Ligularia dentata 'Britt-Marie Crawford' - klippstånds

Compositae – korgblommiga växter 2

Compositae

 

I de allra flesta fall så sägs Compositae och Asteraceae familjerna vara synonyma. Och det sista familjenamnet verkar mest använt… Jag ska visa några släkten till och uppdelningen som jag hade som är några år på nacken gav en naturlig brytning.

Kvar blev:

  • Artemisia – malört
  • Coreopsis – flickögon, ögonsläktet
  • Echinacea – solhatt, läkerudbeckia
  • Leptinella – Kotulasläktet
  • Ligularia – Stånds

Artemisia

Artemisia lactiflora 'Guizhou'

Just nu odlar jag inte någon. Tycker de är lite kinkiga över tid. Men också ett släkte med mycket vackra bladverk. Den jag prövade senast levde i 3 år och det var Artemisia lactiflora ’Guizhou’. Den blev ganska hög runt 1 meter och med ett vackert rödgrönt bladverk som passade alldeles förträffligt jämte pioner och strandiris. I bilden som är tagen i augusti 2015 så blommar den dessutom vackert men diskret. Man kan ana de mörkt röda stjälkarna. Tror att felet jag gjorde var en generös gödselgiva som Artemisia inte behöver. Hit hör den kära malörten som används för riktiga beska droppar.

Coreopsis

Flicköga – den månskensgula ’Moonbeam’- har jag prövat flera gånger. Den dör varje gång hur jag sen fixar och trixar. Men så blev jag påprackad den rena arten, ja faktiskt blev det lättare att säga ja än framhärda i – nej tack. Kan erkänna att jag inte brydde mig nämnvärt när jag planterade den. Jag hade inte heller sörjt om den valt att lämna… Det var den vanliga Coreopsis verticilliata jag fick tillsammans med en gul rudbeckia. Men nästa säsong utvecklades något väldigt vackert på sensommaren. Något som jag vill ha kvar idag även om jag fortfarande skulle välja noga var jag placerade dem. Fröställningarna i bakgrunden av den stora bilden är Ligularia przewalskii som får stå kvar och ge höjd.

Coreopsis verticillataCoreopsis - gula fläckenCoreopsis - gula fläcken

Echinacea

Solhattar – här finns hur många läckra namnsorter som helst. Men jag gallrar och försöker hitta de som har gener från E purpurea. Det gör att nästan alla som har gula, orange eller röda nyanser går bort. De har en annan härstamning och är sämre härdiga. Det här var ett tips jag fick från en odlare och växtgrossist. Sen planterar jag de i mager och väldränerad jord i soliga lägen. En skopa sand runt rotklumpen och över rothalsen när jag planterar är också bra. Undrar hur det kommer se ut i vår efter den blöta hösten och vinterns som varit.

Leptinella pusilla

Leptinella

En endaste liten kotula, Leptinella pusilla,har jag planterat och dessutom nyss. Håller tummarna för att den ska klara vintern och gilla växtplatsen. Blev väldigt förtjust i det metalliskt glänsande bladverket – vackert nog för att jag åtminstone ett tag kan tänka mig att rensa frösådda gräs och ogräs ur det. Den har fått en av de torraste och lätta jordarna i soligt läge som jag kan bjuda på. Tittade nu i dagarna och den ser ut att må bra trots regn, frost och snöperioder.

Ligularia

Stånds, konstigt svenskt familjenamn tänker jag. Men vackra trädgårdsväxter med en nackdel – sniglarna älskar dem. Sen kan man kanske tycka att åtminstone några är aningens för glada i att fröså sig. Jag tycker att bladverket, om man håller undan sniglarna är underbart vackert och att de gula blommorna som är ganska olika är fina på sensommaren. De bildar dessutom vackra silhuetter vintertid om jag lämnar kvar blomstjälkarna. Odlar en Ligularia dentata men tyvärr har jag tappat bort om det är ’Desdemona’ eller ’Othello’ oavsett vad jag namnat bilden som.

Nu ska jag ändra och föra ihop allesamman under Asteraceae. Börjar bli lite trött på familjebetraktelserna men ska göra några till. Upptäcker nya saker och drar lärdomar varje gång. Dessutom blir det en sanitetscheck på hur aktuella uppgifterna i växtregistret är.

Bakgrunden till familjebetraktelserna finns här…

 

15 Kommentarer

  1. marie den 18 februari, 2018 kl 14:02

    Jeg deler dine erfaringer med coreopsis og echinacea. Moonbeam er utroligt fin, så det er ærgerligt, at den ikke er mere hårdfør.

