Den goda jorden – skapa en frisk jord
Den goda jorden – kräver jobb
Den goda jorden kommer sällan av sig själv. En ensidig odling, utarmning, genom för mycket odling av samma sak skapar på sikt en sämre jord. Jag försöker fokusera att hålla jorden i god kondition både i grönsakslandet och i trädgårdens planteringar. Jag vill åstadkomma den goda jorden på ett så naturligt och giftfritt sätt som möjligt. Om den är helt ekologisk? Jag vet faktiskt inte. Men jag köper inte konstgödsel och jag använder bara ekologiska bekämpningsmedel och gödselpreparat.
Allmänt om den goda jorden
Den goda jorden… Jord är egentligen förmultnande växtdelar som bryts ner av svampar, maskar och andra organismer stora som små. Det gör i sin tur att det behövs ständig påfyllning. Man ser det genom att jordytan liksom sjunker… Det är inte växterna, oftast i varje fall, som drar sig uppåt. Tänk i naturen där träd och buskar samt markytans örter vissnar ner och täcker jorden. Gör ett snitt och se ytskiktets onedbrutna, följ lagren neråt och se löven från 2-3 säsonger sedan och hur lagren sakta blir finare och finare. Titta på mängden maskar – för övrigt den bästa trädgårdsarbetaren man kan ha. Så jord är något flyktigt som behöver ständig påfyllning. En påfyllning man kan skapa själv – billigare och bättre än påsjord som oftast är mer eller mindre ren torv. Ko-på-påse är bra när man inte som jag bor på landet. Och visst köper jag jord i påse bland annat till mina sådder och till mina krukodlade växter ute.
Jordblandningar, planteringar och växter
Det finns olika jordtyper allt från lätta till tunga, sura till basiska och mer aspekter ändå. Olika växter behöver olika jord. Och det skriver jag mer om kring varje växt i växtporträtt. Dessutom finns det mer om jordblandningar och hur jag bygger upp bäddar under ’planteringar’. Att börja med rätt jord är bästa grunden för friska och välmående växter.
Den goda jorden hur gör jag?
Om gödsel och gödsling
Naturgödsel
Det finns massor av sätt att gödsla en jord. Jag försöker få tag i häst- och kogödsel från granngårdar. Här är väl den del där jag är mest osäker kring om min jord är ekologisk. Jag kan inte garantera att djuren inte fått någon medicinering. Naturgödsel har bra näringsinnehåll men innehåller också strömaterial som tillför jorden mullämnen. En hög kogödsel som får ligga ett tag innehåller snart mängder av lövmaskar som börjar bryta ner gödseln. Efter ett par år är det bara fin mylla kvar. Självklart är det bra för jorden och växterna.
Alger och stärkande växtlösningar
En annan typ av gödsel som är lika naturlig gödsling som naturgödseln är olika algmedel, nässelvatten, fräkenvatten mm. De sprids, sprutas eller vattnas ut under säsongen. De innehåller olika stärkande ingredienser oftast i form av mineraler som kisel och andra.
Goda svampar, nematoder och andra organismer
Goda svampar? Ja självklart precis som i vår mage innehåller jorden en mix av båda. En frisk, god jord har en bra balans. Vi kan aldrig ta bort de dåliga – vi jobbar med att balansera. En jord där balansen blivit negativ och där de dåliga svamparna tagit över ger sjuka, klena växter, dåliga skördar och annat elände. Tillsammans med olika växtlösningar hjälper de här organismerna oss att få en bra balans som stärker växterna och ger oss bra skördar.
Bokashikompost
Ett sätt att kompostera med hjälp av betat strö där själva processen sker nästan syrefritt i hinkar inomhus. Hinken fylls och mellan varje lager om ca 1 liter hushållskompost strös ca 1 matsked av bokashiströ. Fördelar –
- den syrefattiga nedbrytningen minimerar kväveutsläpp som annars blir av nedbrytningsprocessen
- ströet ger mängder av goda mikroorganismer till komposten och de stärker jorden
Jag använder den här metoden. Återigen jag är lat och den gör att jag slipper gå ut en regning höstkväll med komposthinken. Mer om bokashi kommer här…
Vissna perenner klipper jag ner på våren. Många är fina blickfång under vintern när jorden annars skulle ligga platt. En vacker vinterdag i december blir jag glad av det här…
Ny förna
Förna är det lager som finns högst upp i de olika jordnivåerna. Förnan består av organiskt material som ligger på marken. Detta består till största delen av döda men inte helt nedbrutna växtdelar. En del utgörs även av djurrester samt exkrement som hamnat på marken.
