Woodland med svåra miljöval

Woodland är inget konstigt tvärtom

Woodland säger en del, andra säger lund. Tänk dig en typisk vitsippslund på våren så har du miljön. Det är stora träd där solen når ner till marken innan trädens löv vecklar ut sitt gröna parasoll. Återvänder du till vitsippslunden efter midsommar har vitsipporna vissnat ner i väntan på nästa vår och istället har en glesare grönska med en del ormbunkar och gräs tagit plats. Jag har hittat mycket inspiration i Smoky Mountains i USA, vår egna och underbara svenska natur och naturligtvis Göteborgs botaniska, japandalen till exempel. Så vad är problemet?

I den tillfälliga lunden jag har nu bottnade jag med plast för att få till något snabbt, hålla undan asparna och förhoppningsvis kunna flytta all jord sen. Men plast… det hade jag hoppats slippa i framtiden. Plasten har gett alla bäddarna ett vattenmagasin i botten och växterna som växer där sen flera år mår fantastiskt bra. Jag har lyckats med växter som jag innan tyckte var besvärliga. Jag spar också på vattning och behöver normalt sett bara vattna i en av bäddarna under en hel säsong. Sommaren som gick som hade en rejäl torkperiod vattnade jag den bädden två gånger. Delar av den provisoriska lunden ser du här

Nya lunden

Skisser - översikt tomten

Jag har en bit på ungefär 1000 kvadratmeter ge och ta lite som jag kan skapa woodland av. Det kommer gå bort för gångar, kanter och stenar så kanske 750 kvadrat kvar.  Räknar hellre lågt än högt. Underbart tänker jag som älskar de här miljöerna. Det stora MEN:et är att området omgärdas av stora askar och askar har mycket och rejäla rötter. Visst kan jag ta ner alla träd men då försvinner det där lövtaket som ska skydda mot vindar och brännande sol. Dessutom tillför de något magiskt som de växer nu. En del av dem med rotsystemet över bergklackar eller inkilade vid större stenar. De ger en häftig djungelkänsla som jag vill bevara! Skyddet och känslan var en av huvudanledningarna till att jag flyttade hela tomten. Min sons spontana ord om området bekräftade ännu mer.

Området jag satt av som woodland ligger till vänster i det gulmarkerade området och går från söder mot norr. Den lilla rutan i vänstra hörnet av det gulmarkerade är en transformatorstation som man kan utgå från. Den långa gränsen vetter åt väster. Det skiljer 6-7 höjdkurvor som faller från öster mot väster. Men lutningen är behaglig eftersom flera av kurvorna är en bergkant som faller ca 2 meter.

Miljökvalet

Jag hade hoppats att slippa använda något i botten av bäddarna i nya lunden. Men… det verkar som jordlagret är tunnare än jag trott och berget betydligt ytligare. Rötter måste stoppas på något sätt och jag vill ha våtbäddar.  Så om inget magiskt händer är någon form av tät duk i botten enda lösningen. Plast i botten stoppar genomtränging underifrån för lång tid. Men jag måste kolla alla kanter noga för rötter letar vatten och söker sig fram ungefär som man ibland ser i läskiga filmer.  De två alternativ som är mest använda är tjock byggplast eller dammduk. Känns på ett sätt sådär med tanke på hela plastdebatten. Men byggplast får det nog bli och jag kanske kan trösta mig med att den kommer åtminstone inte ge sig iväg. Å andra sidan spar våtbäddar vatten och näringsläckage.

Woodland, Nedre lunden - sammanväxt

Många träd med karaktär – det här står i det nedre sydvästra hörnet, transformatorstationen är ca 4 m bakom min rygg. Här är lägsta punkten och det står nästan alltid vatten här

En solig eftermiddag

Den avlövade miljön såg ut så här en solig eftermiddag i januari…. Och om du tänker – jösses vilket jobb… Jodå det händer att såna tankar dunkar mig i huv’et ibland. Men sen kommer de där bilderna av hur himla snyggt det kan bli och ev trötthet kan jag ju inte ta ut i förtid eller??!?! Men jag kommer säkert vara sjukt trött på eländet i perioder. Slyt  är en blandning av ask och alm. Almarna här dör fortfarande av almsjuka. Det finns ett par ekar att spara och som sagt askarna och nån knotig apel längs gränsen.

