Astilben glöder i högsommarkvällen
» » Astilben glöder i högsommarkvällen

Astilben glöder i högsommarkvällen

posted in: DAGBOKEN, VÄXTPORTRÄTT | 10

Det somliga ogillar, gillas av Astilben

20150724_0241_stenen

Sol ute, sol inne, sol i hjärta och sol i sinne… Då var det sol ute, då var i fredags. Nu är det sol inne i form av bilder som gäller. Astilben glöder som aldrig förr. Kan inte komma ihåg att de blommat så överdådig med så stora, fräscha blommar förr. Jaja minnet är kort men vad gör väl det? Vissa har helt enkelt gillat vårens regn. Rosorna likaså om jag ska vara ärlig. Åkern ser ut som en ‘riktig trädgård’ just nu. Astilbe är en växt jag förknippar med min barndoms trädgård. En växt som jag gillade men som blev otrendig eller om jag bara blev less. Hur man nu kan tröttna på lättodlade och tacksamma perenner med vacker högsommarblomning. De flesta astilbe jag har är namnlösa.  Men den röda gissar jag är ‘Fanal’. En sort kommer ur en mixad frösådd. Och återigen – någon är en fåddeblomma. Förra sommaren kikade jag aktivt efter fler sorter och hittade ‘Delft Lace’. Phloxen är också återupptäckta liksom liljorna.

Dagliljans röda färg pockade på uppmärksamhet och gick sen inte att ta ögonen från. Vandrade runt några varv med henne innan platsen kändes given bland det gröna och röda från Astilbe och grekvädd, allt lugnat med gröna gräs och blad från Iris germanica. Gräs och röda nyanser är en favorit från trädgården här. Dagliljan heter ‘Galena Holiday’ och gräset är Misc. ‘Gracillimus’. Att hon behövde en plats där gjorde att den lilla planteringen blev rensad i hög fart. Det ena ger det andra…  I bakgrunden en kruka tulpanlökar och jorden som jag återerövrat från ogräs. Förbereder för höstens pioner.

Ett gräs i bilden nedan, gissningsvis Stipa av något slag, som jag fick när det gjort sitt i en sommarkruka passar bra ihop med rött. Det silvriga klär värmen, det skira klär det robusta. Astilbe, Agastache och Ligularia – det surrar som av en fjärran flygarmada runt blommorna när solen skiner.

 

 

Silvervitt och gracilt  Den rosa Astilben är en fåddeblomma

 

Jag brukar ju vilja färgkoordinera. Undrar hur det här gick till. Men det är vilt och vackert i den här vinkeln. Ett steg hit eller dit och vyn blir en helt annan och som sagt – mer koordinerad.

 

Astilben glöder i högsommarkvällen, den röda är troligen 'Fanal'

 

20150724_0247_Digitalis-ferrugineum-ssp

Digitalisen med konstiga namnet, Digitalis ferruginea ssp. schischkinii, har slagit ut på riktigt och humlorna vinglar runt som berusade bland blommorna. Gräset, Elymus sibiricus, är lite som en kameleont. Vipporna klär och blir mer rosa jämte rosa växter eller som här när fingerborgsblomman lyfter fram de orange tonerna i axen. Liljan ‘White Twinkle’ har aldrig varit så hög, vatten från ovan och mycket hästgödsel har hjälpt till gissar jag.

20150724_0250_Lilium-White-Twinkle

 

Just nu tar jag vara på vädret och förbereder för flytten i slutet av september. Började packa och ändra olika avtal idag. Men lite sol snart skulle vara skönt…

 

 

 Ta vara på här & nu!

logga_rosaline

10 Responses

  1. Britt
    | Svara

    Den lyser verkligen. Jag har den ”vanliga” vita, pampig den med. Jag tror att ibland får man för mycket av någon växt och då blir den ointressantare. Vilket är konstig, för då trivs de verkligen. / Britt

    • Carina
      | Svara

      Den vita är pampig precis som du säger. Den lyser så vackert på skuggigare ställen. Du har säkert rätt. Jag delade och satte i grupper och det har lyft hela växten och jag återupptäckte den.

      Carina

  2. Lotta
    | Svara

    Gillar verkligen Astilben! Så tacksam så trogen och fyller ut och lyfter fram andra. Kommer ihåg ett tidigare blogginlägg om de som lyfter fram stjärnorna. Men visst är A också en stor stjärna?

    • Carina
      | Svara

      Javisst är Astilben en stjärna! Det syns just nu när de blommar och det är en mellanperiod för mycket annat. Jag brukar gilla de där som lyfter de andra, helt enkelt för att då behöver man stanna upp lite också. De skriker inte åt en i förbifarten liksom 🙂

      Kram, Carina

  3. Charlotta
    | Svara

    Jag gillar astilbe, har både röda, rosa och vita och så en lila dvärg som blommar senare. Åh, det är verkligen tacksamma perenner som man knappt kan få för mycket av.
    Ha det gott!

    • Carina
      | Svara

      Tack Charlotta! Hoppas du också har en bra sommar även om vädret kanske vore bättre annorlunda? Just nu när det är mest grönt så ser jag verkligen Astilben, den blommar otroligt fint. Kul att fler gillar växten.

      Carina

  4. Marit
    | Svara

    Så mange vakre astilber du har! De lyser virkelig opp der de står. Det bildet med gresset og den røde astilben var utrolig flott! Jeg har svart deg på bloggen min angående irisimport, men kan skrive det her også. Stedet vi importerer fra heter http://www.ensata.com

    Klem, Marit

    • Carina
      | Svara

      Aha… roligt att höra! De är mina favoriter också. Kram, Carina

  5. lunasblogg
    | Svara

    Så vackert de röda glöder hos dig i kvällsljuset. Astilben verkar bli fin överallt i år. Gillar väl det fuktiga vädret
    Du undrade om din sida var långsam. – Det är den inte vad jag ser.

    Bra med lite förberedande tid för packning i lugn och ro. Ta vara på den.
    Kram Luna

  6. Katarina /En Grön Sida
    | Svara

    ”Det silvriga klär värmen, det skira klär det robusta.” Så vackert skrivet och så vackra bilder! Underbara, lite vild ton i det hela. Astilbe finns inte här. Vet inte varför, kanske är det för att den behöver plats, mental plats liksom. Eller helt enkelt för att jag inte tänkt på den och dess möjligheter. Men dina bilder visar hur vacker den kan vara i rätt sällskap. (Lite som oss människor, eller hur? =o)

    (Din fråga om blodtoppen och att den lägger sig. Tror det kan handla om att den behöver tid att etablera sig på platsen och/eller att den kan stå för mörkt, mina behöver full sol, tenderar annars att lägga sig. Ja, och mina piggaste får nästan ingen näring alls…)

    kram
    Katarina

Leave a Reply