Källa: Wikipedia
Det där översta lagret som binder fukt och ger maskarna nytt material att kalasa på… Hur får jag till det? Som ni ser av bilderna städar jag inte överdrivet i rabatterna. Jag väntar ofta till våren och klipper ner perenner och annat som står kvar. Sen klipper jag ner ’klippet’ i mindre bitar som får ligga kvar. Det kan te sig skräpigt och stökigt men jag lovar att så fort grönskan tar sig döljs klippet. Haken är sniglar – de gillar den här lite fuktiga miljön med gömställen bra. Men jag tänker att antingen plockar jag dem i rabatten eller i komposten. Bara att välja. Det är dessutom ett sätt att få till något hanterbart för en lat person som jag är.
Varning dock – sjukdomsspridande växtdelar
Jo.. en sak gör jag. Jag klipper bort pionstjälkarna på hösten för att minska risken för botrytis och jag klipper bort julrosornas blad i december för att hålla nere mängden svartfläckssjuka. Alla såna växtdelar bränns. Sjukdomsspridande växtdelar ska ALDRIG hamna i komposten.
Nya vanor hjälper den goda jorden
Visst är det jobb att gödsla regelbundet med naturgödsel men det ger också träning. Det tar tid att skapa olika växtlösningar att spruta eller blanda i jorden. Men det finns genvägar i form av medel att köpa. Ett tips är ett algmedel som jag köper hos Runåbergs fröer, medlet är ett engelskt preparat som heter SM6 – algextrakt och det är helt ekologiskt. Jag tjänar in en del med rensning och krattning av fjolårets perenndelar när de och höstens löv får stanna kvar i rabatten. Dessutom tjänar jag tid på att ytlagret håller fukten bättre vilket ger mig mindre vattning. Men största vinsten är friska växter och god skörd.
Lästips: Gödsel – om trädgårdens näringsliv, Bonnier fakta
Vilken omfattande och bra översikt du har gjort. Håller med om att jorden är förutsättningen för allt. Försöker också berika min jord och använder bara ekologiska metoder och medel. Vid ett tillfälle hämtade vi brunnen hästgödsel från en ridskola i närheten. Den fick sedan ligga ett tag här också. Nu visade det sig att den hade rester av bekämpningsmedel och anledningen till att jag upptäckte det var att tomatplantorna som jag planterade om i en blandning med gödseln helt slutade växa och visade ett utseende jag kunde hitta på nätet och identifiera ganska säkert. Troligen har hästarna ätit av gräs eller hö som vuxit där man sprutat för att få bort vissa andra växter. (Minns inte vad ämnet heter nu). Tomater ska tydligen vara de växter som reagerar kraftigast på detta medel. Hade jag bara lagt ut det i rabatterna hade jag nog inte märkt det. Så även om man verkligen försöker är det svårt att veta att allt blir som man tänkt sig.
Ha det fint
Helene
Oj! Även om man frågar så är det ju inte säkert att bonden/hästägaren kommer ihåg. Gödseln kan ju ha legat också… Därför säger jag inte att jag odlar ekologiskt men så nära som möjligt. Har tack och lov inte varit ute för något liknande. Däremot har jag fått med jättemycket ogräsfrön, brännässlor bla, med hästgödsel. Någon sa att det beror på att de inte idisslar som korna. Mycket jobb blev det i varje fall 🙂
Ha det gott! Carina
Hej Carina!
Tummen upp för ett mycket bra inlägg! Jag har aldrig förstått kombinationen billig/dålig jord och dyra växter. Jag har alltid odlat ekologiskt och försöker få tag i naturgödsel men lyckas inte alltid. Köper ko-på-påse även om jag inte är överförtjust i plastförpackad jord. Konstgödsel har jag aldrig använt men däremot hönsgödsel ibland på våren.
Det sjunker märkbart i odlingarna under en säsong så jag fyller alltid på under våren och så får löv och annat skräp bli kvar där under.
