Främmande väsen på besök
» » Främmande väsen på besök

Främmande väsen på besök

posted in: BLOMMIG FREDAG | 9

Alien

Inga extraterrestiala varelser, aliens, på besök, inte heller Jim Jidhed med band… ..kunde tänka mig en fika med Sigourney Weaver men inte ens det. Att googla ‘alien’ ger i första hand film-, band- och spelträffar. Alien har blivit synonymt med vissa saker och tappat sin egna betydelse som adjektiv: främmande, konstig…

Det mesta i trädgården är främmande väsen i någon kontext. De flesta av oss odlar växter lååångt bort ifrån. Till och med en del av våra hatade ogräs som kirskål och nate är importerade av munkar som tyckte vår kost var fattig häruppe i norden. Så att välja en eller några främmande växter i trädgården blir svårt. Kanske är det till och med så att våra egna inhemska växter är de främmande idag. Och när vi odlar dem så ska det vara något främmande med dem – typ rödbladig som hundkäxet nedan.

Anthriscus-sylvestris 'Ravenswing'
Anthriscus-sylvestris ‘Ravenswing’

Däremot kan jag känna mig främmande i trädgårdsintresset. Vet inte om ni märker samma sak? Ni pratar passionerat om trädgård, gräva, projekt, växter ni vill ha. Samtidigt breder ett lätt uttryck av att stå inför dårskap sig hos lyssnarna. Sällskapet frågar i bästa fall – men är det inte jobbigt? Är det inte dyrt? I sämsta fall så påstår dem att det är jobbigt och dyrt. Kanske följt av – vi har stenlagt hela trädgården nu för det är såå tråkigt att sköta. Ok, jag överdriver lite men i merparten av sammanhang jag pratar trädgård i så kan jag känna mig lätt främmande. Och då brukar jag ändå ha rätt lätt att sälja mina idéer, ja åtminstone om dem inte involverar något direkt engagemang eller arbete. Kanske är det inte ens trädgårdsintresset som framkallar alienerandet utan just behovet av engagemang eller brist på ork att engagera sig. Undantaget sammanhang med likasinnade – typ här i bloggvärlden. Kort sagt i många sammanhang upplevs mitt intresse som ‘konstigt’ och ‘främmande’.

Iris pseudocarus

Vi som har engagemanget kan måhända rynka på näsan åt nästa helt vanliga iris – svärdslilja. Den är uppgrävd i ett dike i början av min trädgårdskarriär, om man nu kan prata om det. Då ville jag bara ha växter och plånboken samt kunskap räckte inte så långt. Den är inte så prioriterad idag till förmån för sina främmande släktingar från andra kontinenter. Den har till och med nästan fått dö – den får klara sig själv. Men bladen är en attraktiv rugge och i somras så skvallrade blomman om varför den grävdes upp en gång. Då hade jag för övrigt en stor damm och där är svärdsliljan maffig.

En annan inhemsk växt jag sått, återigen inte för sin vanliga färg, var den vanliga Ranunculus acris, smörblomma. Det finns en månskensgul förändring man kan se ibland. Frösådderna blev den vanliga gula och gissa vad – de åkte ut. De var ‘aliens’ på besök.

Kanske blir jag banbrytande i trädgårdssammanhang om jag börjar bejaka den vanliga svenska floran…  Summa summarum så finns det inga direkta aliens i min trädgård som jag själv ser det 🙂

 

Ha det gott! 

logga_rosaline

 

blommig fredag

9 Responses

  1. Britt
    | Svara

    Ogräs lär vara växter som växer på fel ställe. Men det avgör man förstås själv.
    Att man vill ha litet mer exotiska växter, som har svårt att klara klimatet, är väl en sport. Tycker jag, som egentligen inte är det minsta sportintresserad. / Britt

  2. Lotta
    | Svara

    Jag är nog den som verkligen bejakar våra inhemska växter eftersom jag inte är den som lägger ner en massa krut på att får växter att överleva, lite komiskt detta med att man säger ogräs, jag råkade ställa en fråga på F.b om vad förslags ogräs jag hittat och blev totalt nedskriven för man fick inte kalla växter ogräs??? men för oss som jobbar med lantbruk heter det ogräs och det finns ju många ogräsböcker…men detta var inte poppis. Jag brydde mig inte ens om att deltaga i den stora disskusion som detta ledda till! Önskar dig en trevlig helg! /Lotta

  3. Elin
    | Svara

    Ja, trädgårdsdiskussioner sparar jag till utvalda sällskap och jag skulle aldrig svara ärligt på den ständigt återkommande frågan ”men hur mycket tid lägger du i trädgården egentligen?”…! Trevlig helg! Kram Elin

  4. meta
    | Svara

    Ja men var och en måste väl själv bestämma hur den vill ha det så tycker i alla fall jag. allt är tillåtet i allas trädgårdar.Svärdsliljan älskar jag. Varför har vi klöver då i våra planteringar… jo för att någon sa att det är fint. men alla tycker inte det. Som tur är. så kan vi hålla på lääänge om ditt och datt. Undrar vad en ailen i trädgården egentligen är?? inte vet jag.Det är bara fantasin som sätter gränser heter det väl.Ditt inlägg var spännande att läsa och gav mig många tankar.
    Ha nu en skön helg
    Kram Meta

  5. Sanda Cottage
    | Svara

    Jag känner såååå igen den där känslan av att vara en alien. Ingen, verkligen ingen annan fattar vad man håller på med utan ”dissar” gärna lite nedlåtande för mitt (vårt) intresse. Men inte gör vi så om deras intressen (typ golf, fotboll etc)
    Därför är det så härligt att internet finns och trädgårdsföreningar där man kan hitta likasinnade 🙂

    Verkligen ett bra inlägg! Tack för det 😀

    Ha en skön adventshelg!

    Kram

  6. Leena
    | Svara

    Intressant diskussion tycker jag. Jag är ingen fanatiker varken när det gäller ogräs, trädgård eller ”stengård” men det är roligt att läsa om de olika åsikterna. Jag är mer för en naturlig trädgård. Och så roligt att läsa om vanliga växter som man kan känna glädje i – det gör jag också! Ha en skön helg!

  7. Katarina/En grön sida
    | Svara

    Javisst kan man väl känna sig lite alienerad då människor förtjust berättar hur de stenlagt allt för att slippa, just det, slippa trädgård. Men så söker jag mig till likasinnade, får tröst och bekräftelse om att vår delade galenskap är av en härlig sort, som alla inte…begriper. De enklaste av växterna, de mest självklara, kan jag tjusas av. En del ängsväxter har hamnat här, som den alldeles vanliga smörbollen. Den lyser gul och glad under försommaren och språkar väl med tulpaner och annat. Gullvivan är en annan tillsammans med sippor, såklart. Vanliga, vanliga, inga aliens alls… Eller så kanske de är det ändå, så här i staden blir Natur något eftertraktansvärt, det icke-självklara tillförs värden som det självklara inte ges lika lätt. Tror jag.
    Ha en härlig helg!
    kram
    /Katarina

  8. Kristinas oas
    | Svara

    Så skönt att vi har sällskap av varandra i växtgalenskapen. 🙂 Tur man har en del förbipasserande som gillar det vi gör när andra dissar och undrar om vi måste ‘jobba’ jämt i trädgården.
    Kram Kristina

  9. Laila engström
    | Svara

    Intressant inlägg! För det mesta upplever jag trädgårdsvärldens invånare som väldigt generösa och inkluderande, men de som inte delar intresset hörs ju inte här – och jag har bestämt mig för att strunta i kritiska aliens!
    Allt gott!/Laila

Leave a Reply