsner Lisbeth
Soligt och torrt – det låter som om du beskriver min trädgård! Perovskian stortrivs, liksom lavendeln. Och så blommar de ju så vackert i blått 🙂 Däremot blir kärleksörten alltid uppäten av sniglar när den stå¨r i rabatten. Sedan jag grävde upp den och satte den i krukor har jag fått behålla den. Mina föräldrar som har en fuktig och snigelfylls trädgård har massor av ståtliga kärleksört, så jag tycker det är konstigt att just mina plantor ska vara så goda.
Blåsvingel måste jag ju skaffa! Nyss!
Och kram!