Mina Växter
A-B-C
- kryddbuskar, vackra bär och evigt grön buxbom -
A-B-C här finns träd och buskar med allt från ätliga bär till vacker flagnande bark eller varför inte pepparkaksdoftande och färgsprakande höstfägring.
Kryddbuskarna har spektakulära blommor och därför har de blivit väldigt populära. Häggmispel, Amelanchier, är vanlig och lättodlad men för den skull inte tråkig. Vinterbuske, eller på engelska White Forsythia, lär dofta ljuvligt och jag ser fram emot att få stoppa ner näsan bland blommor om ett par år...
Bland A-B-C finns också en låg, nästan buskformad kastanj för den som har ont om plats. Å så Berberis som jag älskar att älska. Björkar med vacker bark och buxbom med gröna blad och som kan få sköna former.
Och sist men inte minst kornellernas exotiska blommor och bär, jo de är till och med ätliga.
THE PICTURES ARE ALL PROTECTED BY © AND ARE NOT TO BE USED WITHOUT MY PERMISSION
Abeliophyllum - vintertrysläktet
Ett släkte med endast en art som blommar i huvudsakligen vitt men med rosa inslag. Växtsättet är sirligt med överhängande grenar enligt beskrivningar men jag upplever den som lite trasslig.
distichum 'Roseum-grp' - vintertry
Korea
En torktålig buske som endast går att odla i väldränerade lägen i södra Sverige.
Vill ha ett soligt läge för att blomma bra och en väldränerad jord.
Busken kan beskäras efter blomningen men tål också en hård nedskärning med några års mellanrum. Plantera den gärna som en bakgrund eftersom det egentligen bara är den tidiga, doftande blomningen som är vacker.
150 cm
Acer - lönnar
Ett favoritsläkte i trädgården är lönnar
Aesculus - hästkastanj
Kastanj är vackra träd med vackra blad och fin blomning. Jag odlar några som är lite mindre och därför lättplacerade i trädgården. Jag har inte riktigt plats för stora kastanjer.
Kastanjer är generellt anspråkslösa men vill inte växa alltför torrt. Den äkta kastanjen är ett annat släkte - Castanea.
pavia 'Koehnei'
Variant av Amerikansk hästkastanj, Texas - SÖ USA
Svagväxande sort som med tiden bildar ett litet träd eller buske med kompakt krona. Blommorna är vackert rosa till laxrosa och på traditionellt kastanjevis upprättstående. Bladen är rödtonade i utspringet men övergår sen i en matt grön ton. Höstfärgen är vackert gul och vissa år får den släta ljusbruna kastanjer.
2 m, juni
Genus - släktnamn
Ett släkte med ca 20 arter lövfällande buskar och små träd som ingår i familjen Rosaceae.
Släktet växer i de tempererade delarna på norra hemisfären.
Eftersom de har hybridiserats men också korsats med varandra är det idag svårare att karaktärisera och identifiera arter korrekt.
De får söta bär som uppskattas av fåglar men är goda att äta även av oss. Jag har skaffat några namnsorter som ska få större och goda bär.
Häggmisplar kan med fördel stammas upp och de har ett vackert växtsätt. Till det kommer dessutom ett vackert bronsfärgat bladutspring och sirlig blomning. På sensommaren kommer de vackra och goda bären som sen avlöses av fantastiska höstfärger i orange. Alltså ett bra släkte att odla.
alnifolia v. pumila
USA, Alaska
Blommar i maj med vita blommor. och senare under hösten utvecklas blåsvarta bär som dessutom är ätliga och goda. Får också vacker höstfärg.
B under A-B-C
Berberis
Släktet som många älskar att hata kanske rätteligen så med tanke på hur mycket det användes på 70-talet. Men på senare har de flyttat in i min trädgård efter att jag såg en bild med vackert mörkröd berberis tuktad i stram form tillsammans med gråbladiga perenner och med rosa mjuka blommor som komplement.
