Gröngödsling för den goda jordens skull
Gröngödsling… ..vad är det? Kanske ett gammalt odlingssätt som fått ett nytt namn? För vad får jag om jag odlar samma sak på samma jord utan variation – jo en trött jord. Här sa bönderna att jorden låg i träda. Som bonde var man medveten om att jorden behövde vila. Så varför låter jag inte jorden bara vara?
Inte ens bönder lät jorden ligga bar man sådde ofta klöver åtminstone här. Det stöttas av vetenskap som säger att en bar jord läcker kväve till atmosfären. Det sista, kväveläckaget känns ganska onödigt och det är lätt att reducera det. Går det till och med att så växter som inte bara täcker utan också tar upp och fixerar kväve i jorden…? Ja det går jättebra med så kallade kvävefixerande växter och exempel på sådana är hela baljväxtfamiljen. Därför ingår ofta olika baljväxter i fröblandningar eller så finns de som egna sorter i portioner.
Trött grönsaksland hösten 2018
Det började med att jorden i mammas grönsaksland kändes trött och hon var besviken på potatisskörden sommaren 2018. Kanske inte så konstigt i sig med tanke på torkan den sommaren. Lägg sen till att potatisen odlats på i stort sett samma plats i många år så var det naturligt att skörden blev låg. Jag tänkte jag att jorden behövde mullämnen, näring och framförallt vila. Så… Jag började på senhösten 2018 med att rensa ogräs, köra dit kogödsel med mycket halm och sprida gräsklipp. Och sen vände jag ner alltihop och sådde frön av olika gröngödslingsväxter. Fast i ärlighetens namn så var det lite för sent på säsongen.
Gröngödslingen…
Jag tyckte det var svårt att välja sorter och det tycker jag fortfarande. Det är fortfarande inte helt lätt att kombinera för det ska ju helst bli en så optimal kombination av sorter som det bara går. Men utifrån hur det blev 2019 har jag bestämt mig för att så de sorter som ska klippas ner en eller flera gånger tillsammans och för att så dragväxterna som ska blomma för sig. Och för att sen behålla en god jord har jag tänkt mig en 6-årig växtföljd om jag ska odla grönsaker igen. En 6-årig växtföljd innehåller gröngödsling två gånger där första gången är en ren gröngödsling och andra gången blandad med något som skördas.
…ogräs?
Det finns några sorter som jag studsade över eftersom jag betraktar dem som ogräs klöver är ett exempel. Men det är också så att de ska klippas ner och så småningom grävas ner innan de fått etablera sig ordentligt eller för den skull fröså sig. Vi får väl se hur det går med det på sikt…
Bokashi…
Hinkarna med bokashi, det blir inte så många just nu, har jag grävt ner där jag tänker mig odlingslådor. Och i veckan grävde jag ner några hinkar igen. Nu hoppas jag få se en jordyta med en mer eller mindre stark vit yta. Ett tecken på att mikroorganismerna ifrån bokashin befolkat jorden. Och jag tänker att gröngödslingen, bokashi och vila kommer ge ett bra resultat på sikt. Det räcker väldigt gott att titta i jorden där jag grävt ner lite grönt så ser jag hur maskarna frodas, blir fler och större. Och maskar – det är bra, jag har till och med kallat dem mina bästa hjälpredor.
Att sätta spaden i jorden nu
Det var en fröjd att sätta ner spaden nu. För precis som på andra ställen där jag lagt och låtit växtmaterial ligga och förmultna på ytan så kommer maskar ilande. Jag inbillar mig att de älskar fukten som bildas mellan materialet och jorden. Att sen ha sitt skafferi ovanför huvuet att bara sträcka sig efter – kalas. Nu var masktätheten flera hundra procent mot förut. Och jag kan jämföra med den nedre delen som jag inte orkade fixa hösten 2018.
Vad är gröngödsling?