Nedre lunden österutNågra steg längre in längs den västra gränsen

Nedre lunden mot nordost

Några steg till mot norr längs västra gränsen där berget ligger i dagen på vänster sida och två små bergsryggar på höger sida. En framför mig i bilden och en alldeles till höger

 

Det här området fick mig att tänka om kring tomt. Nu har jag ett positivt förhandsbesked och jag kommer jobba som att jag ska bygga här. Jag har börjat försöka rita upp det här området men det är inte helt lätt eftersom det är få fasta punkter på kartan som jag kan utgå ifrån. Men det är fortfarande mycket som ska gå i lås med avlopp, kostnadsnivå osv…

Fortsättning lär följa…!

11 Kommentarer

  1. Marit Sønstebø den 20 januari, 2018 kl 13:57

    Oi.oi… Hvilke planer du har! Skal si du har mye å jobbe med fremover.
    Det blir utrolig spennende å se hvordan det blir der, og jeg gleder meg til å følge med på dette!
    Flott kart og opptegning av området. Du får god plass til mange planter der!

    Klem, Marit

    • Carina den 21 januari, 2018 kl 09:14

      Ja det är fruktansvärt mycket jobb och ibland blir jag rädd för det. Men så när jag går där poppar idéerna upp och ja de väger liksom tyngre den mesta tiden. Det börjar bli så trångt i den tillfälliga lunden nu när det börjar växa på riktigt att jag tänker att en mångdubbelt större yta behövs. Nu börjar till och med magnoliorna som står i krukor blomma.

      Kram, Carina

  2. lisbeth den 20 januari, 2018 kl 14:59

    Ja det projekt kommer du ikke sovende til, men det bliver spændende. Det er dejligt med woodland, men det varer lidt, inden du bliver færdig, det er du nu nok forberedt på. Jeg kan godt forstå, at du vil bevare nogle af træerne, du må finde nogle stier i mellem, jeg tror det bliver godt. Her kan nok blive plads til nogle rhododendron, hvis du lukker noget lys ind.
    God arbejdslyst og god helg

    • Carina den 21 januari, 2018 kl 09:16

      Tack Lisbeth!

      Så är det! Jag vandrade runt och stegade upp några bäddar och funderade över stigar. Det ger sig väldigt naturligt. Det viktigaste är att gå runt med en lastad skottkärra då brukar det visa sig var jag vill gå och hur breda svängar behöver vara 🙂

      Tack detsamma! Carina

  3. Karsten F den 20 januari, 2018 kl 17:24

    Hej Carina

    Vilket fantastiskt område du har där!
    Är det en liten bäck jag ser på sista bilden?

    Jag förstår dina tankar med plasten, men kunde du inte prova ett mindre stycke med, och ett utan?

    Ska du ha Rhododendron tror jag du ändå kommer att skulle vattna, om du vil ha vårblommor, ja du vet: Erythronium, Jeffersonia, Fritillaria osv, dessa klarar nog en torr sommar. Polygonatum och Trillium också.

    Det är så fint med ask som det skuggivande trädet – Löven kommer så sent!

    Jag kommer att följa detta projekt!

    Ha en trevlig helg

    • Carina den 21 januari, 2018 kl 09:24

      Tack Karsten!
      Vet du det är en kombination av avlopps- och dagvattenutsläpp. Det finns ett ställe till där det alltid rinner vatten från en dagvattenledning. Men de ger sig som naturliga bäckar eller fuktpartier tänker jag.

      Det är en bra idé att ha både och. Igår gick jag runt och i den övre delen kan jag nog klara mig ändå.

      Jag vattnar aldrig etablerade rhododendron i våtbäddarna, det behövs inte. Det är bara nyplanterade plantor som jag vattnar. Våtbäddarna skapar också en svalhet som gynnar många primulor, meconopsis, Glaucidium och andra. Hundtänder klarar lite torka men slutar föröka sig och går tillbaka i antal upplever jag på en plätt som är torr.

