C - perenner som jag odlar inkluderar liljekonvaljer, blåcklocksliknande Codonopsis, tandrot och örtartade Clematis.
Cardamine, tandrot, är ett trevligt vårblommande släkte för lunden. Fräscht gröna blad som är kraftigt tandade. Blommorna i bilden är representativa för släktet. De vissnar ner och försvinner efter blomningen precis som vitsippan. Jag tycker om de som sällskap till exempelvis Hosta och ormbunkar.
Codonopsis är ett blåklocksliknande släkte. De flesta är rankande och mår bra av att få växa jämte en mindre buske. Blommorna liknar blåklockan i formen och en del arter blommar i blått. Men flera blommar i en mera nedtonad färgskala i olika grön-brun-röda toner. Det här var några släkten på C som jag odlar.
Jag odlar långt mycker mer som har ett vetenskapligt namn på 'C'. De klängande klematis jag odlar hittar du HÄR. Crocus och Corydalis och andra lökväxter på C har egna sidor som du hittar HÄR.
The pictures are all protected by © and are not to be used without my permission
Campanula - blåklockssläktet, familjen Campanulaceae
alliariifolia
Hjärtklocka, NÖ Turkiet , Kaukasus
Kraftigväxande perenn som bildar en klump. Bladen är hårigt grågröna, hjärtformade och tandade. De basala bladen är 7,5 cm långa. Rör- till klockformade vita blommor som är 2 - 3 cm långa med utvikta flikar.
Trivs i god jord
50 - 60 cm, juli - augusti
Cardamine - bräsmor, familjen Brassicaceae
californica
Kalifornisk tandrot, Kalifornien, NV Mexiko
Bladen är köttiga och tjocka, gröna eller tonade i purpur. De basala bladen är 2,5 - 7,5 cm långa äggformade till nästan runda. Oftast delade i 3-5 flikar som är linjära till lansformade. Blommorna har 4 kronblad som är vita till svagt rosa ca 1,5 cm i diameter.
Underplantering i lundmiljö, vissnar ner efter blomning
25 cm, juni - juli
Caulophyllum thalictroides
Azurbär - Ö Nordamerika
Mörkt blåviolettanlupna, glasartade blad tidigt i maj. Reser sig och toppas av relativt små blommor i samma färg med lysande gula ståndare. Övergår i olivgrönt och framåt sommaren utvecklas de azurblå bären. En praktfull men diskret perenn för lunden
70 cm, maj - juni
Chelone - sköldpaddsört, familjen Plantaginaceae
Fina perenner för rabatten som är friska, starka och växtvilliga utan att breda ut sig alltför mycket. Blomstjälkarna är stadiga och behöver inte stöttas. Släktet utsågs till Årets Perenn 2004.
Fräscht grönt bladverk från vår till sen höst. Blommorna som påminner om lejongap har ett litet gult skägg inuti blomman som lockar insekter. Blommorna sitter tätt längs decimeterlånga stjälkar och blomningsperioded går från sensommar till in på hösten.
Odla sköldpaddsört
Sköldpaddsörten är lättskött och breder sakta ut sig och behöver med tiden delas. Sköldpaddsört hör hemma i östra USA där den förekommer på fuktiga och ljusa lägen. Den trivs bäst i en fuktighetshållande och näringsrik jord som gärna får vara mullrik.
Chloranthus - klorantus, familjen Chloranthaceae
Bildar låga något vedartade buskar eller perenna örter. Bladen är motsatta eller strödda. Bladkanten är taggad. Blomstjälkarna är raka eller grenade med små blommor. Det finns knappt 20 arter i tempererade till tropiska Asien varav 9 är endemiska i Kina.
Odla klorantus
Föredrar fuktighetshållande men väldränerad jord i ett halvskuggigt läge.
Chrysosplenium - gullpudra, familjen Saxifragaceae
Bildar lågväxta mattor med sterila skott över eller under markytan. Upprättstående fertila skott med skaftade blad som är strödda eller motsatta. Bladen är kala eller med glesa hår. Blommorna kommer i kvastlika knippen och är omgivna av stora gulgröna eller gröna stödblad. Fodret är fyrflikigt. Fyra eller åtta ståndare och två stift. Frukten är en mångfröig kapsel.