Gröngödsling är enkelt uttryckt en lära om hur och med vad man kan gödsla sin jord med hjälp av olika gröna växter. Det är en rad olika sorters gräs, klöver, lupiner – ej invasiva – som tillsammans brukar jorden, binder kväve och tillför mineraler. Bland dem kan man blanda så kallade dragväxter för att få fler insekter och bin. Det är en lära i sig och blir du nyfiken och vill läsa mer har till exempel jordbruksverket ett häfte som ingår i en serie om ekologisk grönsaksodling. Jag kommer nog hålla isär de olika sorterna och dragväxterna för att lättare kunna slå växterna i tid eller till och med flera gånger.
Nu är det bara några skälvande dagar kvar tills vi lämnar 10-talet och startar 20-talet. Jag kan inte hjälpa det men jag får en konstig känsla för 1920 talet känns som en evighet sen , spännande men ändå jättegammalt. Då var mina morföräldrar unga. Så tänk när andra tittar tillbaks på vårt 20-tal – kommer det vara lika revolutionerande och omvälvande? Antagligen men av andra orsaker.
Jag länkar till Trädgårdsfägring med temat – tillbaka till dåtiden – hmm jo ett visst mått av dåtid har väl ändå smugit sig in.
Och med det önskar jag alla ett Gott Slut på 2019 och ett riktigt Gott Nytt 2020!
Gröngödsling och bokashi låter som en utmärkt kombination. Jag är så glad åt maskarna i min kompost, nu när vintern är så mild ser jag dem varje gång jag tömmer komposthinken.
Kram och Gott nytt år!
Tack Inger!
Jag tror också på den. Och att skapa en bra miljö åt maskarna.
Gott Nytt År! Kram, Carina
Hei Carina!
Å dyrke jorda, ikke bare dyrke i den. Det er utrolig viktig. Det var det stort fokus på da jeg tok gartnerutdanning. Ensidighet er den største faren. Variert kost trenger vi alle. Rester av belgvekster deler jeg opp og dekker restene med jord. En annen ting som er viktig, er å ikke spavende jorda. Da vil jordorganismer som liker å leve i det øverste laget, bli henvist til det dype mørket. Det er mer og mer sjeldent å se at bønder pløyer jordet. De bare harver. Ved ensidig dyrking, dyrker man mangelsykdommer og andre svakheter.
Jord er noe av det mest spennende jeg vet.
God ny jord og god nytt år! Klem Anne
Hej Anne!
Aha det visste jag inte… men alltid kul att lära något nytt. Att det sen sparar ryggen gör det hela än bättre 🙂 Djupgräva och spadvända har varit rekommenderat här men när jag tänker efter så var det ett tag sedan jag såg någon framhäva vinsterna med till exempel dubbelgrävning. Jag läste nu om ett par olika tagetes och allt nyttigt de gör för jorden och där den ena skys mer än andra av ohyra en win-win tänker jag.
Gott Nytt År! Kram, Carina
Interessant å lese! Jeg ser honningurt i bakgrunnen på det ene bildet av blodkløver. Vi brukte en grønngjødslingsblanding i parsellhagen for et par år siden, med blodkløver, en annen kløver, sommervikke, raigress og honningurt. Honningurten frør seg noe så ekstremt. Burde vi ha slått oftere?
Godt nytt år!
Tack! 🙂 Och välkommen hit!
Det är det som är dilemmat kom jag på när man sår dragväxter som honungsörten med de andra. Dragväxterna ska blomma och locka insekter och då kan jag inte slå ner dem. I framtiden ska jag hålla isär dem så det går att slå ner grönväxterna och behålla de andra ett tag. Frö… jo många av dem är ju nästan ogräs men behövs ändå 🙂
Tack detsamma! Carina
Så intressant och läsvärt inlägg! Jag kanske ska göra något med min påse med gröngödslingsfröer och inte bara låta dem ligga i träda i frölådan – om de nu ens lever fortfarande. Å andra sidan läser jag kommentaren om honungsört och blir lite avskräckt. Får se hur det blir nästa säsong.
Önskar dig ett riktigt bra 2020 och sedan hela det nya 20-talet. Nog går tiden fort, alltid.
Kram Anni
Haha… du har gjort som jag. Det låg en påse här också och jag tror att det fåtal av den röda klövern som grodde om från den. Resten var betydligt färskare. Man behöver ju inte ha honungsört i och det finns ju andra bra växter som lockar insekter.
