Kungsängslilja, Fritillaria meleagris 'Alba'

Referensramar och lite annat från en trädgårdsdag

En kommentar jag hörde… och funderingen började kring referensramar

Trädgårdsdagen på Råda Säteri har blivit en tradition för mig. De mest välsorterade specialplantskolorna i Sverige sammanstrålar och några från utlandet är inbjudna. Att jag sen möter andra trädgårdsbekanta och tar en fika med Marta hör också till.

Inga transaktioner eller byten av plantor sker före klockan ringer 11.00. Jag var där drygt en halvtimma innan för att få parkering och hinna gå runt och kika. Vad lockar? Medan jag stog i ena hörnan och funderade över buskar hör jag ett samtal mellan två damer bredvid mig. En Viburnum bodnantense lyftes upp… Priset efterfrågades och svaret var 250 kronor.

..det var dyrt! Ja det är ju dyrare än en rosenbuske till och med..

Det var en ca 40 cm hög buske, väldigt välförgrenad och full med blomknoppar. Jag värderar inte utan funderar över vad som är mina referensramar, om jag nu har några. Och vad tycker jag i så fall är dyrt för en buske? Inser att jag är en inbiten trädgårdsmänniska och det var nog inte damerna men ändå… En plantskolist, särskilt de med brett och ovanligt sortiment ska ju trots allt försörja sig.

Kanske är min referensram att jag vet väldigt väl vad jag tycker om och vill ha – därför blir det värt?? Har du referensramar likt damerna eller hur väljer du?

Dagens fynd

Sen gick jag vidare och hittade 2 växter från önskelistan… Salix gracistyla ’Mt Aso’ med stora rosa videkissar och den rosablommande trebladsspiran, Gillenia trifoliata ’Pink Profusion’ som jag visade en bild av tidigare i år. En Asplenium trichomanes hittade jag också – den grävde jag upp och glömde plantera ner igen förra året. En björk med purpurfärgad flagnande bark, Betula ermanii ’Mt Azo Purple’, och en rosablommande kornell, Cornus kousa ’Satomi’ följde också med mig hem. Efteråt har jag funderat på om Mt Aso och Azo är same, same…

Inga bilder av de här ännu… Men väl av andra som blommade vackert när jag kom hem.

Fritillaria meleagris 'Alba'Vit kungsängslilja, Fritillaria meleagris ’Alba’, har blivit jättehöga i år och de är så läckra

Fratillaria pallidifloraFritillaria pallidiflora har blivit en hel grupp och massor av små fröplantor

Äntligen har en ljusare kungsängslilja dykt upp. En ensam spontansådd som är betydligt ljusare än den vanliga

16 Kommentarer

  1. Helene; Trädgård i Torslanda den 9 maj, 2017 kl 17:21

    Vackra Fritillaria du visar. Ett problem med att ”folk” inte vill betala vad det kostar att ta fram växter är att det bara blir massproducerat från Holland/Tyskland/Danmark på marknaden. Ingen, utom de verkliga entusiasterna som bla säljer på Råda, kan hålla på med detta som levebröd. Det är verkligen trist. Det är ju alltid kul att göra ett fynd till bra pris men jag värderar numera snarare att hitta det jag vill ha och har jag råd så köper jag det.
    //Helene

    • Carina den 9 maj, 2017 kl 18:49

      De har blivit jättefina i år. Jag är så glad att F pallidiflora har börjat bli en rugge nu. Precis så! Jag letar också efter det jag verkligen vill ha och väljer odlare som försöker hålla ett brett och ovanligt sortiment för att de ska kunna finnas kvar.

      Carina

  2. Marit Sønstebø den 9 maj, 2017 kl 19:22

    Ja, Fritillaria meleagris er så vakre. Mine sprer seg ikke, men de lever om ikke annet. De hvite er spesielt vakre. Ja, det er nok forskjellige oppfatninger om hva som er billig og dyrt på brukte planter. Hyggelig å treffe andre som også liker planter 🙂

    Klem, Marit

    • Carina den 9 maj, 2017 kl 20:05

      Det har tagit lång tid innan de började fröså sig. Gissar att du gör som jag och prioriterar att köpa växter som vi verkligen valt ut. Det är det fina med såna växtmarknader – många bekanta 🙂

      Kram, Carina

  3. Karsten den 9 maj, 2017 kl 21:33

    Hej Carina

    Utvecklingen är klar, om de mindre plantskolor vill överleva måste de specialisera sig. De stora kedjor med standard sortiment, står klara till at ta över annars.
    Jeg föredrar en som har 200 olika Epimedium eller 22 olika Orostachys eller… Framför en, som har 3-4 ordinära av alla vanliga plantsläkten.
    Och klart, det kostar lite mera att ha något din granne inte har!
    Roligt med din ljusare meleagris!