    • Carina den 19 februari, 2018 kl 07:16

      Tack Marie! Det är kanske inte kul men ändå bra att höra att du har samma erfarenhet. Det är synd för färgen är väldigt vacker.

      Ha det gott! Carina

  2. Anita den 18 februari, 2018 kl 16:15

    Och här har du ytterligare en som har samma erfarenhet av Coreopsis ’Moonbeam’. Tycker så mycket om färgen och har prövat ett antal gånger på olika platser men nej, den är plötsligt bara borta. Men din Coreopsis verticilliata var ju en glad överraskning. Tittar på din bild. Vilken blomning. Förstår att du önskar att den kommer tillbaka. Den ser ju ut som ett solsken. Och så solhattarna, ja dom har vi ju också samma erfarenhet av. Men det var intressant att man kan kolla efter härstamning. Det var ett bra tips att kolla om dom har purpurea i generna. Jag måste säga att ’Pink Sorbet’ är väldigt snygg.

    Kram Anita

    • Carina den 19 februari, 2018 kl 07:23

      Skönt, delad sorg känns ändå rätt bra. Det är värre om det är en växt som ’alla andra’ lyckas med 🙂 Visst är det synd för färgen är väldigt vacker. Den gången kom jag hem med 3 tokgula växter som jag hade ett kluvet förhållande till. Men eftersom jag inte kan slänga levande material så planterade jag dem. Det blev flickögat i en rad, rudbeckian bakom i en rad och så 4 solitärer av Ligularia przewalskii. Det fanns nog en mening med det 🙂 Jag har delvis omvärderat starkt gult..

      Pink Sorbet är jättefin och jag hoppas den klarat den här våta vintern också. Har för mig att den inte står helt bra. Pink Double Delight har jag i en annan rabatt och den har växt till och blivit rejält stor under några år.

      Kram, Carina

  3. Karsten F den 18 februari, 2018 kl 19:29

    Hej Carina

    Kul med denna serien!

    Jag har samma erfarenhet med Echinacea – Många korsninger baserar sig på E. paradoxa och E. sanguinea, men annars tror jag där finns arter som skulle klara sig bra här – Kul om man kunde få den fantastiska E. tennesseensis!

    Ligularia är ett fantastisk släkte -och de ser ut att klara sig väl!

    Ha en trevlig ny vecka

    • Carina den 19 februari, 2018 kl 07:26

      Kanske inte bra men ändå – vi har samma erfarenhet. Tycker det märks i handeln också. För kanske 5 år sedan fanns fler namnsorter men det har minskat och många säger – kunderna blir besvikna. E tennesseensis har jag sått men då fick jag fel art från frö. Nu har jag sått en hybrid av den – Rocky Top. Så får vi se vad som händer 🙂

      Tack detsamma! Carina

  4. Marit Sønstebø den 18 februari, 2018 kl 22:59

    Solhatter er jo så fine, men akk så vanskelige. Som du sier så hjelper det å ha sand på rothalsen veldig mye. De er kravstore til vokseplass, men samtidig er de ikke så vanskelige hvis bare de får visse krav oppfylt. De er jo en morsom utfordring.

    Jeg hygger meg med disse familiene du skriver om. Ligularia har jeg en av og de er jo veldig fine på ettersommeren.

    Så vakkert det første bildet til venstre er med solhatt og høstplox. Høstplox har jeg ikke vært så glad i før, men nå i år har jeg bestilt to forskjellige sorter. De finnes i så mange fine farger.

    Klem, Marit

  5. Carina den 19 februari, 2018 kl 07:29

    Phlox har alltid funnits där men jag har inte brytt mig om de där gamla mormorsblommorna. Det var en planta jag fick för några år sen – en gammaldags och riktigt hög sort med mindre blomklasar som började ändra min inställning. Jag älskar den kryddiga doften! De jag odlar nu har funnits, nästan alla, i mammas rabatter så de är säkert växter hon fått i sin tur.