      Tack detsamma! Carina

  4. Lisbeth Rosdahl den 21 januari, 2018 kl 11:46

    Hvor må det være fantastisk at eje et stykke skov – woodland. Og oven i købet med klipper på. Det er sådan noget en dansker, som jeg, drømmer om. Det bliver underbart.
    Mange hilsener, Lisbeth

    • Carina den 21 januari, 2018 kl 15:38

      Förstår vad du menar 🙂 Jag får kramp och total beslutsångest när jag ser ett platt stycke jord. Tycker det känns mycket lättare att utgå från olika stenar och berg. Jag beundrar er som skapar underbara trädgårdar på platt mark.

      Ha det gott! Carina

  5. Gunilla Teckenberg den 21 januari, 2018 kl 12:08

    Hej Carina!
    Jag förstår ditt dilemma, hela vår trädgård är uppbyggd i en liknande skogsmiljö som dina bilder visar. Jag kallar det inte woodland utan skogsträdgård men det är enbart för att jag vill hålla svenska språket så fritt från engelska influenser som det bara går, engelskan tränger sig på överallt. Lund är för mig mera lövträd med ringa inslag av barrväxter.

    Under hela vårt trädgårdsliv har vi kämpat mot trädrötter och jag kan nog konstatera att det inte finns någon bra lösning. En del träd är relativt snälla, som rönn, tall och kanske hassel. Värstingar är gran, sälg, asp och björk. Tar man bort träd kommer ljuset in och med det allsköns gräs, hundlokor och hallon.

    Jag har gjort en del våtbäddar, enbart för att skydda mot glupska trädrötter, använt byggplast som material. Det är motbjudande för mig att gräva ner plast i naturen men nu står de där sedan många år men det blir nog inga nya. Trädrötter kan smyga sig in vid kanterna så det är inte arbetsfritt men de håller sig hyfsat fuktiga, även under torrtider. Det som jag noterat är att växterna stannar av i utvecklingen så småningom, ett antal år går det bra men så går utvecklingen tillbaka. Jag gissar att det beror på att plasten bryter kretsloppet och utan mikroorganismernas medverkan utarmas jorden. Maskarna dör förmodligen när vintern kommer och alla andra småkryp som måste ner på frostfritt djup.
    Det är en utmaning men det blir vackert och spännande när man kan följa naturen som förebild, levande utan radade, stela konstellationer som vi gärna fyller våra trädgårdar med.

    Lycka till, det är enormt roligt och kreativt sätt att göra trädgård.

    Kram!

    • Carina den 21 januari, 2018 kl 15:35

      Hmm… svenskan är ett enda stort lånesamelsurium av inlånade och försvenskade ord. Jag använde woodland av SEO-skäl 🙂 Hotet av engelska influenser är kraftigt överdrivet när jag lyssnar på språkvetare även om det kan verka som motsatsen.

      Nej det är inte optimalt med något när man vill skapa en konstlat naturlig miljö. I naturen hade de underväxter som klarar rotkonkurrensen funnits där och inget annat. Det blir bara komplicerat när man vill plantera ihop saker som inte skulle valt det själva. Magnolior är nästan omöjliga att plantera under efter bara några få år. Så en lösning är nog att plantera och etablera underväxterna tidigt och sen se till att de får vatten och näring.

      Jag har läst om dina erfarenheter av våtbäddar och jag tror dina är äldre än mina. Samtidigt så har jag frågat några andra som har våtbäddar sen mängder av år och de tycker det fungerar bra. Haken är att hålla undan trädrötter i kanter som du skriver. Vet inte om det finns något rätt får nog bara bestämma mig 🙂

      Kram, Carina

  6. Anita den 22 januari, 2018 kl 17:54

    Mmmm … vilket område. Och visst kommer du att bli rejält trött men oj så fint det kan och kommer att bli. Det ska bli väldigt roligt att följa ditt jobb med lunden. Hoppas nu bara att allt med avlopp etc går i lås som det ska. Härligt att ha hämtat inspiration får Smoky Mountains också. Var tvungen att läsa det inlägget igen.

    Kram Anita

Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.