Efter det har jag också sett ett antal arter med vackra blad och bärklasar. För det är ju ett släkte som många gånger blommar vackert, får fina bärklasar som uppskattas av fåglar och sen som slutkläm fina höstfärger. Jag har sått ett antal arter som nu står på tillväxt. Och jag har börjat komplettera med köpta buskar med vacker bladfärg. Jag har redan nämnt det men jag odlar dem för att de tillför något vår, sensommar och höst i planteringarna. Dessutom uppskattar småfåglar att krypa in och få skydd i taggiga buskar. Bären hos vissa arter är en fin krydda som torkade.
candidula - silverberberis
C kina
En städesgrön art som bildar en flerstammig buske upp till 2 meter hög.
jamesiana
C Kina
En buske som får långa hängen ca 10 cm långa med guldgula blommor på sommaren. Frukterna är rundade och vita men övergår i djupt purpurrött. Bladen är mellangröna med en helbräddad kant. Bladverket får en vacker röd höstfärg.
2 m, juni - september
thunbergii 'Maria'
Kulturursprung
Har ett upprätt och pelarformat växtsätt och ett vackert gult bladverk. Lyser verkligen i ett halvskuggigt läge.
Betula - björksläktet
Ett släkte jag aldrig planerade att odla eftersom jag alltid varit rädd för deras rötter och förmågan att leta vatten och näring. Men så såg jag bilder av björkar med underbara stammar och underbar bark i olika färger och efter det så har jag tänkt om. Idag har jag dessutom en tomt där det går att hitta bra placering för något fåtal sorter.
Samtliga föredrar fuktiga lägen och kan användas för att suga upp överflödsvatten man vill bli av med. Men också för att skapa fina blickfång vintertid.
ermanii 'Mt Azo Purple'
Mt Zao, North Honshu, Japan
Barken är i grunden purpurfärgad och dessutom överdragen av en krämigt orange ton i kombination med tydliga horisontella band som ger stammen ett nästan randigt utseende.
nigra 'Shiloh Splash'
Upptäcktes i North Carolina 1999 i en plantskola
En björk med ett vackert variegerat bladverk. Bladen har ett grönt centrum med en elfenbensvit kant och det ger en kombination och effekt som är jättefin mot till exempel hostor i grönt och vitt. I utspringet kan bladen tona i rosa och senare på hösten är de lysande gula. Stor variation över säsongen alltså.
nana 'Golden Treasure'
En kultivar av vår dvärgbjörk som har samma små rundade blad som arten men där bladen är gyllengula. Den behåller bladfärgen hela säsongen. Får dessutom höstfärger i lysande rött.
Men det verkar som den kommer bli högre än angivet men växer ändå som en liten rundad buske som nu är uppe i cirka hundra centimeter efter fem år.
Trivs som vår vanliga björk i fuktighetshållande jord.
pubescens 'Rubra' - finsk rödbjörk
Europa, Kaukasus och Sibirien, en av 3 svenska vildväxande björkar
En vacker vit bark som hos många andra björkar men det är bladen som är ovanliga. I utspringet är de gröna men övergår sen snabbt i mörkt rött - tvärtemot vad de flesta rödbladiga växter brukar göra.
utilis ssp albosinensis 'Pink Champagne'
Stammen har en vacker och flagnande bark i varmt rosa-laxrosa. Ett träd som odlas för barkens skull. Och det är ett träd som lyser upp i trädgården särskilt vintertid.
15 m
utilis ssp jaquemontii 'Doorenbos'
En riktigt kritvit bark/stam kännetecknar den här björken och gör den mer än odlingsvärd. Och tTillsammans med de mörkt gröna bladen bildar den ett slående träd. Eftersom de vita stammarna är huvudattraktionen är flerstammiga exemplar värda att leta efter.
Vill ha en något sur jord och behöver god tillgång till vatten jämfört med övriga kultivarer av B. utilis.
10 m hög och 3-4 m bred
Buxus - buxbom
Buxbom - kan man fortfarande odla det? Ja mina buskar är friska och jag har inte köpt några nya sedan buxbomssjukan bröt ut.
Och varför gräva upp friska växter? Larmet gräv-och-släng gick för några år sedan efter att buxbomssjuka brutit ut men den verkar ha lugnat sig. Och som sagt mina buskar är gamla och friska.
