Ståndare och pistiller – blomsterbiologi

Ståndare och pistiller – blomsterbiologi

Ståndare och pistiller vem är vem?

Det här är inget skämt!! Jag måste googla varje gång – vad är vad – innan jag vågar skriva om ståndare och pistiller. Idag blev jag tvungen att googla igen trots att jag tror mig ha sparat ner en hyperinstruktiv bild så satt inte infon på plats. Så jag tänkte – kanske det stannar på plats om jag skriver.

Men blommornas biologi och genetik, framförallt det sista, blev ett litet trauma i skolan. Jag kunde aldrig få in det självklara i att räkna fram sannolikheten för att få en vit blomma. Kanske för att egentligen brydde jag mig på nivån – en vacker blomma är en vacker blomma. Vita blommor är ofta vackrast. Punkt.

Idag landade jag hos Uppsala Universitet när jag googlade och en beskrivning vår käre Linné brukade använda. Han liknade ståndare och pistiller vid mannen och kvinnan på bröllopsnatten. De gröna foderbladen liknade han vid brudsängen och de färggranna kronbladen för täcket. Ståndarna motsvarar de hanliga könsorganen och pistillerna de kvinnliga. Linné framhöll hur viktigt det var med blommornas sexualliv och idag har det bildats ett eget forskningsområde – reproduktionsbiologi – i ämnet. Se där! Men det är nog inga kurser för den som inte fått godkänt i ståndare och pistiller kursen.

Adonis amurensis

Adonis amurensis illustrerade blommornas sexliv hos Uppsala universitet så varför inte här. Ett ‘idiotsäkert’ exempel eller? Däremot vet jag säkert att den fyllda formen ‘Pleniflora’ nedan inte har något sexliv alls, verkar däremot snegla lite avundsjukt på vintergäckens frökapslar. Varför tittar vi så sällan på vårblommorna när de blommat färdigt? Den här frökapseln är vacker.

Adonis amurensis 'Pleniflora'

Veckoslut och hemma igen

Idag söndag och det låg mer snö än jag hoppats kvar här hemma. Jag kör gärna och helst, om jag kan, hem på kvällarna och  lördag kväll är perfekt lite trafik. Innan jag åkte hem hann jag med ett par timmar i solstolen på en fårfäll och med täcke och kudde. Solen värmde gott!!!

Men istället för tövädret jag drömt om här hemma så ska jag ska skola om chili och aubergineplantor. Och sen är det dags att titta igenom perennsådderna. Det har kommit upp groddar i 2 av 3 krukor med Cremanthodium… Jösses det blir 3:e gången gillt. Jag vågar nästan inte skriva det – jag kanske jinxar hela härligheten… Men tomater och flera primulasorter har grott inne i ljuset och värmen helt enligt plan.

Cremanthodium rhodocephalumKälla: Trillium.no och publicerad efter förfrågan

Ha en fin söndag!



21 thoughts on “Ståndare och pistiller – blomsterbiologi”

  • Du skriver om så mye spennende at jeg blir helt matt. Vi som er glad i planter har mye å takke Linné for! Når jeg vokste opp var vi hver sommer i en dal og der låne vi en hytte. Der vokste det Linnea, og den blomsten var jeg så glad i . Jeg visste ikke det da, men siden fikk jeg vite at den var oppkalt etter Linné. Den blomsten har jeg kun sett der, men skulle gjerne prøve den her om det var mulig.
    Cremanthodium var utrolig flott! Er den i slekt med Soldanella? De ligner på hverandre 🙂

    Klem, Marit

    • Tack Marit! Spännande tanke – hur hade systematiken sett ut om inte Linné funnits 🙂 Jag har faktist Linnea som börjat växa till sig. Annars har jag mest sett den i naturen i och runt Hemsedal – där växer den i massor. Och sen har jag sett den uppe i Dalsland.