    Visst gifte de sig fint solhattarna och phloxen 🙂

    Kram, Carina

  6. Rost och rädisor den 19 februari, 2018 kl 08:56

    Jaha, då får vi se hur det går med min ’Moonbeam´som jag plågade hela förra sommaren i en liten kruka utan extra näring eftersom jag inte hade nån bra plats för den. Samma sak med en hallonröd. Eftersom jag inte har din fantastiska ordning på perennerna och inte ens kommer ihåg var jag till slut satte den kommer en eventuell förlust ändå inte kännas så hårt. Kan ju låta som om jag inte bryr mig, men ibland blir det såna där plötsliga stormförälskelser på plantskolan, som sen kan falna lite när platsen inte är given och mycket annat pockar på.
    Allt gott
    /Anette

    • Carina den 19 februari, 2018 kl 18:45

      Mmm… den hallonröda höll jag i men jag tror det var samma plantskolist som sa – den där är väldigt kinkig så jag ställde tillbaka den. Men du har mer riktiga vintrar så din kanske klarar sig av den anledningen. Jag förstår precis vad du menar eller jag har min tolkning. Jag kan testa en växt och inte vara jätteledsen om den inte klarar sig. Den goda sidan är att jag prövat och att det blev rum för något annat.

      Kram, Carina

  7. Susie på Stjärnarve... den 19 februari, 2018 kl 12:17

    Nästan alla mina solhattar har gått ut, hade en stor samling som jag hade på baksidan i min stora trekantiga rabatt -men när jag nu inte pysslat om dom på tre växtsäsonger så dog nästan alla. Dom växte i sol – tillsammans med massor av prydnasgräs, bambu, några dagliljor och ett rödbladigt klippstånd samt några små buskar. Det konstiga är att dom senare växer bra trots att det är ganska torr, lite sandig jord. Men jag är bra på att vattna…..
    KRAM/Susie

    • Carina den 19 februari, 2018 kl 18:56

      Hos mig finns flera kvar i vitt, rosa och starkare rosa. Och de har levt ett tag nu. Men alla med gula och röda toner har försvunnit. De är väldigt vackra med olika gräs och till exempel perovskia.

      Ha det gott! Carina

  8. Anna-Karin Rickardsson den 19 februari, 2018 kl 13:24

    Hej Carina!
    Vilka färgglada uppiggande bilder du bjuder på i det för tillfället grådaskiga vädret. De kändes som en vitamininjektion. Och jag som är väldigt förtjust i gult blev förstås extra glad.

    Flickögat har jag hört mycket prat om och alla lovordar den milda fina besvärliga ’Moonbeam’, men jag måste säga att den du visar är slående vacker. Det lyser om den.

    Du skriver att du letar efter solhattar med gener från E. purpurea och det gör jag också. (Eller rättare sagt så har jag inte letat så mycket, men jag undviker de andra eftersom jag erfarit att de är så dåligt härdiga.) Måste få fråga om ’Secret Passion’ och ’Pink Sorbet’ har ”purpureagener” ? De skulle jag inte ha något emot att kunna odla tillsammans med mina ”vanliga”. Så fina.

    Klippstånds är häftiga men de har ett underligt namn, det håller jag verkligen med om när jag tänker efter. Stånds!!!!! Hrmmm. Har sådder med ’Desdemona’ på gång. Spännande.

    Den lilla kotulan väldigt söt. Hoppas den klarar sig fint trots att den här vintern, som du skriver, bjuder på mycket blöta.

    Önskar dig en fin vecka!
    Kram Anna-Karin

    • Carina den 19 februari, 2018 kl 21:02

      Tack Anna-Karin! Javisst behövs dem 🙂 Idag har det snöat stora, blöta flingor och varit dassigare än vanligt här på västkusten.

      Jag blev lite osäker för någon av dem hade jag skrivit in som namnsorter men så kollade jag SKUD och Pink Sorbet är en purpurea medan den andra är en blandad namnsort. Det fanns många listade under E purpurea så en hel del att välja på. SKUD är bra ibland. ’Pink Double Delight’ har växt till sig och blommat bra hos mig. Vet att ’Moonbeam’ brukar lyftas fram särskilt av en del trädgårdsdesigners och – böcker men långlivad har den aldrig blivit 🙂 Det vanliga flickögat blev fint med lila phlox och gräs så en jättefin växt för soliga lägen.

      Tack detsamma! Kram, Carina

      • Anna-Karin Rickardsson den 21 februari, 2018 kl 16:03

        Hej igen!
        Tack för tipset om att kolla efter ”purpureasläktingar” i SKUD. Pink Sorbet jättefin. Pink Double Delight ska jag kolla upp. Flickögat kommer jag också att ta med mig. Otroligt vackert så som du planterat det.
        Kram

Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.