Daphne - tibast
Ett släkte med ca 50 arter med blommande buskar. En del bildar små buskar medan andra är mer krypande. Blommorna doftar gott och följs av färggranna bär. Den vanligaste arten är kanske D. mezereum som på svenska kallas tibast. Den blommar mycket tidigt på bar kvist. En annan vanlig art är D. cneorum som är en vintergrön, krypande och härdig buske med rosa doftande blommorr.
OBS! samtliga har giftiga bär
mezereum f alba
Vitblommande form av tibast som också blommar på bar kvist. Vacker och med lika fin doft som den vanliga rosa. Får gula bär.
Trivs i mullrika jordar med lätt skugga. OBS tibast är mycket giftig
1 m, mars - april
x transatlantica 'Pink Fragrance'
Daphne caucasica x Daphne sericea ‘Collina’, C.D. Brickell & A.R. White (2000) - tibast
Låg buske med sirligt växtsätt. Matt, grågröna blad. Skirt ljusgrönt bladverk. Rosa blommor i stora klasar i maj-juni. Anspråkslös och lättodlad.
Den här köpte jag som 'Eternal Fragrance' som ska blomma i vitt. Gissar att man etiketterat fel och att det här är 'Pink Fragrance' som även den är mycket odlingsvärd.
1 m, juni
Davidia involucrata v vilmoriniana
Näsduksträd - SV och C Kina
När näsduksträdet blommar i Göteborgs botaniska trädgård vallfärdar människor för att titta på blomnngen.
Näsdukarna är egentligen högblad som sitter över och under den egentliga blomsamlingen. Blomman är en 2-3 cm stor, bollformad samling av ståndare och en snett sittande gröngul pistill. Frukten liknar plommon och är först grön och som mogen brun.
Växer likt en pyramid och bildar täta träd. Stammen är skrovlig med en vacker gråbrun bark.
Trivs i en väldränerad och humusrik jord i ett läge som skyddar mot blåst för bladens och blommornas skull. Tål, till och med gynnas av värme.
>18 m och 8 - 12 m brett, maj - juni
Deutzia - Hydrangeacea
Ett släkte med något 60-tal buskarsom är lövfällande eller vntergröna. De flesta hör hemma i Asien. Bladen är strödda längs grenarna. Blommorna är oftast vita någon gång rosa. Det finns hybroder med mer rosa blommor.
Ett släkte som trivs på de flesta jordar och gärna i fullt soliga lägen.
gracilis 'Aurea'
En selektion med gult, vackert bladverk och vita blommor
gracilis 'Yuki Cherry Blossom'
Låg buske med sirligt växtsätt. Skirt ljusgrönt bladverk. Rosa blommor i stora klasar i maj-juni. Anspråkslös och lättodlad.
longifolia
V Kina - introducerad av Wilson 1905
En lövfällande buske med lysande brun bark som flagnar. Bladen är smalt ovala - lansformade med en rundad bas. spetsen är smalt utdragen. Bladen är upp till 12,5 cm långa och ca 3 cm breda. Ovansidan på bladen är matt grågrön med strödda samlingar av bleka borst. Undersidan har ett likande lager med bleka borst som är tätare och nästan filtlikt. Blommorna sitter i flata flockar som är upp till 7,5 cm breda. Varje blomma är ungefär 2,5 cm vid ljust purpurrosa och något ljusare mot kanterna
Anses som en av de vackraste av de kinesiska deutziorna. Närbesläktad med D. discolor, men känns igen på de längre och smalare bladen som är mer distinkt nervade på undersidan.
120 cm - juni
Euonymus - benvedssläktet
Innehåller drygt 170 arter av lövfällande eller vintergröna buskar, träd eller klängväxter från Europa, Asien, N och C Amerika, Madagaskar och Australien.
Bladen är enkla och motsatta. Blommorna är små, oansenliga i gulgröna nyanser. oftast i gula och gröna nyanser. Det spektakulära många sammanknippar med släktet är de vackra fruktkapslarna som är rosa till röd och lyser på hösten. Kapslarna spricker upp och visar fröna som oftast är två och inneslutna i ett gult eller orangefärgat fruktkött. Märk väl det finns arter med vita fruktkapslar också. Fröerna äts gärna av fåglar för det köttiga höljets skull, men faller ner eller passerar oskadade och sprids på det sättet. Man kan behöva hålla koll på fröplantor i trädgården. Vill man så frön själv bör man tvätta fröerna med några droppar diskmedel för att få bort det fettlager som omger dem. Fröerna gror sen i upp mot 2 säsonger efteråt.
På senare år har fler och fler sorter av E. japonicus och E. fortunei dykt upp både som uteplantering i en höstkruka på trappen men också sorter som är vackra i rabatten. De har alltid mycket blanka och vackra blad, många sorter har dessutom variegerat bladverk. Av de andra sorterna är det höstfärgen och de vackra frukterna som är prydnadsvärdet. För fin höstfärg bör läget vara soligt eller i ljus skugga.
De flesta trivs bäst i en mullrik och sandhaltig, något fuktig jord. Många har ytliga rötter och kan behöva toppdressas med kompost ibland.
europaeus 'Evert'
Kulturursprung - kommer från den legendariske odlaren Evert i norra Sverige
fortunei 'Emerald 'n Gold'
Gröna blad som har en kant i en vacker gul nyans och som ger hela plantan ett lysande gult intryck. Växer först brett men som äldre mer upprätt men växer mycket långsamt. Hos mig betar gärna rådjuren den.
ca 100 cm
fortunei 'Minimus'
Små, mörkt gröna blad och ett krypande växtsätt, bildar en vacker matta.
ca 10 cm
Fothergilla - häxalssläktet
Häxal hör hemma i hasselsläktet och hör hemma i ljusa skogsmiljöer, sk woodlands, i SÖ USA. Där hittar man arterna F. major och F. gardenii men också många hybrider som då kallas F. x intermedia. De två arterna är mycket lika förutom blomstorleken, symmetrin vid bladens bas och hos fullvuxna exemplar storlek och växtsätt. Många förväxlingar lär finnas. De bildar låga, täta och långsamt växande lövfällande buskar med duniga grenar som växer lite sicksackartat vilket är vackert när buskarna är avlövade.
De flaskborstliknande blomsamlingar sitter i grenspetsarna och spricker ut före bladen på våren. Han- och honblommor förekommer i samma 'borste' och ingen har kronblad. Endast hanblommorna syns ordentligt med sina cremevita ståndare och gula ståndarknappar. Doftar svagt sött, påminner om honungsdoft, och det gör blomningen uppskattad hos insekter. Blomningen varar 2- 3 veckor och täcks sen av lövutsprånget.
Bladen är brett avlånga och gröna till blågröna med en rundad bas och en utdragen spets. Bladens bas är symmetrisk hos F. gardenii, och starkt asymmetrisk hos F. major som också har större blad. Bladen är mycket vackra hela sommaren och får sen djupt gula - orange - röda till och med vinröda höstfärger ofta finns alla nyanserna i bladen hos en och samma exemplar. Höstfärgen påverkas av soljus, fuktighet i jorden, temperatur men också generna. Men det varierar också från år till år.