      Cremanthoidum tillhör asterfamiljen och jag tror det är därför de grott den här gången. Asterfamiljen sätter bara grobart frö under riktigt goda omständigheter. Soldanella är släkt med primulor 🙂

      Kram, Carina

  • Hej Carina

    Så fantastisk din amurensis blommar! Det är en favorit!
    Spännande med vilka ord man använder, de danska orden tror jag är “støvdragere” för stamina och “frugtanlæg” för gynoecium (=alla pistiller?).

    Biologi är kul!

    Ha en trevlig söndag

    • Mmm den är vacker men det är förra årets blomning. Här ligger ca 10 cm snö fortfarande. Men knopparna har jag sett sedan i december. Ska gå ut en sväng och se vad som hänt under en veckas bortovaro.

      Tack detsamma! Carina

  • Fniss, det är en sak att förstå det där med ståndare och pistiller i teorin. Men sedan ska man förstå vilken som är vilken i blommans mitt också, och då blir det ju jättesvårt. Men jag håller med om att vi ska titta mer på resultatet = frukter och frökapslar. Ofta underskattad skönhet.
    Ha det gott!

    • Tack – teori och verklighet är olika saker. Tror jag behöver nån minnesregel 🙂 Ute i verkligheten spelar det ingen roll men det är ju inte så kul att blanda ihop de när jag skriver :))

      Tack detsamma! Carina

  • Cremanthodium er en spændende planteart. De fleste har vel gule blomster, så den, du viser, må være ret speciel. Jeg har forsøgt at så cremanthodium et par gange, desværre helt uden held.

    • Det finns minst två med rosavioletta blommor som jag vet om. Och visst är de lite besvärliga. Men det kan bero på att fröna inte blivit riktigt matade. Ett ganska vanligt problem i asterfamiljen tydligen. Det trixiga ska bli att, om de överlever så länge, få dem att trivas ute. Det är en utmaning i våra lite för varma klimat 🙂

      Ha det gott! Carina

  • Den rosa har jag aldrig sett, intressant och så himla fin. Ja det finns mycket att lära om växtligheten, inte minst för mig. Tror bestämt att du odlar året runt, fascinerande.
    Kram

    • Visst är de vackra 🙂 Vet inte om jag odlar året runt men jag kanske tänker på att odla 10 månader om året. November och december brukar jag vara rätt odlingstrött.

      Kram, Carina

  • Skönt att höra att du också måste googla 🙂 Det lät härligt med några timmar i solen. Vädret här är inte alls kul idag. Dis, dimma, låga moln och en obehaglig vind. Men det är väl något vi måste gå igenom för att komma fram till våren. Håller tummarna för dina Cremanthodium, så fina. Hoppas omskolningarna i övrigt gick bra! Det är i varje fall ett vårtecken när man får börja skola om.

    Ha en bra vecka!
    Kram Anita

    • Haha… jag blir lika glad att höra att det är fler 🙂 Det har varit disigt här också, regnblask men det har töat mycket snö också. Idag har varit en kanondag med solsken och 3 plusgrader som känts som mer. Typiskt då att jag för en gångs skull jobbar en onsdag 🙂

      Plantorna jag skolade om ser bra ut. Nu hoppas jag på en varm sommar för chilin ute.

      Kram, Carina

  • Hej Carina!
    Jag blev lite full i skratt när jag såg din rubrik. Har en dotter som läser biologi på gymnasiet och har just suttit och förhört henne på bland annat ståndare och pistiller, könlig och könlös förökning, korsnings-scheman med mera.
    Det är inte alltid så himla lätt att hitta ståndarna och pistillen (erna) och känna igen dem. Mycket annat krafs som döljer dem ibland. En del blommor har ju så otroligt vackra ståndare (ibland också pistiller) men jag brukar kolla och kolla igen, och igen ….. Som sagt, ibland lätt, men ibland inte alls alltid lätt.

    Frökapslar är roligt att titta efter. Har aldrig tänkt på vintergäckens. Vad fina de var.