Däremot är doften om man klipper i dem eller krossar blad inte inte så rolig men inget jag har problem med. Och jag har en tillräckligt bra zon för att odla buxbom. Jag tycker om att kunna strama till dem med klippning och jag uppskattar det vintergröna de ger.
Buxbom är lättodlad och trivs i vanlig trädgårdsjord i ett soligt till skuggigt läge. Buskarna tål en del torka men tycker inte om alltför blöt jord. Jag brukar försöka klippa runt midsommar men ibland behövs en lättare putsning även lite senare på sommaren.
sempervirens 'Pyramidalis'
En högväxande och upprättsträvande buxbom som jag har köpt som sticklingsplantor. Men jag har också fått sticklingar från plantor som växer mer upprätt och de växer snabbare på höjden. Därför upplever jag att är bättre att bygga häckar av.
sempervirens 'Rotundifolia'
En variant med större och nästan runda blad. Hela busken är mer kraftigväxande dessutom. Den här vill jag gärna ha i trädgården för den ger mig fantastiskt grönt till kransar och blomsteruppsättningar.
sempervirens 'Wrams Gunnarstorp'
Originalmaterialet till namnsorten växer vid slottet Wram's Gunnarstorp och har växt där sedan 1700-talet och genomlevt en mängd riktigt kalla vintrar. En sort som är rejält härdig och frisk.
C under A-B-C
Callicarpa - glasbärsbuskar
Det här ett släkte med buskar som i bladvecken får klasar med små bär i vackert lila eller i en del fall vitt sent på hösten. En läcker syn!
De trivs bäst i ett soligt läga i en jord med aningens lägre pH. Läser att jorden bör vara torvinblandad.
bodnieri v. giraldii 'Profusion'
Vackert lila bär som sitter i små, tätt packade klasar runt om grenarna i september - oktober. Bladen får samtidigt en vacker dämpat gul höstfärg som klär bären väl. Läcker buske!
Calycanthus - kryddbusksläktet
Ett släkte med ett fåtal arter buskar som ingår i familjen Calycanthaceae. Beroende på taxonomisk tolkning så räknar man in två till fyra arter i släktet. Men det mest vanliga är att man räknar tre arter till släktet.
'Aphrodite'
Den här sorten har stora, doftande och vackert röda blommor och är en av de vackraste sorterna. Hos mig brukar den blomma rikligt och länge.
Är ca 2 meter men kan kanske bli högre
chinensis - kinesisk kryddbuske
Ö Kina, synonym Sinocalycanthus chinensis
Den har glansiga mörkgröna blad och dessutom får den vackra höstfärger. De stora vita blommorna med gul mitt påminner om Camellia och vissa magnoliaarter. Blommar i juli. Bladen och grenarna avger en doft som gett namnet kryddbuske.
floridus - hårig kryddbuske
Ö USA
Bladen är mörkgröna, brett avlånga och upp till 12 cm långa med en blank ovansida och luden undersida. Bark, ved, blad och rötter doftar gott. Blommorna är rödaktigt purpurfärgade och cirka fem centimeter breda. Men jämfört med 'Hartlage Wine' och 'Aphrodite' är blommorna mycket mer anspråkslösa men jag gillar ändå arten och tycker den är odlingsvärd om man har plats. . Den ger en härlig känsla från en vandring längs en 'creek' i USA.
Sista bilden är fotad i ett naturreservat i Appalacherna, USA.
juli - augusti
'Venus'
Stora, vita blommor och en mycket vacker sort genom blommans spännande form. Men jag har märkt att tyvärr tenderar kronbladen få små svarta fläckar som inte är snygga.
Juli - augusti
Castanea - kastanjesläktet
Kastanj är lövfällande träd som ingår i familjen Fagaceae. Namnet anspelar på de ätliga nötter som de kan producera.
Den kinesiska arten har moderat tillväxt och ett brett växtsätt medan de amerikanska och europeiska arterna växer snabbt och upprätt. Sluthöjden varierar beroende på art. I amerikanska skogar kan C. dentata bli sextio meter hög. Den japanska C. crenata cirka tio meter och den kinesiska cirka femton meter. Medan den europeiska kan bli trettio meter hög.