    Ha en trevlig kväll

    • Carina den 10 maj, 2017 kl 06:38

      Håller fullständigt med dig. Antagligen behövs båda typerna men jag behöver definitivt de mer specialiserade 🙂 Jag blev jätteglad för den ljusa och hoppas att alla frön som gror på sikt ska ge större variation 🙂

      Tack detsamma! Carina

  4. Monne den 10 maj, 2017 kl 07:24

    Vad som är dyrt eller inte är ju oftast beroende på plånboken eller som jag tänker, hur länge har plantskolan skött om den för att uppnå den storleken den har, kanske har den blivit omkrukad, gödslad, vattnad i flera år innan försäljning och slår man då ut priset per år är det ju inte dyrt. Men det är jag det 🙂 Vill man sedan väldigt gärna ha en viss sorts planta så är man villig att betala ”nästan” vad som helst 🙂 Underbara Fritillarior du visar 🙂 Ha det gott/Monne

    • Carina den 11 maj, 2017 kl 06:56

      Plånboken har jag full respekt för men det förtar inte faktumet att odlaren, som du skriver, har haft vissa kostnader och behöver en vinst. Jag tänker som du och i slutändan är det mina önskemål som styr.

      Ha det gott! Carina

  5. Anja den 10 maj, 2017 kl 07:27

    Intressant inlägg. Och ja, det kostar att driva växter. Det vet varenda en som drivit t.ex. något så banalt som tomatplantor. Ett tag drev jag själv tomater till försäljning till makes jobb. Vecka 7 sådde jag dem. Några veckor senare skolade jag om i finaste påsjord i rena, fina krukor (allt för att de inte skulle vara besmittade med något),
    In i växthuset med de två dem höga plantorna. Lysrörsljus mulna dagar och värme på nätterna. Alltså rätt dyr hantering plus mycket arbeta med passning. När jag väl sålde plantorna hade jag fått tillbaka kanske halva driftskostnaderna och absolut inget för mitt jobb. Hur dum får man vara? Efter tre år slutade jag. Jag tänker ofta på detta när jag värderar priser hos de odlare som står utanför de stora kedjorna. Däremot blir jag lite av en ”smålänning” när det tycks bara handla om en stor profithunger bland de stora….
    Nåja. De vita kungsängsliljorna får fritt spelutrymme även hos mig och jag börjar ha en ansenlig ”samling” 🙂 Den vanliga rutiga är jag däremot inte lika förtjust i utan föredrar F. montana 😉
    Fina köp du gjort, men tråkigt att vi inte sågs – eller gjorde vi det kanske? Jag vet ju inte hur du ser ut?
    Alltid lika kul att läsa dina inlägg Carina!

    • Carina den 11 maj, 2017 kl 06:54

      Tack Anja! Roligt att du gillar inläggen. Jag hade en illigt turkos-blå-grön dunjacka på mig. Marta sa att jag syntes. Vi får bestämma att ses till ett annat år 🙂

      Ler när jag läser om profithungern och tänker på de gånger jag lämnat större kedjehandlare heeelt tomhänt. En gång ville man ha fullpris, högt dessutom, för en orkidée med 3 blomstänglar där 2 stänglar bevisligen redan hade passerat bäst-före-datum på blomningen. Säljer jag plantor är det till likasinnade – det är de som förstår jobbet bakom.

      Ha det gott! Carina

  6. Linda den 10 maj, 2017 kl 07:27

    Det där känns igen från min förra bransch – nu när allt fler tidningar börjar ta betalt för sitt innehåll även på webben börjar folk bli riktigt arga och skäller. Många tycker att det är förskräckligt att de ”undanhålls” information. De tänker inte på vad det kostar att driva en tidning, precis som många inte tänker på allt arbete som ligger bakom en planta/buske/blomma.

