Blommor i alla former – från början plockade utan stjälk och i mängder – har funnits med mig hela livet. Efter ett tag blev jag stor nog att förstå att plocka blommorna med stjälk, idag händer det att jag plockar de utan stjälk igen. Allra mest eller bäst tycker jag vårblommorna är… ..lökarna, sipporna och den skira grönskan… Kanske för de är så efterlängtade, kanske för att de går i en pastellig färgskala helt förbehållen våren. Eller var det den där magiska förändringen i ljuset och doften av vår i luften som skapade det när vi var små?

Uppvuxen på landet med skogen utanför och med mycket kli i benen var vi ute jämt. Med en mamma och morfar som odlade och visste vad ‘allt’ hette så lärde jag mig massor inklusive alla trädslag, även som avlövade. Växtformen, barken, bladen, strukturen är fascinerande. Naturen är ett andningshål och inspiration. Att ta med kameran ut i naturen eller trädgården är ett ljuvligt sätt att verkligen vara närvarande, stanna upp och njuta av här och nu.

Naturens egna design i stort och smått ger inspiration till trädgården. Detaljerna likaså, märker att växterna jag gillar idag är betydligt mer avskalade och oftast nära det naturen själv skapat. Att se det lilla i det stora är viktigt för själen, i trädgården och med kameran. Att jag sen tycker om utveckling, anläggning, färg och form – ja då är trädgård, växter och foto naturliga intressen. En blogg förändrar inte det här men det är ju roligare att dela med andra och kanske få återkoppling på en tanke eller bild. Kanske kan något växtporträtt hjälpa eller inspirera någon.

Hoppas du känner dig välkommen och hittar något som intresserar dig. Lämna gärna en kommentar.

Lev väl! Carina

Leave a Reply