De flesta som står öppet bildar en stor, tät och rundad krona med tiden.
sativa 'Variegata' - äkta kastanj
Äkta kastanj bildar en bred och skärmformad krona. Blommorna är små och grönvita och sitter i upprätta klasar. Frukterna är taggiga och inuti finns ätliga kärnor. Bladen är avlånga, tandade och glänsande gröna. Hos 'Variegata' är de dessutom variegerade och mycket snygga.
Behöver ett soligt vindskyddat i väldränerad mullrik jord.
Cercidiphyllum - katsura
Kallas ibland pepparkaksträd eftersom bladen sägs dofta pepparkaksdeg innan de faller på hösten. Släktet är också känt för sina fantastiska höstfärger. Katsura har han- och honblommor på skilda träd och hanblommorna är de största och vackraste blommorna.
Katsura trivs i mullrika och sägs det något lerhaltiga jordar. Jag har odlat i både och men inte märkt någon direkt skillnad. Idag har jag hängkatsuran stående i ett torvparti och märker inte att den trivs sämre. Lär få bättre höstfärg om pH är lite lägre, surare. Katsura vill ha jämn och god tillgång till vatten. Undvik vindutsatta lägen liksom lägen med tidig morgonsol på våren.
japonicum 'Pendulum' - hängkatsura
Olika kloner växer olika brett och hängkatsuran kan antingen breda ut sig brett eller växa mer på höjden. Långa grenar likt ett draperi kan skapa spännande miljöer när de når marken. Blomningen syns i andra bilden och är väldigt vacker tidigt på våren. En favorit men samtidigt också ett träd med ett kompakt och näringskrävande rotsystem.
Cercis - judasträdssläktet
Cercis är ett släkte med cirka tio arter i underfamiljen Cercidoideae i ärtfamiljen Fabaceae. Släktet består av lövfällande små träd eller buskar som kallas 'redbuds' i USA. Släktet finns i varma tempererade zoner i Nordamerika, södra Europa, västra och centrala Asien och Kina.
Det vetenskapliga namnet syftar på bladens form som är vackert hjärtformad hos alla arter i släktet. Bladen påminner också om Cercidiphyllum, katsura, och även de har blad som liknar små hjärtan. På svenska har släktet fått namnet judasträd och det lär syfta på legenden om Judas Iscariots förräderi och hur han hängde sig i ett judasträd. Trädet lär ha blivit skamset och blommar på grund av det, silliquastrum, med skammens rodnad...
Cercis kommer ur det grekiska ordet κερκις (kerkis) som betyder vävskyttel och det syftar på likheten med frökapseln hos en art C. siliquastrum.
Man har hittat fossil av Cercis som daterar till Eocene tiden för mellan 56 och 33 miljoner år sedan.
Judasträd kan odlas i zon 1 i vissa lägen zon 2. För att behålla bladens färger bör de stå soligt. De trivs i en relativt näringsrik jord som hos oss måste vara väldränerad för att klara våra vintrar bättre.
canadensis - judasträd
Bildar ett mindre träd eller stor buske med en skärmliknande krona. Veden verkar vara känslig och jag upplever att den bryts ganska lätt. Kanske för att bladen är stora och därför skapar vindfång.
Blomningen är överdådig i mörkt rosa-cerise. Och samlingarna med små ärtlika blommor sitter längs grenarna och klär trädet i cerise innan bladen slagit ut. Dock upplever jag att de inte gärna blommar här antagligen för att våra somar är för korta och/eller för svala. Blommorna kommer på äldre ved. Bladen är hjärtformade och glänsande äpplegröna och är ett blickfång i sig.
Behöver en solig växtplats och är en värmeföredragande art. När den är etablerad tål den torka väl. Utvecklas bäst på varma och väldränerade jordar.