    Hoppas att du får en fin dag!
    Kram
    Linda

    • Carina den 11 maj, 2017 kl 06:50

      Ibland är det kul, om man kan och är på humör, att med glimten i ögat fråga vad de själva jobbar med. Och att sen inflika med ett leende att jag inte visste att man jobbade gratis i den branschen. Brist på förståelse är en dålig sak inom alla områden 🙂

      Det var en ganska kall men hyfsat produktiv dag. Jag hjälpte mamma plantera tomater, 22 st, i växthuset bland annat.

      Kram, Carina

  7. Susie på Stjärnarve... den 10 maj, 2017 kl 09:40

    Dom där ”vanliga” – alltså icke trädgårdsnördar – på trädgårdsbesök eller i handelsträdgårdar kan ibland kläcka ur sig det mest horribla saker. Och dom förstår garanterat ingenting varken om priser, växter eller odling. Låter det grinigt!?
    Men det är ju så och vi andra som kanske kan ”lite mer” eller åtminstone är riktigt intresserade, vi får snällt hålla oss och inte kommentera deras grodor – för då är man ett surkart!
    Än så länge har det bara hänt mig ett par tre gånger. Bl.a. så tyckte en dam att mina gulbladiga blåklint var hemska, dom var ju sjuka och skulle genast tas upp och brännas! Hur kunde ägaren visa sådana!? Jag sa ingenting!!
    En annan gång så fick jag frågan vad jag hade för inriktning i trädgården? Jag förstod inte frågan direkt, utan frågade vad damen menade!? Jo, man MÅSTE ha en inriktning, t.ex. odla ekologiskt, odla matnyttigt, odla nån speciell art osv. Jaha, svarade jag, då är min inriktning att jag ska tycka att trädgården blir estetiskt tilltalande för mig! Då blev kärringen jättesur, knyckte på nacken och tog sin gubbe under armen och gick härifrån!
    En annan gång blev jag utskälld av en yngre tjej som kom i en bil med 2 män och 3 ungar. Hon parkerade inte vid infarten – där det fanns gott om p-plats som var utmärkta – utan ställde sig mitt på vägen och skrek efter ägaren till tomten. Alltså mig! Sen skällde hon ut mig för att det inte fanns någon skylt vid stora vägen. Det hör till saken att det fanns skylt i korsningen vid Eksta Kyrka, vid tomten, vid parkering – samt en jäkla massa skyltar vid växterna! Dessutom fanns det en bra vägbeskrivning på nätet där det reklamerades för visningen.
    Ja, ja – allt kan inte alltid vara bra för alla!
    KRAM
    Susie

    • Carina den 11 maj, 2017 kl 06:47

      Griniga människor finns överallt tänker jag. Och så skönt att bara lyssna och rycka på axlarna eller artigt bara svara. Jag tror inte de här två damerna var griniga eller helt trädgårdsomedvetna. Det fick bara mig att fundera… hur väljer jag själv och vad väljer jag? Hos just den handlaren brukar jag plocka ihop det jag vill ha utan att veta priset – varför? Jo det är växter jag har velat ha eller som är annorlunda. Priset är dessutom ofta plånboksvänligt 🙂

      Ha det gott! Carina

  8. Daniel Lindholm den 10 maj, 2017 kl 10:19

    Bra inlägg!
    Jag bor på södersidan av Stockholm och har ett flertal handlare/byggvaruhus/matbutiker som säljer massproducerat samt några av lite mer exklusivt och spännande utbud. Tanken slår mig ofta hur någon kan sälja en Acer Palmatum för runt 200kr? Svaret får man när man ser rad efter rad med små kloner. Det är väl bara att inse att majoriteten som håller på med trädgård inte är några finsmakare, utan slår till när de kan komma över bollklippta idegranar till ett bra pris. Det blir en betydande del av marknaden.
    Jag lägger hellre en femhundring extra om det är en raritet jag suktat efter och det inköpet ska ju inte ses som att man köper en bukett tulpaner! Priset ska ju slås ut över framtiden man får uppleva växten.

    Länge leve seriösa och kunniga handlare

    • Carina den 11 maj, 2017 kl 06:43

      Mmm… så är det. Och inte är det direkt några slit och släng växter vi köper heller. Nu har jag förmånen att ha några riktigt bra och engagerade handlare nära mig som dessutom har ett prisvänligt sortiment.

      Ha det gott! Carina

Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.