Etymologi - Chrysosplenium från grekiskans khrysos (guld) och splen (mjälte). Användes under medeltiden mot sjukdomar i mjälte och lever.
Odla gullpudror
Generellt förerar släktet en fuktighetshållande och mullrik jord. De får absolut inte torka ut. Växer ofta naturligt i halvskugga längs bäckar och myrar.
Cirsium - tistel, familjen Asteraceae
Tistelsläktet är inte det populäraste bland trädgårdsmänniskor oftast välförtjänt om man tänker på den vanliga åkertisteln, C. vulgare, som tar för sig med utlöpare och djupa rötter långt ner som gör det svårt att utrota den. Men släktet innehåller flera vackra arter som är mycket fina i en perennplantering i ett ofta torrt läge. Det finns alltså flera odlingsvärda so håller sig på sin plats.
rivulare 'Atropurpureum'
Bäcktistel - Europa, Skandinavien
Mycket ståtlig tistel utan stickigt bladverk. Mörkt rödvioletta, vackra blommor i runda borstlika korgar. Bra fjärilsväxt. Bildar en kraftig planta. Tistelns tidiga, späda stjälkar kan tillagas och ätas som sparris.
Trivs i fuktighetshållande jord.
100 cm, juli - augusti
Clinopodium nepeta 'Marvelette Blue'
En sort som ger små blåvioletta blommor i klasar. Bladverket är mörkt grönt. En så kallad dragväxt det vill säga den älskas av bin och fjärilar. Stenkyndel andes allmänt stärkande och bra för matsmältningen.
Mycket fin som grupplantering i soliga perennrabatter.
40 cm, juli - augusti
Codonopsis - klätterklockor, familjen Campanulaceae
Blåklocksliknande växter där många arter har blommor som behöver studeras på nära håll för att uppskatta de små detaljerna inuti blomman. Men flera arter har också vackert blå blommor som ofta har en röd ring i blommans centrum.
Klätterklockor trivs bäst i lundens halvskugga och i en fuktighetshållande och mullrik rik jord. Jag odlar de i många fall ibland mina rhododendron särskilt de som klättrar passar bra ihop med halvhöga buskar där kan svinga sig upp genom grenverket.
Convallaria - liljekonvalj, familjen Asparagaceae
Liljekonvaljen känner väl alla till men kanske inte att de är släkt med vår ätliga sparris eller att vår vanliga har släktingar både i USA och i Asien. Samtliga arter har stora och brett lansettlika blad som kommer direkt från jordstammen. Blomstjälken är sidställd och bågböjd och blommorna hänger längs ena sidan längs stängeln. Blomkalkarna är klocklika med sex korta flikar och i de flesta fall vita och mycket väldoftande. Frukterna är vackert rödorange men de liksom resten av växten är giftiga.
"Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Catalogus plantarum år 1658 (Nordstedt 1920).
Användning - förr användes nyspulver gjort av liljekonvaljblommor mot snuva och fluss, och Hoffberg skriver år 1792 att den "är nog skarp, i synnerhet färsk at bruka inwärtes, men purgerar, och beröms mot Conwulsioner: i snus förorsakar hon nysning: nyttjas derföre i nys-pulwer". Iskonvaljer kallas de krukodlade liljekonvaljer som genom köldbehandling drivs att blomma redan till jul."
Källa: Virtuella floran
Etymologi - majalis kommer av latinets majus (maj), och syftar på blomningstiden. Liljekonvalj är en försvenskning av 'lilium convallium' (dalarnas lilja).
Coptis japonica v. anemonifolia, syn. v. dissecta
Japan
Dvärgväxande släkting till silveraxen som bildar en söt städsegrön klump. Breder sakta ut sig med underjordiska rhizomer. Blankt grönt triangulärt bladverk som är delade i små något krusade bladflikar. 20 cm höga blomstjälkar som liknar drinkparaplyer.
15/20 cm, maj - juni
Cortusa - klockviva, familjen Primulaceae
Primulasläkting som bildar vackra tuvor med fräscht gröna blad och blomstjälkar med klasar av små klocklika blommor.
Cortusa trivs bäst i lundens halvskugga och är en vacker marktäckare i en fuktighetshållande och mullrik jord.
De blommar i maj - juni och blir 20 - 25 cm höga