Bilderna med träd i blom är av arten C. canadensis i vilt tillstånd i USA, Smoky Mountains där blommar den överallt tidig vår.
upp till 7 meter i zon 1-2
canadensis 'Forest Pansy'
En vacker rödbladig form av judasträd. Och den är värd att odla enbart för bladens skull. Hos mig har den aldrig blommat kanske för att våra somrar inte är tillräckligt långa och varma. Hos 'Forest Pansy' är det bladfärgen från utspringet och över sommaren grejen. Höstfärgen är mer slätstruket brun-orange.
canadensis 'Royal White'
Ett för mig nytt litet träd sen sommaren 2024 och jag hoppas det ska klara sig bra. 'Royal White' kännetecknas av kritvita blommor men jag tror knappast det kommer blomma här. Däremot är bladen mycket vackert limegröna och de lyser nu i ett för trädet lite för skuggigt läge.
chinensis - kinesiskt judasträd
Kina, Korea
En art som har större blad än C canadensis och som jag uppskattar för de och deras härliga äppelgröna färg. Mina exemplar kan vara hybrider eftersom de kommer från frön jag plockade i Kina och som jag sått. Några har strukit med men nu har jag minst ett träd som sakta växer till.
Chaenomeles - rosenkvittensläktet
Ett släkte som var populärt att odla för blomningens och frukternas skull för längesen men som sen länge känts utdaterat. Men så... hos en engelsk plantskola fick jag se buskar med fyllda blommor i creme med dragning åt grönt, rosa, mörkt röda... Helt annorlunda mot de tråkiga orangeröda som fanns då. Och jag tänkte på hur jag kunde ta av och driva kvistar i blom...
Frukterna är mycket hårda och mognar sent på hösten men efter en frostnatt mjuknar de så det går att pressa ur saften ungefär som ur en citron. Kvittenmarmelad var det man rekommenderade då... Nu läser jag att saften är en bra ersättning för citron men med ett mycket högre innehåll av C-vitamin. Saften innehåller också kalium, järn, koppar, zink, natrium, kalcium och är rik på fruktsyra. Så att starta dagen med en shot kvittensaft lär vara nyttigt.
De här buskarna bildar taggiga och delvis vintergröna buskar som kan bli upptill 2 meter höga beroende på sort. De blommar normalt sett på bar kvist. Frukten är inte bara nyttig den lär dessutom dofta gott och jag har läst att man kan använda den som typ wunderbaum i ett rum.
Blommorna fungerar som dragväxt för insekter både genom pollen och nektar. Tidig blomning är också viktigt när inte så mycket annat är i blom. De täta snår buskarna kan bilda är dessutom bra för småfåglar som vill ha skydd för sina bon. Blommorna är tvåkönade.
Släktet trivs på de flesta jordar i ett soligt läge. Men en mullrik och fuktighetshållande jord är bra.
Blommar i april - maj
speciosa 'Kinshiden' - stor rosenkvitten
Den här sorten får blomsamlingar med fyllda citron-limegröna-vita blommor som dessutom är fyllda. Den är sanslöst fin när den blommar. Tanken med de här är förutom frukterna att skära kvistar för tidig blomning inne på våren.
Frukterna som mognar på hösten är gröngula och cirka fem centimeter stora. De lär ha en mycket nyttig saft.
250 cm
superba 'Pink Lady' - hybridrosenkvitten
En sort som får blomsamlingar med upp till fyra centimeter stora och djupt rosa blommor som är mycket vackra. Frukterna som mognar på hösten är gröngula och cirka fem cm stora.
150 x 180 cm
Chionanthus - snöflocksbusksläktet
Ett stort släkte med cirka 140 arter blommande buskar i familjen Oleaceae.
Släktet är spritt i tropiska och subtropiska områden men tre arter växer även i tempererade delarna. Till exempel växer C. retusus i östra Asien och två, C. virginicus och C. henryae, i Ö Nordamerika och de här tre arterna är dessutom lövfällande.
De här arterna bildar buskar eller med hjälp små till medelstora träd på tre till tjugofem meters höjd. Bladen är motsatta och enkla. Blommorna produceras i fjäderlika samlingar med fyra smala kronblad i varje blomma. Och det är det som gör att intrycket blir fjäderlätt.
