H innehåller flera släkten som jag tycker mycket om. H som i Hosta, Hemerocallis (daglilja), Heuchera, olika blåsippor och julrosor. H är en bokstav med växtslag som har något för alla årstider. Några av släktena har jag gett egna sidor som du hittar länkar till nedan. En av de första att visa sig på våren är den lilla Hacquetican på bilden ovan. Tillsammans med blåsippor sjunger den in våren för mig med sina solrunda centra och sin vackra krage.
Olika säsonger
Ett släkte som blommar vackert på sensommaren och som drar mängder av pollinerare och fjärilar är Hylotelephium. Inget märkvärdigt, det är en hel del så kallade fetbladsväxter som flyttats från Sedum till Hylotelephium. Alltså lättskötta saker som kärleksört.
Julrosor, Helleborus, blommar från tidig vårvinter eller till och med vinter milda år till sena våren. De bildar pampiga ruggar med vackra, mörkt gröna blad om de lämnas ifred. Tacksamma och lättodlade och kan lämnas ifred länge.
Olika växtmiljöer
Växtmiljöerna varierar från torra soliga lägen för kärleksört via en vanlig perennrabatt över till lundens fuktiga mull och halvskugga. Kort sagt under bokstaven H finns något för alla lägen.
The pictures are all protected by © and are not to be used without my permission
Hacquetia epipactis 'Thor'
Gullflocka, Ö Alperna, Karpaterna
Ovanlig och söt form av en tidig lundväxt. Kupolformade, gula centra omges av variegerade bracter. En växt som lyser upp och lyser mot bar jord. Under sommaren övergår bladverket i grågrönt.
Bäst i mullrik och fuktighetshållande jord.
15 cm hög x 25 cm bred, mars - april
Helleborus - julrosor
Hemerocallis - daglilja
Hepatica - blåsippor
Blåsippor är ett konstigt svenskt namn - alla i släktet är inte blå i vilt tillstånd.
Det här är fleråriga, delvis vintergröna örter med en kraftig jordstam. Bladen växer i rosett och har de 3 typiska loberna, de är något läderartade med en grön ovansida och en brunviolett undersida. Svepebladen är 3 till antalet, äggrunda och håriga. Blommorna kommer ensamma i toppen av stjälken och har oftast 5-8 mattblå, mera sällan rosa eller vita hylleblad. Många ståndare som är nästintill vita. Frukten är en utdraget äggformad, hårig nöt med köttigt bihang (elaiosom). En elaiosom är en fettkropp på ett frö. Fettet sitter utanpå fröet och gör att myror lockas att bära iväg fröet. När de senare tar loss fettet, slängs fröet iväg. Myrspridning av frön, så kallad myrmekokori, är vanligt hos till exempel violer, fryle och många sorters euphorbia.
Etymologi - Hepatica kommer av latinets hepar (lever) och syftar på bladundersidans leverbruna färg och bladlobernas likhet med leverflikar.
Släktet har tio arter varav en, blåsippa (H. nobilis), förekommer vildväxande i Sverige och den är allmänt fridlyst.
acutiloba
Blek blåsippa, Ö USA
Glatta, gröna blad med markerade spetsar på bladloberna. Stora blommor i blåsippsblått, rosa eller vitt. Närstående H americana växer på basisk jord.
> 10 cm, maj
nobilis 'Alba'
Vit blåsippa,
Bladen är 3-flikiga, ofta marmorerade i silver, i utspringet purpurfärgade, småludna. Vita blommor
> 10 cm, maj
'Peach Blossom'
Ljust, ljust varmrosa blommor
> 10 cm, maj
transsilvanica
Stora ljust blå blommor
> 15 cm, april - maj
'Buis'
Stora ljust blå blommor
> 15 cm, april - maj
'Eisvogel'
Stora vita blommor
> 15 cm, april - maj
Heuchera och Heucherella - alunrot
Hosta
Hylotelephium - Kärleksört, syn. Sedum
Det svenska namnet lär komma av att växten ansågs kunna spå i kärleksfrågor. H. telephium växer vilt i södra och mellersta Sverige. Kinesisk kärleksört, H. spectabile,
Kärleksört är perenna örter med blågröna, köttiga blad. Höjden varierar något men upp till 50 cm är vanligt. Samtliga blommor i augusti - september och ännu senare om hösten är mild.
Förr användes kärleksörtens blad mot liktornar och brännsår. Forskaren/läkaren Retzius (1806) skriver också att "Allmogen har med denna Örten hwarjehanda skrock".
Kärleksört trivs i vanlig, väldränerad jord i ett soligt läge. De tål torka bra men blommar bättre om de har tillgång till fukt och man kan därför vattna vid behov. De kan i många fall drabbas av mjöldagg om de får torka ut för mycket.
Av de två arterna, H. hylotelephium och spectabile, finns många fina kultivarer som bidrar med sen och vacker blomning.
'Carl'
Stora, stjärnformade neonrosa blommor och fräscht daggröna blad. Rikblommande sort med relativt kompakt växtsätt och vacker, intensivt röd blomfärg
40 cm, augusti - oktober
'José Aubergine'
Mörkt purpurröda blommor med röda blad
40 cm, augusti - oktober
'Joyce Henderson'
Ett starkt och upprätt växtsätt tillsammans med blågröna blad och stora blomsamlingar med ljust rosa blommor. Tillsammans blir det här en mycket vacker perenn. Ganska lik 'Matrona' på många sätt men har ljusare blommor och mindre färg på bladen.
60 cm, augusti - oktober
'Matrona'
Fräscht gröna blad och rosa-gröna, stora blomhuvuden
40 cm, augusti - oktober
spectabile 'Granlunda'
Grönt kulturarv, POM
Ljust rosa blommor och ljust grågröna, köttiga blad
40 cm, augusti - oktober
spectabile 'Iceberg'
Vita, stora blomhuvuden
40 cm, augusti - oktober
telephium 'African Pearl'
Mörkt brunsvarta blad och röda blommor.
40 cm, augusti - oktober
telephium 'Purple Emperor'
Mörkt röda blad och rosagula blommor lite ljusare än José Aubergine
40 cm, augusti - oktober
Okänd kultivar
Stora stjärnformade och djupt rosa blommor. Har jämfört med andra rosa sorter jag odlar och blommorna är distinkt annorlunda.
40 cm, augusti - oktober