    Lycka till med dina Cremanthodium!

    Kram Anna-Karin

    • Hej!

      Tack – det är så få som grott att jag har inte råd med något svinn.

      Javisst kan de vara vackra – jungfrun i det gröna och en del pioner till exempel. Skönt att det är fler än jag som brottas med temat även om det är på olika nivåer. Korsningsscheman låter komplicerat eller så skulle det vara lättare idag än det var då 🙂

      Kram, Carina

      • Mmm, jungfrun i det gröna brukar jag ha. Frökapslarna är så fina på vintern.
        Tror helt klart att du skulle tycka att korsningsscheman var lättare idag. Vill minnas att jag inte fattade ett smack första gången jag såg dem.

        Kram Anna-Karin

  • Har många gånger sänt tacksamma tankar till min biologilärare i gymnasiet som tvingade oss att varje sommarlov samla 120 växter och presentera dem på hösten i ett herbarium. Växterna skulle examineras och vi förhördes både på svenska och latinska namn och växternas biotop. För att kunna examinera växterna med hjälp av Linnés flora var man tvungen att kunna urskilja ståndare och pistiller. Både detta och latinet sitter som en smäck i mitt gamla huvud och som odlare har jag genom åren haft stor nytta av denna kunskap!
    Kram

    • Vet inte om jag är bakåtsträvande nu… Men vi fick också lära oss mer om natur och växter i densamma när jag gick i skolan. Vill ändå tro att det ökar respekten för naturen även om det inte hjälper på alla. Men det är väl ändå svårare att bete sig dåligt mot de man känner tänker jag. De vetenskapliga namnen är guld värda. En halvfylld gulsippa – ‘Semiplena’ säger allt och jag behöver inte mer för att förstå blommans utseende.

      Kram, Carina

  • Här är en till som måste googla. Fattar inte att det ska vara så svårt att hitta nåt trick för att komma ihåg. Det borde ju inte vara svårare än höger-vänster, stalagtit-stalagmit, konkav-konvex. Får se om Linnés romantiska beskrivning kan vara hjälp på traven nästa gång.
    Kul nu när sådderna är igång, men jag bävar lite för att det kommer att bli väldigt mycket att göra på en gång när värmen till slut kommer. Vi ligger efter med trädbeskärning och även annat som borde gjorts i vinter om inte snön varit i vägen.
    Synd att vintergäckens frökapslar ofta hamnar i skymundan av all annan vårfägring. Man tänker inte på hur fina de är.
    Allt gott och kram
    /Anette

    • Tänk jag känner detsamma… Det kommer vara väldigt lite tid sen. Dessutom fick jag en extra tjänsteresa i april och då går en dryg vecka där. Dagen efter rhododendronmarknaden… Just nu är jag glad att jag förgrott så lite som jag har. Bara tomater, chili/paprika och aubergine. Allt annat har fått vänta.

      Igår var en fantastisk dag ute och jag röjde en del med såg och sekatör 🙂 Ser lika fint ut idag.

      Kram, Carina

  • Hejsan! Javisst är det en nödvändig kunskap att skilja på blommans olika delar. Och, Google är till hjälp om man skulle råka glömma eller inte ens fått lära sig. Undrar faktiskt vad som ingår i de naturvetenskapliga ämnen på grundskolenivå idag? Tycker mig märka att unga människor inte ens känner till våra vanliga träd.
    Linnés sexualsystem och hans tänk i det är så genial att jag har använt fantasin som hjälp…;-)

    Ha det supergott!
    /Anja

    • Mmm… det har jag också funderat på. Det liksom stavning… Varje gång jag frågade när barnen växte upp – när ska ni börja med stavning? Det kommer sen, naturligt bara de läser. Bulls… på ren svenska har jag märkt.

      Aha.. tror jag förstår 🙂 Ska tänka på det och se om det hjälper mig 🙂

      Kram, Carina

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.