Chionanthus virginicus - snöflocksbuske
SÖ USA
An art som växer buskigt men ändå upprätt. Blommorna är doftande, vita och sitter i fjäderlika klasar. Bladen är mörkt gröna och läderartade. Vacker som solitär bland marktäckare eller i ett buskage med andra buskar.
Vill ha ett soligt till halvskuggigt läge i en väldränerad men näringsrik jord. Anges som härdig i zon 1-3.
2 meter, juni - juli
Cladrastis - gulvedssläktet
Ett släkte med blommande små träd i familjen Fabaceae. Det finns fyra arter i släktet varav tre hör hemma i östra Asien och en, kentukea syn. lutea hör hemma i SÖ Nordamerika.
Typiskt blir de här träden tio till tjugo meter höga. Bladen är sammansatta och alla har doftande blommor i långa klasar som beroende på släkte kan bli upp till trettio centimeter långa.
Cladrastis kentukea 'Perkin's Pink' - gulved
Arten kommer från SÖ USA
Bildar ett lågt och väl förgrenat träd. Selektionen 'Perkin's Pink' blommar med rosa blommor i stora, blåregnsliknande klasar som också doftar.
Bladen är fräscht gröna och stora, 25-35 cm långa, och sammansatta av 7-9 rundade delblad. När de slår ut under våren upplever jag trädet som silverfärgat. Får lysande gula till orangea höstfärger. Barken är vackert grå och slät som kontrast.
Blommar i juni - juli
Clethra - konvaljbuskar
Ett släkte med ca 75 arter som här hemma i södra och östra Asien och Nordamerika. Det är ett av två släkten i familjen Clethraceae.
Konvaljbuskarna får långa klasar med vita och ljuvligt konvaljedoftande blommor på sensommaren. Och det här är en viktig egenskap eftersom det är underbart att vandra i höstträdgården och få den här väldoften i puffar.
Konvaljbuskarna trivs bäst i en något sur jord, lågt pH, som är mullrik och fuktighetshållande. Fungerar bra i lätt skugga tillsammans med till exempel rododendron.
alnifolia 'Hummingbird - konvaljbuske
USA: Appalacherna
En art som förgrenar sig från marken och som med tiden därför får en allt rundare form.
Blommorna är doftande, gulvita, ulliga och de sitter i långa, fjärilslätta blomsamlingar. Bladen är mörkgröna, friska och glänsande och de sitter längs något välvda grenar.
På hösten blir bladen gulröda.
'Hummingbird' ska vara en lägre sort av arten men det finns många namnsorter att välja bland.
>120 cm hög och blommar i (juli) - september
barbinervis - japansk konvaljbuske
Ö Kina, Korea, Japan
Den här aten får med tiden en vackert flagnande bark i grönt, brunt och närmast rosa toner. Blommar på sensommaren och doftar även den men svagare än övriga i släktet.
Det finns några namnsorter i handeln som kan vara värda att titta på.
Bildar en buske på ca 3 meter
fargesii -stor konvaljbuske
Ö och C Kina
En buske som har många fina egenskaper. Och de är bland annat att den får fina höstfärger, väldoftande blommor på sensommaren och när den blir äldre en fantastisk stam med flagnande bark som ger ett fläckigt intryck. Alltså är den mycket odlingsvärd.
Blir drygt 3 m och blommar sent i augusti - september, ljuvlig doft i höstträdgården.
Cornus - kornell
Ett släkte som har flera odlingsvärden under säsongen. Många har en vackert färgad bark särskilt vintertid. Flera arter och sorter har dessutom en spektakulär blomning. Men fina bär i samlingar och underbara höstfärger är också kännetecken. Kort sagt bland korneller finns många odlingsvärda träd och buskar. Jag odlar gärna många korneller eftersom de har så många odlingsvärden.
Både det vetenskapliga och det engelska namnet 'Dogwood' syftar på det hårda virket.