Snygga bilder på gamla växter!
Kram!
Tack Gunilla!
Det är en del i att skapa ’corner stone content’ för att stötta SEO. Det här skrev jag som ett inlägg. En del är sidor och dem får ni inga blänkare om. Om jag fattat och gör rätt – får hoppas det 🙂
Oavsett så är jorden viktig. Din reflektion är klockren och nej – jag förstår inte heller. Kogödsel börjar bli en bristvara i takt med att det bara blir mer och mer flytgödsel.
Kram, Carina
Intressant och lärorikt om jord. Min kompost är guld värd och kommer verkligen till användning. Jag är bortskämd med bra jord i stan, gammal sjöbotten, men vid stugan är jorden väldigt ojämn i kvaliteten. Kände inte till vad du skriver om pioner och julrosor, bra att veta.
Kram
Gammal sjöbotten låter underbart! 🙂 Jag gillar också kompost, löv och annat.. uppenbarligen gör maskarna det också. Då är jag glad 🙂
Jag odlar mina julrosor och pioner där det varit potatis tidigare. Det ska vara olika Botrytis sorter men jag upplever att det är värre på den jorden.
Kram, Carina
Hej Carina
Bra med debatt om jorden – det är ett stort ämne – där finns nog ingen facittlista:)
Cirka vart tredje år – tillför jag jorden tång nere från Öresund.
Häruppe klarar jag mig med älglort:)
Har du erfaringer med denna botrytis? Jag klipper först till våren och menar inte att ha haft problem?
Ha en trevlig helg
Jag har stor erfarenhet av Botrytis. Kanske har ni andra jordar… Eller så är det att jag har så oerhört många pioner. Jord och gödsling tänker jag att man sköter som det känns bra för var och en. Tång är ett fantastisk tillskott om man har tillgång, enkelt, till det. Det fanns en trädgård uppe på ett berg i Halland. Där var jorden helt och hållet byggd av tång och han odlade mängder av rhodo, trillium och andra växter som aldrig skulle klarat sig på den platsen utan hans tång. Han tog alltid med sig påsar när han gick till stranden… varje gång, varje dag.
Ha det gott! Carina
Men så bra du skriver, vilket inlägg. Borde passa i en bok eller trädgårdstidning.
Kram Maria
Tack Maria! Ska försöka bygga lite cornerstone content som jag kan bygga vidare på 🙂
Kram, Carina
Veldig bra innlegg, Carina! Jord og gjødsel er viktig, og jeg prøver også å dyrke mest mulig organisk. Kompost er gull verdt. Bokashi har jeg lest om, men har aldri prøvd selv. Hva er bokashi strø laget av? Må en ha det, eller kan en bruke noe annet?
Jeg må skrive inn navn hver gang selv om jeg haker av for save name. Hva gjør jeg galt? 🙂
Klem, Marit
Tack Marit! Ströt är typ spån som betas med mjölksyrasvampar?? Man kan göra själv – min dotter prövade men jag orkar inte. Men du behöver ha något som är betat med de här svamporganismerna. Det är hela grejen, det och den syrefattiga miljön under de 2 veckor som hinken vilar efter sista man lägger i tills dess man kan gräva ner den ute.
Vet inte om jag förstår… Tror inte du gör fel. Har du prövat en annan webbläsare än den du brukar använda? Jag kör chrome och måste numera alltid fylla i alla uppgifter varje gång – sjukt irriterande. Går jag över till IE så finns allt lagrat. Fråga mig inte varför 🙁
Jag har förresten 59 nya hostor…
Kram, Carina
Jeg bruker bare crome, for den er best når en bruker blogger.com til blogg. Jeg brukte IE flr, men fikk så mye trøbbel med å legge ut bilder at jeg ga opp.
Irriterende ja, men det går helt fint 🙂
Oj, det var mange hosta…
Jeg har kun kjøpt en hosta i sommer tror jeg. Jeg har så mange at jeg har gått litt lei dem akkurat nå… 😉
Klem, Marit
Förstår vad du menar… Så känner jag med pioner 😉 Din hostasamling är ju dessutom i stort sett komplett tänker jag.