Tack! Och ett Gott Nytt År till dig! Kram, Carina
Grønngjødsling driver flere jordbrukere her på jordene sine. Så honningurt blomstrer alltid rundt her på sommeren. Veldig bra at du bruker det som gjødsel.
Fortsatt god jul 🙂
Klem, Marit
Det verkar bli mer populärt. Storbonden här, ordförande i LRF, hade sått en smal sträng runt en åker av just honungsfacelia och markerat att det var en dragväxt. Bättre än inget men kändes mer som publicitetsfriande.
Tack detsamma! Carina
Hej Carina!
Intressant läsning, har inga stora odlingar men det är klart att jorden behöver förbättras. Din klöver är riktigt snygg dessutom.
I vår kommun har man bestämt att alla skall ha brun tunna, även de som har egen kompost och bokaschi. Helt galet.
Ha det bra /Marika
Hej Marika!
Om man tror på att jord inte ska ligga bar kan gröngödsling vara intressant och ytan måste inte vara så stor. Visst är klövern fin… ..tänk när kvällssolen går ner bakom klövern. Vi har också ett extra kärl det fick alla, även de som komposterar. Vi undrar varför vi inte kunde fått de kärl som många andra kommuner bytt till… Dvs de som har fack för batterier, glas – ja egentligen det mesta man behöver slänga.
Gott Nytt År! önskar, Carina
Hej!
Kul att grönsaksodlarnen i Carina börjat titta fram. Blodklövern kan man nästan odla bara för att den är så vacker.
Läser med intresse ditt inlägg och du är ju helt rätt ute, men samtidigt känner jag nästan hur energin rinner ur mig och jag blir helt slut av att bara tänka på att som ska slås och grävas ner. Jag anser att gröngödsling är för de som har traktor eller i alla fall mindre motordrivna redskap till sin hjälp, dessutom är det omtvistad hur pass effektivt det är att gräva. Visserligen frigörs en del näringsämnen som kommer upp i de högre jordlagren, men å andra sidan störs mikrolivet.
De senaste 20 åren har jag inte grävt alls med undantag av kompostdiken vart fjärde år och riktigt dålig jord (utarmad som din mammas när jag tog över efter svörmor) på Södra filialen där morötter och annat djuprotat såtts. Räknar med att det inte ska behövas alls om ett par år.
Istället gör jag jobbet enkelt för mig och matar uppifrån med omväxlande gräs, lövkompost från säck och kasserat ensilage. Allt detta fungerar som marktäckning, förhindrar vattenavdunstning, ogräs och avger näring under nerbrytningen. Lagret bör alltid vara 2 dm. Givetvis är det ett visst jobb med att marktäcka också, men ingenting i jämförelse med grävning, plus alla andra fördelar. Jag odlar också med växelbruk på sex år. Efter potatis har jag alltid baljväxter som sen blir en del av marktäckning när ärtor/bönorna har skördats. Kan man få tag på nån slags djurgödsel av nån granne är det också ett plus för bokashin kommer inte att förslå i ditt stora land.
Man får prova sig fram och hitta de metoder man gillar.
Tack för feedback på nya bloggen. Har sidbredden ändrat sig nu? Jag pillar vidare med den och det kommer nog att ta ett tag innan allt blir som jag vill ha det. WP är ju nytt för mig. En del funktioner saknar jag från Blogger andra har tillkommit. Fortsätt gärna säga till när jag är ute på hal is.
Kram och gott slut på gamla året.
/Anette
Om jag fattat rätt så måste man inte gräva ner det och jag har inte tänkt göra det. Väntar dock fortfarande på de där 8 – 10 balarna ensilage från bonden…. Jag har också blivit lat och när jag sen läste Annes kommentar om mikroorganismerna så kommer jag nog mest sträcka mig till att gräva ner bokashi. Tack för tipset längre ner.
Tänkte nästan att du gått över till wordpress är det .com eller .org? Ska kolla bloggen igen 🙂
Kram! Carina
Ps. Vill du veta mer om Icke gräva metoden finns det massor skrivit under No-dig gardening Ds