Man kan dela in släktet i 4 underarter:
- Benthamidia - träd och buskar med vackra högblad - Cornus kousa tex
- Cornus - träd och buskar med små blommor oftast på bar kvist - Cornus mas tex
- Swida - träd och buskar med blommor i flock utan stödblad - många arter här som tex den vackra pagodkornellen
- Chamaepericlymenum - krypande buskar
För att få den vackra barkfärgen vintertid hos buskar behöver man beskära regelbundet eftersom äldre grenar tenderar att bli tråkigare i färgen. De här sorterna skär jag gärna grenar av och använder i kransar, buketter med mera.
Små uppstammade träd som jag helst vill ha av flera arter skapar jag genom regelbunden och genomtänkt beskärning.
alternifolia
NÖ och Centrala Nordamerika
Som namnet antyder är grenarna placerade i våningar ovanför varandra. Bildar en ganska risig buske om den får växa fritt men med regelbunden beskärning går det att forma fantastiska små träd av kranskornellens kultivarer. Jag odlar inte arten men ett par kultivarer.
Blommorna som är gulvita sitter i små flockar längs grenarnas ovansida på senvåren. Så småningom för den blåsvarta bär med röda skaft. Bladen får en fantastisk höstfärg i purpurrött.
Passar bra i woodland.
alternifolia 'Golden Shadows'
Med beskärning och uppstamning av ett mittskott kan man bilda ett vackert litet träd av den här sorten. De limegröna bladen med gula kanter är grejen med den här sorten och de lyser verkligen i ett halvskuggigt läge i kanten av lundens skugga. Det vill säga den står ljust och med viss sol men skuggan når dit och då ser man trädets lyskraft. I övrigt fungerar den som arten.
alternifolia 'Silver Giant'
Sport av Cornus alternifolia ‘Argentea’ men med en subtil variegering. Bladen har ett grågrönt centrum med silvervita kanter. Mitt exemplar känns mer robust och snabbväxande än den 'Argentea' jag har.
Behöver ett soligt läge men för att färgen ska komma till sin rätt är kvällsljus eller viss skugga nödvändigt.
3 meter med tiden
controversa 'Variegata' - pagodkornell
Arten bildar en stor buske eller mindre träd med tiden. Växer med horisontella grenvåningar som ger just en pagodkänsla. En art som bildar en vacker solitär särskilt sorten 'Variegata'.
Blommar ofta rikligt med gräddvita samling längs grenarnas ovansida i juni. Som många andra korneller får pagodkorneller också lysande höstfärg i purpurrött.
Kan bli upp till 10 meter hög
florida - blomsterkornell
Ö och C Nordamerika
Bildar vackra buskar men som man också kan hjälpa på traven och stamma upp till en- eller flerstammiga träd. Arten har vita, rundade högblad som omger den egentliga blomman och det är de man ser på långt håll. Jag har kört en del i USA och där dyker det på senvåren upp vita små träd i skogen längs vägen. Men den är så vacker att den också är väldigt populär i trädgårdar så i april - maj, det är varmare där, så ser man blommande blomsterkorneller överallt. Även den här arten får underbara höstfärger ofta i mörkt lilarött.
Och när jag insåg vad det var jag såg blomma överallt så skaffade jag några frön köpta från en butik i Smoky Mts National Park. Nu har jag två buskar som fryser tillbaka hårda vintrar men som alltid kommer tillbaka. Men fröplantor tar lång tid på sig för att blomma.
kousa
kousa 'Bultink's Giant Flower'
kousa 'Cappucino'
En annorlunda kultivar i så motto att de nya bladen är mörkt rödbruna och att den nyansen ligger kvar som en underton hela säsongen. Den har högblad som är vita men som också kan ha fläckar och nervatur i mörkt rosa. Bildar ett litet buskigt träd med tiden och jag valde den mestadels för bladfärgen som är snygg i ett soligt läge.
Lär bli upp till 3 meter och blommar som övriga i juni.
kousa 'Dwarf Pink'
kousa 'Nicole'
En låg kultivar men som ändå växer upprätt. Bladen är mörkt gröna och dessutom blanka och de ger busken ett fräscht intryck. Senare får den underbar höstfärg i purpurrött. Högbladen är stora, vita och lätt separerade. 'Nicole' lär få större frukter än de flesta kousa kultivarer och frukterna är ju faktiskt ätliga.