Kram, Carina
Flot indlæg. En rigtig god ide at fokusere på jorden. Jeg lader alle staudetoppe om efteråret blive, men kunne godt blive bedre til at lade afklip blive om sommeren. Det må jeg gøre fra næste år..
Bokashi er helt nyt for mig.
Tack Lisbeth!
Bokashi är riktigt bra och det är på riktigt. Jag märkte stor skillnad på skörden när jag började använda bokashi. Potatisen var friskare… Man ska göra det som känns bäst när det gäller perennrester och annat. Mår man dåligt av att se det i rabatten tänker jag man ska avstå. Trädgård ska vara skönt och roligt 🙂
Ha det gott! Carina
Hej Carina!
Vilket intressant inlägg, får återkomma och läsa om. Gödslar med hästgödsel från dotterns häst, men ofta blir det gödsel på påse.
Ha det gott /Marika
Gissar att dottern är tacksam att bli av med resterna 🙂 Har man inte tillgång så har man inte… Det ska ju trots allt lastas, köras och sen flyttas också. Jag har tur med en granne som har kor och en vanlig gödselhög, traktorer och skopa för lastning finns också 🙂
Tack detsamma! Carina
Så läsvärt och intressant! Här är det enbart ko och höns på påse som gäller. Jag förstår inte det kortsiktiga tänket i att gödsla med konstgödsel (och köra bort allt rens!). Dyra växter ska ha de bästa förutsättningarna för att leva ut hela sin potential – jisses, det är ju precis som med oss människor!
Kram och trevlig helg!
Tack Anni! Visst är det så.. Och en annan intressant grej – inte sjutton gör vi en storgödsling av oss på våren och slutar till midsommar??!?! Eller hur 🙂 Jag är så tacksam för en tidig artikel om gödsling i skriften TA, trädgårdsamatören, där förespråkades promillegödning.
Tack detsamma! Kram, Carina
Hej Carina!
Så intressant att läsa ditt inlägg om den goda jorden. I mångt och mycket tänker jag som du och försöker arbeta på samma sätt. Jag hämtar hästgödsel ibland men eftersom jag bor inne i ett villasamhälle så blir det ko på påse för det mesta. Köper såjord och planteringsjord när jag sår och planterar eftersom jag i mina nya rabatter utgår från riktigt fet och kompakt lerjord. Behöver planteringsjorden för att få en bättre jordstruktur att starta med . Hoppas dock på att kunna hålla strukturen sen genom att göra som du. Klippa ner och återföra det odlade växtmaterialet till jorden. Har funderat på att köpa en kompostkvarn som jag kan köra ner allt i för att sen fördela ut det i rabatterna. Tänker att det skulle spara klipptiden lite och så kan man ju stå där och mata kompostkvarnen medans man lyssnar på radio… eller musik…. 🙂
Alger låter intressant, det har jag aldrig provat. Får kolla på Runåbergs föer. Tack för tipset.
Jag har en del fräken i mina rabatter. Är lite trött på den, och har inte riktigt haft lust till att ta hand om den. Men nästa sommar får det nog bli lite fräkenvatten för mineralernas skull. Det är ju, som du skriver, så himla roligt när växterna mår bra och trivs , och då är ju jorden A och O.
Kram Anna-Karin
Tack Anna-Karin!
Med fet och kompakt lera förstår jag att du behöver tillföra mullämnen. Här är det tvärtom egentligen. Lätt fd skogsjord uppepå berg. Känns som just jord är en utmaning för de flesta. Kompostkvarn är guld!!! Nedklippt eller malt material bryts ju dessutom ner fortare. Fräken i trädgården är ett elända men ett man måste lära sig leva med. Tror det effektivaste är att regelbunden ta en runda och bryta av skotten ovan jord. Jag gjorde det ibland med ett glas vin i ena handen, ibland när jag rensade 🙂 I villaområden måste man ju dessutom ta hänsyn till lukt. Gödsel på påse är doftfri…
Jag åkte till havet i måndags och nu när inte folk är där och det har blåst så lång mängder i en liten vik. Önskade att jag lätt hade kunnat bära de några hundra meter över berget och sen haft en kärra att lägga på 🙂
Kram, Carina
Mmmm, det kanske får bli vin och fräken ikväll då, det är ju helg 🙂
Kram