150 cm, maj - juni
kousa 'Satomi'
En sort som klarat sig bra hos mig i olika lägen men som också flyttats några gånger. Anses vara den härdigaste med rosa blomning.
Högbladen är mer vita än rosa hos mitt exemplar men det rosa breder ut sig allt eftersom högbladen åldras. Den får också underbar höstfärg i bland annat purpur och orange. Den jämna rosa färgen som syns i bilder på nätet ser inte jag.
Kan bli upp till 4 meter och den blommar i juni
mas 'Szanor'
På nuvarande tomt fanns en mycket gammal och stor körsbärskornell men som tyvärr fått växa fritt. Den tog jag bort men saknade ändå bären. Därför skaffade jag en ny körsbärskornell som redan från början stammats upp.
Arten bildar med tiden en mycket stor buske som behöver glesas ur och stammas upp för tt behålla ett snyggt utseende. Stammen och huvudgrenarna är grova och veden är mycket hård. Barken spricker upp och flagar med tiden. Den tidiga blomningen som sker på bar kvist lockar massor av insekter tidigt på våren och är ett välkommet tillskott näringsmässigt för dem. Det är vackert att se på de skira skyarna av gula blommor och höra ett intensivt surr dessutom. Bladen är äggrunda och släta och får oftast rödaktiga höstfärger.
'Szanor' har större bär som mognar sent och eftersom jag tycker om att äta dem prioriterade jag en sort med större bär. Men bären uppskattas också av fåglar.
Kan bli upp till 6 meter och blommar i mars
x rutgeriensis 'Aurora'
hybrid mellan C. florida och C. kousa framtagen av Elwin Orton på Rutgers University
Riklig blomning som kan täcka hela trädet. Högbladen är rent vita, sammetslika och med rejäl textur. De är stora, ca 10 cm långa och omger en liten gröngul blomma i mitten. Bladen är ovala - elliptiska och mörkt gröna som på hösten övergår i vackra röd - lila toner. Lär växa snabbt och vara mer sjukdomsresistent. Sorten är steril och sätter inte någon frukt.
6-7 meter hög och ungefär lika vid efter 20 år
sanguinea 'Compressa'
dvärgkornell, trädgårdsform
Bildar en liten buske med upprätta och tätt växande grenar dessutom med ett kompakt växtsätt.
Bladen ä små, mörkt gröna och läderartade och med tydliga nerver. Har även fina höstfärger i djupt purpurrött.
1,2 m
Corylopsis - skenhassel
Ett litet släkte med lövfällande buskar från NÖ Asien.
Och det svenska namnet till trots har skenhassel inget släktskap med vanlig hassel utan det är, som i många andra fall, något hos växten som liknar något hos hassel. Och i det här fallet är det bladen. Och visst finns det likheter men jag upplever dem inte som så slående.
Bladen hos släktet är i utspringet tonade i rosarött men de övergår senare i en i grönt som jag upplever är överdraget med en vacker grådaggig ton. De vackert och ljust gula blommorna kommer i korta hängen på bar kvist i april. Buskarna kan också få mycket fina höstfärger. Växtsättet är gracilt och naturligt vackert, behöver sällan beskäras.
Det är mycket effektfullt att plantera buskarna framför en vintergrön fond som lyfter fram den vackra gula blomningen. Eller som jag sett i Göteborgs botaniska där en skenhassel vuxit samman med en Rhododendron keiskei som också blommar i samma blekt citrongula nyans.
Trivs i lundens halvskugga i en mullrik och fuktighetshållande jord. Jag odlar mina i torvpartiet bland rhododendron och magnolior.
glabrescens
Skenhassel, Japan, Korea
Bildar en vid buske med brett ovala blad med gråtonad undersida. Skenhassel har hängande blomstänglar med små, klockformade och dessutom doftande ljusgula blommor
sinensis 'Veitch's Purple'
En selektion som har just purpurfärgade blad när hösten kommer men bladen är vackra hela säsongen.
